Nu blir det banne mig lite reklam. Inte för Barbie, för jag gillar inte den där überrosa stilen. Jag gillar inte heller dyra pysselböcker och ”aktivitetshäften” som består av en i bästa fall bara torftig och i sämsta fall både torftig, stereotyp och obegriplig historia.
Pysslet handlar mestadels om att placera olika klistermärken som föreställer outfits, smycken, sminkprylar, pudlar och andra tillbehör på valfria ställen.
Vad alla dessa Barbierprodukter verkar göra är att vädja till småtjejers förtjusning i allt som är ”kawai”, gulligt, glittrigt och rosa. Vad de gör med deras föreställningar om vad som är rimligt att förvänta sig av framtiden vågar jag inte tänka på.
Jag vet att det finns flickor som ändå lyckas leka på ett ganska kreativt sätt med dessa stela uttryckslösa dockor, men de skulle säkert kunna göra det med så gott som vilken slags dockor som helst.
Kolla detaljerna!
I 
stället faller jag pladask för Liberty Jane, som jag träffade på syjuntan i går. Tänk om sådana dockor och dockkläder kunde bli högsta mode i stället.
Möjligen är det ännu roligare för mammorna än för tjejerna (och killarna, för sjutton, fast det verkar gå lite trögt det där med att få killar att leka med andra dockor än Action Man och hans sentida efterföljare).
Hmmm, bara att följa mönstret… Här är en sida ur den ungefär tjugosidiga intruktionen.
Mönster till Liberty Janes kläder finns att köpa på nätet och på gårdagens syjunta kunde vi beundra ett par jeansjackor, tillverkade av avlagda jeans och med de mest bedårande (det är ett ord som jag använder högst en gång per årtionde!) små jeansknappar köpt i en specialaffär.
Pyttesmå detaljer och hur gulligt som helst. ”Äsch” sade jeansjackornas skapare, ”det är bara att följa mönstret så blir det bra”.
Hon hade återbrukat döttrarnas utslitna och avlagda jeans för att skapa dessa små fulländade jackor. Det är inget man sitter på en syjunta med, för det behövs en bra symaskin, men man kan efterarbeta, fästa trådar, sy i knappar och annat. Nedanför finns en annan Liberty Janemodell, en riktig gubbtröja. Och ännu fler finns här.
Jag vet att jag inte är tillräckligt bra på att sy eller sticka för att ge mig på detta. Men för dem som kan måste det ju vara hur roligt som helst.
Själv glömde jag min stickning i går, men det är ingen panik. Det ska bli en julklapps-halsduk (i år igen, samma halsduk) så jag har ganska gott om tid.
Övriga juntamedlemmar var flitiga som vanligt och ett av alstren ska föreställa Staffan Stalledräng, men nu när jag granskar bilden undrar jag om jag ska våga berätta för brodösen att det fattas en fåle.
Han vattnade sina fålar fem… eh, fyra?
