Bokcirkeldags igen på den trivsamma bokhandeln i Gamla Stan, The English Bookshop. Den här gången är det en riktig snyftare och storsäljare, Kyong-Sook Shins Please Look After Mom.
Jag stålsatte mig inför läsningen eftersom allt tydde på att det skulle bli vähähäldigt sorgligt. ”Vilken snyftare” skrev New York Times, ”här kommer inte att finnas en enda torr näsduk i hela landet”. En del recensenter har rynkat på näsan åt boken just för att den är sentimental, men många har hyllat den. Jag tycker den är bra. Kanske min kritiska blick mildras något av att det är på engelska – man är ju glad att man fattar vad det står. Eller kan det helt enkelt vara så att min litterära smak inte är så sofistikerad som jag gärna vill tro?
Sorgligt är det ju. Tänk er själva att ens mamma plötsligt bara försvinner. Den där mamman som ständigt odlat grönsaker, lagat mat, skött hushållet, fixat allt, servat familjen och som mest fått otåliga och snäsiga svar på sina oroliga frågor. Hennes barn är moderna storstadsbor, hon är en anakronistisk landsortsbo, som man bara tar för givet. Och så är hon plötsligt gåtfullt försvunnen.
Jag gillar som sagt boken och diskussionerna i bokcirkeln kretsade mycket kring om det är en realistisk bok eller om den ska läsas symboliskt. En mamma försvinner. Symboliserar hon inte ett traditionellt samhälle, med dess omsorger om varandra, som håller på att vittra bort? Eller är hon bara en mamma som försvinner? Gärna både och för mig.
