”Bra” är kanske att ta i, men det är klart att det alltid är intressant att undersöka ett lands sjukvård, från insidan så att säga. Och ett tacksamt bloggämne är det ju.
Vi tar det från början: Det var i Jaffa, sägs det, som Noaks son Japheth slog sig ner när han klev i land från arken (korrigera mig gärna, biblisk historia är inte min bästa gren).
Jaffa är en av världens äldsta städer. Under några tusen år, när Jaffaborna såg ut över det här grannskapet, var det ganska glest bebyggt, med byar och grupper med beduintält.
Nu ligger Tel Aviv där, som till stora delar bara är drygt hundra år och det byggs för fullt överallt. Det är en kort promenad mellan Tel Aviv och Jaffa (som hör till Tel Aviv i dag).

Jaffaapelsiner finns det förstås! Men frågan är om det inte är något annat i korgen?
När man går från Jaffa till Tel Aviv går man längs stranden och då ligger det nära till hands att ta ett dopp, om vinden är ljummen och vattnet varmt. Jag hittade en bunkerliknande byggnad med låga entrévalv – inte avsedda som omklädningsrum, men i brist på annat… När jag var klar för havet nappade jag åt mig handduken, reste mig upp precis lagom mycket för att för att ta mig ut ur genom det låga valvet, men märkte inte att ett vasst armeringsjärn stack ner en bit, lagom för att skära upp ett långt jack på sidan av huvudet.
Därför ser nästa bild i min kamera ut så här. ”Triage” betyder prioritering mellan olika akuta olycksfall. Jag fick både snabb och professionell behandling så länge det var lite osäkert hur pass illa det var och sedan fick jag – vilket ju är helt enligt triage-reglerna – stå tillbaka för mer akuta fall.
Visst känns det tryggt på något sätt med samma halvvissna yuccapalmer på sjukhusen oavsett var man befinner sig!
Nu uppträder jag så värdigt jag kan med halva skallen rakad och sju prydliga stygn i en lång stege. Turligt nog är jag rätt haj på att linda snygga turbaner. Vackra sjalar finns det gott om för ändamålet. Och röntgenläkaren som kollade resultatet av datortomografin hävdade att ”It looks beautiful”. Så då måste man väl vara nöjd, tycker jag.

















