Jag är ute på vift och missade Musikantas lördagstema i går: Minnesvärda födelsedagar. I dag är det väl kanske inte riktigt en minnesvärd födelsedag, men icke desto mindre en minnesvärd dag. Det är Blooms day, uppkallad efter efter Leopold Bloom, huvudpersonen i James Joyce Ulysses. Handlingen i boken utspelar sig den 16 juni 1904 och de riktigt seriösa Bloomsdayfirarna följer Leopolds vandring i Dublin under denna dag. Man kanske inte upprepar allt han gör (läs boken så förstår ni vad jag menar), men platserna kan besökas och måltiderna kan intas, liksom ett pint öl eller två.

Det första Blooms-day-firandet var i Paris 1929, då Joyce förläggare Sylvia Beach ordnade en liten lunch för att markera dagens betydelse. Det var långt innan boken blev tillåten i engelsktalande länder. Sedan har firandet spridd sig över världen och det går säkert att hitta något arrangemang i närheten, vanligtvis en Joyce-uppläsning på ett bibliotek.
Man kan högtidlighålla dagen genom att äta stekt njure (”most of all he liked grilled mutton kidneys which gave to his palate a fine tang of faintly scented urine”) eller kanske hellre den gorgonzolasandwich som Leopold åt på Davy Byrne’s pub på Duke Street 21 strax efter klockan ett den 16 juni 1904. Huffington post har receptet.

Men det bästa sättet att fira Blooms day är nog ändå att läsa Ulysses, som precis har kommit ut både i nyöversättning av Erik Andersson och som ljudbok inläst av Reine Brynolfsson.
För de riktiga Joyce-entusiasterna finns allt samlat i en trälåda som finns i bokhandeln ”senast den 16 juni” enligt förhandsreklamen.
Om man råkar vara intresserad av förlagan, dvs Homeros Odysseus kan man ha glädje av ett tolkningsschema som Joyce utarbetat och som publicerades i Stuart Gilberts bok ”James Joyce’s Ulysses” (1930). Romanen följer Homeros hack i häl och de 18 kapitlen har alla sin koppling till Odysseus. Risken är dock att man förlorar sig i detaljerna där i stället för att läsa boken som en protest mot hjälteskildringar. Det är en berättelse om en oheroisk person i en ordinär miljö. Eller en vardagshjälte om man vill.
























