En lurvig tusenfoting

Om man slår skallen i ett vasst armeringsjärn så att man får hål i huvudet, då öppnas liksom nya perspektiv på tillvaron. Om jag hade rest mig lite hastigare… tänker man. Om jag hade gått två centimeter mer åt höger… om jag…

tusingfoting2Det kunde helt enkelt ha gått mycket värre och då är man till och med lite glad och tacksam att man får vara med och uppleva ännu en höstinfluensa.

Det där läskiga såret, med sina sju kraftiga stygn, eller häftklamrar, har läkt som det ska och när jag fick stygnen borttagna i måndags fnissade sköterskan lite och sa att det där såret ser ut som en lurvig tusenfoting som råkat lite illa ut. Jag skulle kunna visa en bild, i avskräckande syfte, med texten: Gå aldrig in i okända bunkerliknande byggnader utan att kolla noga först att det inte sticker ut vassa järnstycken lite här och där. Men jag nöjer mig med att rita i stället. Foto blir för läskigt, tycker jag.

8250268_9417Att tusenfotingen är lurvig beror på att man rakade sårområdet på sjukhuset innan man sydde, men nu börjar håret växa igen, alldeles som det ska. Och när man tar bort sådana där stygn använder man ungefär samma manick som på jobbet, när man plockar bort häftklamrar, ett sånt här ”ekorrbett”.

Så, vad jag ville säga är bara att jag är rätt nöjd med tillvaron trots influensa och novembermörker. Det kunde ju vara värre. Ingen tillvaro alls, till exempel.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

18 svar på En lurvig tusenfoting

  1. Kicki skriver:

    Det verkar handla om lördagens tema, skrämmande.
    Lycka till med en hemtrevlig influensa (=krya på dig)

    • Karin skriver:

      Ja, en liten skrämsel-uppföljare, kan man säga.

      Tack! I vanlig ordning bränner jag bort det värsta med en rejäl febertopp. Snuddade 40-gradersstrecket i går kväll, så nu mår jag mycket bättre!

  2. Nilla skriver:

    Sådan himla tur! Att det gick som det gick. November och influensa kan faktiskt vara mysigt. Ligger själv till sängs med migrän, inte helt dumt det heller.

    • Karin skriver:

      Heh, det finns många sätt att roa sig. Eller som de säger i mina hemtrakter: ”Spotta blod och klia sig i ändan, det är nöjeslivet på landet det!”

  3. Pysseliten skriver:

    Nya perspektiv på tillvaron. Jag har nog bara nästan dött en gång, men då var jag så borta och drogad att jag inget minns. Och efteråt så uppfylld av liv (två extra) att jag inte hann tänka att det kunde slutat annorlunda. PK (maken och pappan) däremot blev påverkad för livet …
    Influensa är i alla fall ganska jobbigt, så jag hoppas att du snart blir frisk och kry!

    • Karin skriver:

      Tvillingfödsel under dramatiska förhållanden, gissar jag. Och då blir man sannolikt dubbelt inriktad på de nya små liven. Förstår att det måste ha varit värre för PK, på sätt och vis!

  4. Kulturchefen skriver:

    det synes mig att livet
    är bättre än alternativet

  5. Kulturchefen sade det, brodera du – jag är glad att du för ögonblicket tillfrisknar från både influensa och tusenfoting i huvudet!

  6. Eva skriver:

    Usch vännen, jag tänker på hur illa det kunde ha gått. I fortsättningen kan du väl byta om utanför alla bunkrar bara insvept i en badhandduk, garanterat säkert! Det måste du fixa galant som till och med kan svepa in dig i en sari?

    • Karin skriver:

      Fast det blåste ju också. Då är det inte så lätt att vara diskret på stranden.

      Jag har sett en slags enpersonsbadtält i böcker om förr i tiden. Kanske kunde vara något för mig…

  7. Krönikören skriver:

    Positivt tänkande – i topplacering!

    Annars tänkte jag att det kan komma väl till pass, att ha eller åtminstone ha haft ett hål i huvudet. När man har svårt att fatta saker. Bra att skylla på. Speciellt i Göteborg:
    ”Haru hål i huvve ellerrr?”
    ”Ja, faktiskt.”

    Hoppas du mår bättre nu.

    • Karin skriver:

      Jag HAR använt mig av hål-i-huvve-ursäkten, tro inget annat. För att tänja en deadline lite, för att förklara lite obesvarade mejl. Man får all den förståelse man önskar, men jag tror ändå inte jag vill rekommendera metoden.

      Tack, mår mycket bättre. Flunsan är på reträtt.

Kommentarer är stängda.