Åsikter medan ni väntar

nordisk

Konversationslexikon är enligt Nationalencyklopedien ”en äldre benämning på ett alfabetiskt ordnat uppslagsverk med sådan information som ansågs höra samman med bildad konversation.”

Ett vanligt samtalsämne i Stockholm i dag är stadsplanering. Därför tänkte jag erbjuda lite service för alla som  vill delta i diskussioner om till exempel Katarinagaraget, om tidigare Skanskamedarbetaren, numera borgarrådet Kevius, (som bidragit påtagligt till att öka intresset för stadsbyggnadsfrågorna), om rivningen av Klockhuset vid Norra Stationsområdet, om Kolingsborg och om det planerade Nobelmuseet.

Stadsplaneringskonversationslexikon från K till N, alltså. Åsikter medföljer, som extra bonus. Kommer inom kort på denna blogg.

Publicerat i #blogg100, Debatt | 7 kommentarer

En givande påsk

bubblorOj vilken påsk! Bästa vädret. Och fullt i gäst- och festhuset, precis som det ska vara. Barnbarnen blåste såpbubblor i solskenet, ritade påskkort, klädde ut sig till påskkärringar, letade påskägg, åt påskgodis och betedde sig som barn i Bullerbyn, allraminst.

Syrran (Livsrummet) och pensionären kom också på besök och syrran hade med sig mitbringsel i form av en välbekant löpare från barndomshemmet och ett par paket gammaldags dasspapper till farfars dass som jag kulturarvsvårdar år släkten så gott jag kan.

Så här ser toap det bästadasspappret ut. Inte så effektivt, men trevligt att titta på. Två olika varianter fick jag till och med. Fem hundra blad av Det bästa och en packe Munksjö Prima. Jag tänkte att det blir ju finfint på farfarsdasset, där jag för närvarande har en modern toapappersrulle. Hon har försökt medföra toapapper till farfars dass förut, syrran, men det fick brorsan syn på och lade vantarna på.

solurOch nu ville det sig inte bättre än att det gick likadant den här gången. Det finns förmildrande omständigheter, visst, men ändå. Om jag vore syrran skulle jag tröttna på att förse mig med antika toapappersförpackningar, eftersom de ändå aldrig hamnar där det är tänkt. Förlåt, Kicki!

För brorsan (Skogsgurra) dök upp tillsammans med Hyttfogden, medförandes ett jättefint solur som Hyttis pappa morfar, tror jag, fått i sextioårspresent. Bakgrunden till detta är mina solfunderingar tidigare här på bloggen. Dessutom hade de med vin från Mosel som brorsan hemfört, torrt jättegott ovanligt fylligt Moselvin, av ett slag som jag nog aldrig träffat på tidigare.

Och då, när brorsan så himla gärna ville ha även detta nya (gamla) toapapper var det svårt att tvärvägra, även om jag gjorde tappra försök. Men nästa gång (om det nu blir någon nästa gång) tror jag det är bäst att syrran sticker åt mig toapappret lite i smyg, så att brorsan inte får syn på det.

Den fina löparen fick jag i alla fall behålla och det är jag väldigt tacksam för!

Den fina löparen fick jag i alla fall behålla och det är jag väldigt tacksam för!

 

Publicerat i #blogg100, Debatt, färg, Livet | Etiketter , , | 12 kommentarer

Va? Är det där en padda!?

Det blev några turer till hästarna i grannskapet under påsken, ja till och med ridturer för barnbarnen som tindrade. ”Jag är lycklig”, suckade fyraåringen på kvällen ”för jag har ridit”. Tre fina hästar i olika storlekar, med mellanstorleken, en islänning, med vit rumpa som storfavorit.tre hästar

På stallbacken fanns också annat intressant. Det här ekipaget kom långsamt hoppande och krypande över leran.

paddaDe är nästan osynliga med sin lerfärgade kamouflagefärg. Det är tydligen en vanlig padda, eller två, närmare bestämt, i full färd med att föröka sig. Eller kanske hannen har bestämt sig att det är bekvämare att ta sig fram på det där sättet rent generellt, sittande som en ryggsäck på honans rygg. Han håller så hårt i skinnet på sidan av honan att skinnet skrynklar sig.

Barnbarnen var allmänt förundrade över detta beteende, men mest förvånade ändå över djurens namn. ”Va, är det DÄR en padda?!” De är ju vana vid en helt annan sorts paddor, numera.

Publicerat i #blogg100, Livet | Etiketter , | 5 kommentarer

Påsk

Lite sent ute? Glömt att fixa påskpynt? Då kan jag dela med mig av ett knep som jag lärde mig av den trevliga Trädtanten på Korpusbloggen för några år sedan.

pås-klämmor

Man tar helt enkelt några påsk-lämmor och lämmer fast dem på lämplig plats. Kanske i en närbelägen buske? Om man hellre vill hålla sig inomhus sätter man dem i ett ris som man kommit över på förhoppningsvis lagligt sätt.

Sådana här färgglada saker menar jag alltså. De brukar finnas i varje välsorterat hushåll.

påsk-lämmor

Titta så påskaktigt och festligt det blir!

klämman

Tänk bara på att inte skada grenarna. Dom nyps, dom där lämmorna. Bäst är att sätta dem i tunna kvistar och att passa in kvisten i den där lilla gropen precis vid hopfästningen.

Fortsatt fridfull påsk, allesammans!

Musikanta står för lördagsteman i april. Här är lördagsbloggarna: Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Malin Olgakatt, Pysseliten och Tove.

Publicerat i #blogg100, Att tolka, Livet, Lördagstema | Etiketter , | 19 kommentarer

Adoptera en tupp?

tuppkhjärtaHar ni lyssnat på Sveriges Radios program om tuppkycklingar i P1. Riktigt sorgligt. Sju miljoner nykläckta tuppkycklingar avlivas varje år, bara för att de är tuppkycklingar. Blivande hönor får leva, för de lägger ägg. Men tupparna då, kunde inte de få leva ett år, eller åtminstone ett halvår, och sedan bli mat? Nej, det är för dyrt att föda upp dem. De vanligaste äggproducerande sorternas hönsfåglar har inte särskilt snabbväxande tuppar.

Här är länk till radioprogrammet.  Det är allt fler som reagerar emot det. I Tyskland har man ett system där man kan betala 35 öre extra för äggen, som går till kostnaden för att föda upp tuppkycklingarna. Kanske ett sätt att lösa problemet. Ett annat vore att kräva att få köpa årsgamla (eller halvårs-) tuppar till lite högre priser. Men det förutsätter ju att tillräckligt många gör det så att det blir fart på produktionen. Fast egentligen – sju miljoner – det räcker om nästan varje svensk ”adopterar” en tupp. Ett tredje sätt vore naturligtvis att skaffa sig höns själv.

Som farmor hade. När jag ser den här bilden förstår jag att det inte bara är inbillning att äggen smakade bättre när jag var barn. Kortet är troligen från fyrtiotalet, men jag tror att farmor hade höns en bit in på femtiotalet.tuppen på stacken

Jag har åtminstone köpt kravmärkta ägg till påskafton. En stillsam och fridfull långfredag till er alla!

 

Publicerat i historia, Livet | Etiketter , , | 22 kommentarer

Nytt EU-direktiv för säkrare flygning

Meddelande till alla påskkärringar. Nu gäller nytt EU-direktiv för kvasten. Om man inte EU-anpassar kvasten kan det stå en dyrt. Jo, jag vet, det är dyrt att EU-anpassa också, men har man väl gjort det så räcker det förhoppningsvis några år. Om man däremot åker omkring på en olaglig kvast kan man bli bötfälld hur ofta som helst.

kvastar

Två rätt små påskkärringar tycks ha lånat vårt dass. Trots att det bara är etthåls… Jag har aldrig förstått mig på det där med att tjejer alltid ska gå på toa två och två. Men i alla fall. Om jag träffar ägarna till dessa kvastar måste jag varna dem för att de är olagliga. Många har den här modellen. Men efter ett nytt EU-direktiv för påskkärringskvastar är den tyvärr numera förbjuden.

dammsugareAlla Blåkullaresenärer som har moderniserat sig och kör med olika varianter av dammsugare måste också vidta omfattande anpassningsåtgärder för att leva  upp till kvastdirektivet.

kvars2

Inte ens den här jättepopulära modellen får godkänt utan EU-anpassning

EU-direktivet innehåller viktiga punkter för flygsäkerhet som:

1. Säkerhetssele
2. Pallplats för katten med skyddsräcke
3. Fotskydd
4. Gungskydd för kaffepanna
5. Max 1 tilläggsmotor (Volkswagen, på max 1 hkr) per kvast för att begränsa buskörning.

I en protokollsanteckning noteras att regelbundna nykterhetskontroller ska genomföras under årets flygningar. Häxornas arbetsförhållanden har uppmärksammats av Arbetsmiljöupplysningen som går igenom de viktigaste aspekterna i denna PM.

Publicerat i Livet | Etiketter , , , | 12 kommentarer

Ge dig hän – ta steget fullt ut, till ruinens brant och så ett steg till!

Håll inte på att dutta och småsnåla. Du måste inse att en snygg trädgård kräver att du blir ruinerad på kuppen. Det må vara dyrt, men ack så värt det!

Medan jag hämtar mig från chocken över priset på gräsfrö, (en halv tusenlapp för en liten påse!) bläddrar jag i gamla trädgårdsreklamblad som ligger i köket på landet. Stannar för en rubrik som matchar min sinnesstämning och ekonomi perfekt: TA STEGET TILL RUINERAD! Fortsättningskurs dessutom. Precis rätt för mig.

För vad håller jag på med? Halvhjärtade försök att få fjolårets timjan och lavendel att återuppstå från de döda. Ängsliga kontroller av klematisplantornas mycket eventuella välbefinnande. När handelsträdgården erbjuder lösningar på alla problem, bara man är beredd att ruinera sig. Det borde jag satsa på. Because I’m worth it! Eller i alla fall trädgården.

ruinerad 2

Hoppsan! Rutinerad stod det visst. Jamen då behöver jag verkligen en fortsättningskurs!

Publicerat i #blogg100, Att odla, Att tolka, Livet | Etiketter | 27 kommentarer

Makterna är emot oss – men storlommen är på vår sida

regntunga skyar

Jag skulle ju bara ta en bild på regnmolnen…

Typiskt aprilväder med strålande sol, men mörka skyar rakt föröver när vi for mot landet och påsken. Jag tryckte ner sidorutan på bilen för att ta en bild av de gråblå molnen, men då hakade något upp sig och det gick inte att få upp rutan igen. Det surrade lite hjälplöst inuti bildörren, men rutan var försvunnen i djupet.

Och just då brakade värsta skyfallet loss. Det blev rätt så blött i bilen, så vi svängde in på en brädgård och fick plast och gaffatejp, för att täcka rutan hjälpligt. ”Vi får värma oss när vi kommer fram” tröstade vi varandra ”hett kaffe, torra kläder och upp med fötterna på varma elementet!” Men när vi kom fram var det elavbrott. Kalla element, inget ljus, inget vatten och frysen läckte (ja vi borde ha frostat av för länge sedan). Inget kaffe, inget att värma fötterna på.

Och vi till att klaga och kolla med Vattenfall och bete oss. Tills vi sansade oss och sa att tre strömavbrott på en månad visserligen är illavarslande och tyder på dåligt underhåll, men det finns många ställen på jorden där elavbrotten är vanligare än motsatsen. Och att många skulle vara glada om de fick limpmacka och mjölk till middag.

Just då pekar redaktörn ut över sjön: Är det inte storlommen?

Visst är det det. Men så trevligt! Storlomparet håller till på andra sidan vattnet, vid ön. Men det händer att de kommer över till vår sida. De brukar dyka upp precis efter islossningen och säga hej. Jag hann inte få tag i kameran och hitta stövlarna och ta mig nedför slänten förrän de givit sig av en bit ut mot ön. Ena lommen dök, den andra kan anas på denna bild.

lom 14Jag har en speciell relation till storlommarna i vår sjö, sedan den där sommaren då jag nästan höll på att bli adoptivmamma till en storlomunge. Ser fram mot att de ska komma till bryggan och presentera årets unge. Och det ska bli fint att höra deras stillsamma ”orrrp” när de patrullerar strandkanten i sommar och deras rop om kvällarna.

Publicerat i #blogg100, Att resa, Livet | Etiketter , , | 23 kommentarer

Tur att den diagnosen inte fanns då!

Idag grattar jag Noah Webster på utgivningsdagen av hans storartade American Dictionary of the English Language.

stavning

Som lärare var han bekymrad över att elevernas språk var så torftigt och stavningen så ostandardiserad. Dessutom saknades det läroböcker,  ja rentav ord, för amerikanska förhållanden. Han började med att skriva grammatik- och stavningsläror.

Det var han som plockade bort ”u” ur ord som colour och honour och ändrade ändelsen re till er i till exempel theatre och centre och lite annat smått och gott.

Webster ville att amerikanarna skulle ha en egen identitet, fri från engelska idéer och med ett språk anpassat till den nya världen. Dessutom behövde språket verkligen jämkas ihop i ett land där olika landsdelar hade så skilda dialekter att de nätt och jämt kunde förstå varandra.

Så han satte igång med sitt stora verk, American Dictionary of the English Language, som fortfarande är mycket användbart. Han såg till att få med ord som inte fanns i något engelskt lexikon från England, många av dem från olika indianspråk, som wigwam, squash och hickory. Samt nya ord som republik, presidential och caucus. Han höll på i nästan trettio år med sitt lexikonprojekt tills det kom ut den 14 april 1828.

Det sägs i skildringar av honom att man nog skulle diagnosticera honom som manisk med en ”obsessive-compulsive personality disorder” idag. Tur för oss att man inte försökte bota honom från det då, på 1800-talet, för i så fall hade vi nog inte haft tillgång till detta utmärkta lexikon på drygt 1100 sidor.

webster

Publicerat i Att läsa, Att översätta, Ord, Språk | Etiketter , | 6 kommentarer

Äntligen! Eller redan?

Våren tjuvstartade lite i mars och det rapporterades om att körsbärsblommorna var på gång, men sedan kom våren av sig och det blev frostnätter med allt vad det innebär av oro för knoppar som haft för bråttom. körsbärsbom 14

Men nu, nu kan jag presentera årets upplaga av körsbärsblommorna. Det är till och med lite för tidigt, eftersom Körsbärsblommans dag firas den 26 april i Kungsträdgården, tillsammans med Japanska Föreningen. Så, äntligen har de slagit ut – fast lite för tidigt.

Och det är inte bara blommorna som slår ut. Mycket folk på stan, fullt på uteserveringarna och schackpjäserna har kommit fram. schach

Publicerat i färg, Livet | Etiketter , , | 10 kommentarer