Om Svenskt Näringsliv självt får välja

Eftersom vissa yrkesgrupper har svårare att få jobb efter avslutad utbildning vill Svenskt Näringsliv sänka studiemedlen för dem som väljer att studera ”fel” ämnen. I rapporten Konsten att strula till ett liv. Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete, föreslås sänkt stöd för studenter inom onödigt populära ämnen som:”till exempel programmen för blivande språkvetare, regissörer, musiker, lingvistiker och operasångare”.

Som stundom vikarierande språkpolis tycker jag förstås att detta är trist för lingvistikerna och undrar samtidigt hur det blir för lingvisterna.

I sammanfattningen skildrar man först de strulande ungdomar som kostat på sig diverse kurser i humaniora. Sedan får man veta hur det borde gå till:

Om man jämför detta med civilingenjören som gått raka vägen så är läget helt annorlunda. Hon har etablerat sig på arbetsmarknaden och kunnat visa vad hon går för i karriären, vilket gör att en föräldraledighet inte nödvändigtvis blir ett stort avbräck. Hon har kunnat lägga undan en grundplåt för bostad och andra eventualiteter. Livspusslet blir väsentligt enklare.”

Det kan man nog aldrig veta, vad det är som gör livspusslet enklare. En fungerande bostadsmarknad, till exempel? Och civilingenjörens partner kanske tycker att det blivit i tristaste laget och sticker med en språkvetare. Den där spikraka civilingenjören kanske ska ta sig en ordentlig funderare på vad det är hon går raka vägen till. Och på när livet börjar. Egentligen.

I många länder gör man helt andra bedömningar av värdet och nyttan av humaniora och där skakar man också på huvudet åt regeringens tilltag att stryka de estetiska ämnena i gymnasiet, från och med i höst.

Publicerat i Debatt, Livet, Språkpolisen | Etiketter , , | 16 kommentarer

Statusuppdatering

Hur det går med paradrabatten aka perennrabatten? Jodå, såhär ser den ut idag och för ett otränat öga kanske det inte är så märkvärdigt. Men för de besökare som i sorg eller förfäran vänt bort blicken de senaste åren, måste detta vara ett glädjebudskap: inga lönnplantor, inga nässlor och inga hallonsnår. Och kantskuret! Väldigt väl kantskuret, vill jag lova, för jag behövde jord och gräs på annat håll i trädgården.

Det saknas rött, tycker ni kanske och det har ni rätt i. Studentnejlikorna är lite sena av sig och jag funderar på att plantera in några röda accenter som blommar tidigare på sommaren. Förslag? Eller ska man låta allt bli sommaräng, som strax bakom perennrabatten? Så här skulle det kunna se ut i stället. Den hädiska tanken slår mig emellanåt.

Men så vänder jag mig om och möter den blåbergvallmons undrande blick. Jag vet ju att den inte klarar sig mot de härdigare prästkragarna och blåklockorna. För även om den kommer från Kaukasus berg behöver den mycket pyssel, väldränerad jord, vandrande halvskugga och mer näring än man skulle kunna tro.

Så för bergvallmons, dillpionens, trilliumens och löjtnantshärtats skull vill jag kämpa vidare med perennrabatten, även om jag just nu har annat för mig. Den har överlevt tjugo års vanvård, så jag är inte särskilt orolig för den.

Publicerat i Att odla | Etiketter , , | 10 kommentarer

Bråjopp

Dialektkartorna på den läsvärda lingvistbloggen visar olika ords utbredning i landet. Här kan vi se var man säger nypotatis, respektive färskpotatis. Enligt denna karta använder man ”nypotatis” i södra Sverige, i Jämtland, på Gotland (men inte Öland!) och Åland. Och så inom en mystisk liten enklav strax söder om Sälen.

Dessutom säger man nypotatis på ett par ögrupper som ser ut som ungefär som Japan och Indonesien. Eller som kanske – mer sannolikt – föreställer svenska språköar i västra Finland.

Men varför finns det ingen bråjopp, undrar vi som bor i Dalarna och kanske några värmlänningar också. Potatis heter ju egentligen jordpäron, vilket förkortas jopp. Den tidiga potatisen, den som har brått, heter bråjopp. Ser fram mot att det kommer med på nästa års dialektkartor!

Publicerat i Ord, Språk, Språkpolisen | Etiketter , | 8 kommentarer

Stjärnflocka

Stjärnflockan blommar för fullt och brer gärna ut sig i rabatten. Den gillar att man delar den och finner sig lätt tillrätta var man än placerar den och den ser ut som en riktig blomma ska se ut, tycker jag.

Jo då, det gör blåklockor, prästkragar, förgätmigej, vallmo, klöver, midsommarblomster och alla andra blommor också, var och en på sitt sätt, men stjärnflockan inkarnerar på något sätt själva blommans idé. Blomman an sich, så att säga. Mer blomma än såhär kan det inte bli.

Dessutom lär den vara både ”magstärkande” och aptitretande, enligt den innehållsrika boken Nyttans växter av Kerstin Ljungqvist.

En annan favoritblomma, den trebladiga trillium är en indiansk växt som visar sig vara en riktig hejare på både det ena och det andra. Den är till exempel antiseptisk och blodstillande och dessutom bra för att sätta fart på förlossningar. Och trolldruvan, som också finns i paradrabatten, kan man använda för att bekämpa vägglöss med, om behov skulle uppstå.

Publicerat i Att odla, Böcker | Etiketter , , | 2 kommentarer

Prinsessorna får konkurrens

Årets folkdansgästspel i Bruksparken var ett gäng österrikare som körde ett handfast program, med akrobatiska inslag. Fjolårets treåring, som nu är fyra, gillade särskilt Österrikes svar på Capoeira – ett slags intensivare variant på oxdansen. Han saknade inte förra årets prinsessor.

Om man klickar på bilderna blir de större.

 

 

Ankorna i ankracet var lika förvirrade som vanligt, men orädda när det gäller att kasta sig ut i vattenfallet.

Vädret skötte sig föredömligt och det blev saft och bullar i år också. Allt som allt en lyckad och lagom traditionsrik midsommarafton, med inslag av förnyelse och omtänkande. Fyraåringen verkar rentav fundera på att börja dansa folkdans.

Midsommaraftonsfarstu

 

Publicerat i Livet | Etiketter , , , | 4 kommentarer

Prinsesspedagogik

Treåringen som gjorde mig sällskap till bruksparken förra midsommaren för dansa kring stången och titta på folkdanslaget från Polen blev storögd när han såg flickorna i sina granna dräkter.

– Oj, är dom prinsessor ALLIHOPA!?

Jag svarade inte att de är fabriksarbeterskor från Warszawas förorter eller något liknande, för det hade varit lite för svårbegripligt. Men jag försökte i alla fall förklara att det var vanliga flickor från ett annat land och att de var duktiga att dansa och att det var därför de var här. Och att man har de där färggranna kläderna för att det ska vara fint när man dansar.

I kväll när vi pratade om morgondagens firande frågade jag om han mindes förra året. Jodå, han mindes mycket bra. Han hade fått saft och bullar och han hade åkt motorcykel (dvs han hade fått sitta några lyckliga minuter på en blänkande Harley-Davidson). Och så hade han sett en massa prinsessor. Men han mindes tydligen något av mina prinsesspedagogiska utläggningar också, för han lade snabbt till:

– För det är ju vanligt med prinsessor i deras land, visst då?

Publicerat i Att tolka | 2 kommentarer

Fylleriövning för regeringen

Hej regeringen. Jag ser i DN att finansdepartementet anlitar PR-konsulter för att förklara det finanspolitiska ramverket. För vem? För regeringen? För EU-kolleger? Att det handlar om besparingar i offentliga utgifter dvs ett överskottsmål på en procent, kommunala budgetar i balans och en ordning som gör det svårt för riksdagen att ha någon annan åsikt än regeringen om budgeten framgick väl från första början.

Nåväl, om det nu behövs mer kreativa förklaringar finns hjälp att få. Det har ju blivit lite kostsamt hittills med konsulterna, måste man säga och kritikerna menar att finansdepartementet med sina 400 anställda borde kunna förklara sina egna regler. Men om man ändå vill använda extern hjälp blir det lättare att nå överskottsmålet med den här lösningen:

Två av världens mest framstående reklamkonsulter ställer sina tjänster till förfogande. Gratis! Allt man behöver göra är att gå in på deras hemsida och sedan skriver man in upp till fem lämpliga ord i dialogrutan och efter ett tag kommer de med något kreativt. Fast det måste vara på engelska. Skriv till exempel ”financial politics for dummies” eller ”stop  parliament from thinking” eller ”it’s for your own good” eller någon annan angelägen vinkel. Man kan försöka fler gånger tills man är nöjd. Här är länken. Lycka till!

Publicerat i Att översätta, Att tolka, Språk | Etiketter , | 4 kommentarer

Dyra ord

När jag översätter behöver jag tillgång till bra ordböcker, framförallt mellan engelska och svenska. Norstedts fungerar bra – eller fungerade. Jag använde en CD med ordböckerna, som jag laddade ner i datorn. Det gick fint under några år, tills jag bytte från PC till Mac. När jag försökte köpa motsvarande CD för Mac visade det sig att det inte fanns någon. Men det går ju bra att använda nätversionen i stället, fick jag veta.

Ja, jo, det gör det ju, men inte om man sitter med en mycket opålitlig uppkoppling, som tilldelar en några minuters kontakt med omvärlden, då och då. Så som det ofta var på en av mina favoritarbetsplatser. Det blev att köpa pappersböckerna i stället. Men till sist tröttnade jag på att släpa på de där tunga ordböckerna mellan mina olika arbetsplatser. Det fick bli en bättre (och dyrare) uppkoppling så att jag kunde utnyttja nätversionen i istället.

Nu får pappersböckerna får samsas hemmavid, med de oumbärliga uppslagsverken som jag tar till då andra metoder inte hjälper.

Men efter att ha först köpt CD:n för någon tusenlapp och sedan pappersböckerna för nästan lika mycket och dessutom uppgraderat uppkopplingen för att komma åt ordböckerna på nätet, börjar varje uppslaget ord bli rätt dyrt.

Och värre verkar det bli, för nyligen fick jag  ett besked att nätversionen avgiftsbeläggs från och med den 14 juni. Tur för mig – och Norstedts – att jag inte var mitt uppe i en översättning, för jag har ingen lust att betala en tredje gång för samma tjänst. Och inte heller att köpa den nät-app för mobilen som jag just blev erbjuden. Kanske blir tvungen till sist, men helst skulle jag vilja hitta något annat. Tacksam för tips och råd!

Publicerat i Att översätta, Böcker | Etiketter , | 6 kommentarer

Det mörknar för Slussen

Sista dagen för utställningen om Slussens ombyggnad. Jane Morén uppmanar alla som kan att se den och att lämna synpunkter. Hon länkar till en SvD-artikel av en busschaufför som oroar sig för en oflexibel trafiklösning.

Det går att se utställningen på nätet också. Ta gärna en titt på den lilla filmen där en konstnär skissar fram den nya miljön med många cyklister, träd, flanörer, lekande barn och en trubadur som spelar med utsikt över vattnet. Suggestiva fiolstråkar och sköna pianotoner ackompanjerar de vackra skisserna. Man kan bli misstänksam för mindre.

Var finns beskrivningar av trafiken? Hur kommer det att se ut längs Skeppsbron? Nya Slussen blir en mörk och fuktig plats, otrevlig för fotgängarna, dålig för alla, skriver arkitekten Ulf Zettersten i Mitt i Södermalm den 14 juni. Kontakten mellan Södermalm och Gamla stan försämras och hur biltrafiken ska ta sig från Skeppsbron till Hornsgatan har ingen lyckts förklara för mig.

Och framförallt VAR finns de vackra illustrationerna av hur fint det skulle bli om man rustade upp och förbättrade den nuvarande lösningen i stället. Mer om de vilseledande skisserna finns här.

Det är något visst med planfria planskilda (hetereju, har jag fått mig påpekat) korsningar. Det tycker också de taxichaufförer och busschaufförer som jag pratat med.

Publicerat i Debatt | Etiketter | 6 kommentarer

Tack, nu räcker det!

Som sagt, man ska vara försiktig med sina önskningar. Här står lupinerna och önskar sig regn under de där varma dagarna helt nyligen, som nu känns väldigt avlägsna.

Det har de fått. Massor. Regnet strömmar ner och de enda uppehållen är när allt håller andan några minuter inför de värsta åskanfallen, en återhållen tystnaden fylld av den urladdning som ska komma.

Häromdagen kom urladdningen med besked. Jag såg åskvädret nalkas och drog ur allt som kan dras ur: radio, TV, telefon, diverse laddare och brödrosten.

Och så satt jag där i halvmörkret i rummet innanför hallen när det plötsligt sade poff och det blev alldeles ljust ute i hallen. Attans, den taklampan blir sig nog aldrig lik igen, tänkte jag.

Det visade vara mycket som inte var sig likt när åskvädret dragit bort. Varken el eller telefon fungerade. Men när strömavbrottet väl var fixat några timmar senare fungerade alla lampor som de ska, även den i hallen. Jag undrar fortfarande vad det var som hände. Vad kan det vara som tar sig in i hallen och säger POFF! och är alldeles ljust någon sekund, utan att bränna sönder någonting alls?

Den fasta telefonen är fortfarande utslagen vilket gör oss rätt datorberoende för all kommunikation, eftersom mobiltäckningen är usel.

Publicerat i Livet | Etiketter , | 2 kommentarer