Har ni lyssnat på Sveriges Radios program om tuppkycklingar i P1. Riktigt sorgligt. Sju miljoner nykläckta tuppkycklingar avlivas varje år, bara för att de är tuppkycklingar. Blivande hönor får leva, för de lägger ägg. Men tupparna då, kunde inte de få leva ett år, eller åtminstone ett halvår, och sedan bli mat? Nej, det är för dyrt att föda upp dem. De vanligaste äggproducerande sorternas hönsfåglar har inte särskilt snabbväxande tuppar.
Här är länk till radioprogrammet. Det är allt fler som reagerar emot det. I Tyskland har man ett system där man kan betala 35 öre extra för äggen, som går till kostnaden för att föda upp tuppkycklingarna. Kanske ett sätt att lösa problemet. Ett annat vore att kräva att få köpa årsgamla (eller halvårs-) tuppar till lite högre priser. Men det förutsätter ju att tillräckligt många gör det så att det blir fart på produktionen. Fast egentligen – sju miljoner – det räcker om nästan varje svensk ”adopterar” en tupp. Ett tredje sätt vore naturligtvis att skaffa sig höns själv.
Som farmor hade. När jag ser den här bilden förstår jag att det inte bara är inbillning att äggen smakade bättre när jag var barn. Kortet är troligen från fyrtiotalet, men jag tror att farmor hade höns en bit in på femtiotalet.
Jag har åtminstone köpt kravmärkta ägg till påskafton. En stillsam och fridfull långfredag till er alla!
Alla Blåkullaresenärer som har moderniserat sig och kör med olika varianter av dammsugare måste också vidta omfattande anpassningsåtgärder för att leva upp till kvastdirektivet.
