Fiskgjusarna då? Hur går det för dem? Ack, det är tomt och öde i Pirets och Madis gamla hem. Någon har lagt en kraftig bom tvärs över boet som för att meddela att det är stängt. Men båda har setts där som hastigast i vår. Jag tror att dom bestämde sig att börja på nytt i ett annat bo. Det blev ju så mycket tråkigheter förra våren med den där Doris.
Men Irma och Ilmar hänger ihop och har hunnit få ägg. Jag är lite osäker på hur många ägg det är, Irma ruvar mycket plikttroget och reser sig aldrig upp när jag tittar in i boet. Ilmar kommer flaxande då och då med en fisk, eller bara för att kolla läget. Som på bilden. Precis efter att han satt sig bredvid Irma, lutade han sig fram som om han lyssnade på hennes hjärta (där var jag för långsam med avbildningen) och så flög han iväg igen.
Och så finns det ett tredje bo, i Lettland, tror jag (eventuellt i Litauen). Jag har inte lärt känna fåglarna så bra och vet inte ens vad de heter, men de har i alla fall hunnit få minst en unge, som man ser till vänster, bredvid äggen.
Uppdatering: Nu är alla tre ungarna kläckta i tredje boet. Bilden är från kameralänken i går. 
Skulle man i stället vilja studera svart stork eller skrikörn går det också bra. På looduskalender.ee finns mycket att ägna sig åt. Men jag tror att jag nöjer mig med Irma och Ilmar, annars blir det inget annat gjort i sommar.
Det är bara att dra ut linneskåpets innehåll hylla för hylla och sortera. Men redan på första hyllan möts jag av denna syn. Jaha. Den framfusiga husmusen igen.
När jag skakade ut lite av innehållet insåg jag att lavendel kan se ut precis som muslortar, faktiskt.
Uppdatering: Cecilia får instämmanden från sakkunnigt håll. Jag tror vi vågar slå fast att det är nejlikrot.
De här två har jag ingen aning om vilka de är, men fina är de ju.
Sedan hittar jag en av de trevligaste och mest mångsidiga bekantskaperna i rabatten, en fotblading, på rymmen.
Och här har vi övriga lördagsbloggares syn på tycke och smak. Ska bli intressant att läsa vad det skriver om detta svåra ämne: 
