Påsktraumatiserad? Nej, det finns det ju ingen anledning att vara. De som firar påsk av religiösa skäl kan trösta sig med att det slutade bra, i alla fall. Och för alla andra är det ju huvudsakligen en trevlig anledning sätta upp några färgglada dekorationer, träffas, äta god mat och frossa i godis.
Påskpynt kan man leta upp i näst nedersta lådan i köket, där de allra flesta svenskar förvarar sina plastpåsar och påsklämmor, de som kan omvandlas till påsk-lämmor så här års. Bara att fästa på en buske, eller ett påskris, spiskåpan, gardinkappan eller annat synligt ställe. Djurvänligt och lika färgglatt som de färgade hönsfjädrarna. Efter påsk blir de påsklämmor igen, till nästa år.
Det enda påskproblemet är väl att det 
blir allt vanligare med frigående ägg. Säljs numera i var och varannan butik. Man får hålla koll på de små rackarna ordentligt så att de inte smiter. 
På sina håll – till exempel här i Stockholm är det fortfarande påsklov. Då kan man till exempel gå på dinosaurieutställning på Naturhistoriska Riksmuseet. Fin utställning för alla åldrar! Och dinosauriepysselverkstad i källaren.
Här har vi några nykläckta varianter, som försetts med födelsebevis, där man kan läsa om deras egenheter och preferenser. Någon trivs bäst i vatten, en annan i grottor. En har mango som favoritmat och är väldigt kittlig, en annan äter gräs, är snäll för det mesta men blir arg när den blir retad. Man får bara hoppas att de där dinosaurieäggen inte är frigående!
”Men gör dom inte annat än dinoraurieutställningar där på Naturhistoriska?” undrade Redaktörn. Jodå. Dinosarna är en del av utställningarna om evolutionen. Men eftersom de var så stora, blir de ganska dominerande i sammanhanget. Dessutom är det något som fascinerar alla besökare, inte minst de yngre. Men det fanns annat också, som 
fina fossil.
Och mycket mer, vackert eller skrämmande. Den där kackerlackan på nästan tre meter…
Den här finurliga och användbara manicken fyller år idag. Eller i alla fall dess patent. Blyertspennan med ett litet suddgummi bakändan har födelsedag idag.
Det var en amerikan, Hymen Lipman, som konstruerade den och tog patent på sin innovation, just idag för 157 år sedan. Då var sudd-delen mycket längre och tanken var att man skulle vässa fram nytt sudd, precis som man vässade fram ny udd.
Ja, ni fattar. Så jäkla fenomenalt underbar var väl inte den där rosen.
Det var ju många moment som skulle samverka för att bilden skulle bli så bra som möjligt: rätt exponeringstid, rätt hårdhetsgrad på pappret och så lite fix med mer eller mindre exponeringstid på olika delar av bilden. Knixigt, men roligt.
Här är solförmörkelsen 2001 i sin begynnelsefas.
Och idag var det nästan likadant här i Sverige. Lite molnigt, men fullt synlig solförmörkelse. Den gråmulna dagen blev ännu gråmulnare och lite kyligare och man såg solen som en nymåne genom molnen. Nej, ni får inte se bilden, för den är tråkigare än tråkig. Dystert ljus, molnigt och så en klen solskärva som tränger igenom molnen. Eller förresten, här är den, dårå.
Större skruvmängder förvaras i sina förpackningar i källaren, medan ännu större mängder rostar i snickarboden på landet.
