En morgon möts jag av en oväntad syn. En stor giraff på väg in i vardagsrummet. Eller nej, den hade stannat upp i sin rörelse och jag fick tid att studera den noga. Jag åt frukost, städade lite, betalade räkningar, ringde några samtal och giraffen stod där hela tiden, alldeles still. Det handlar förstås om Slussenombyggnaden, som fortfarande är ett projekt som det råder oenighet om och där det formella klartecknet ännu inte har givits. Ändå håller byggnationerna på för fullt, med jättestora kranar, slangar, sladdar, byggbråte och buller. ”Förberedelser.”
Opinionen är stark mot det som den nuvarande politiska majoriteten i Stadshuset tänkt sig. Själv tycker jag att den alternativa ”Plan B” verkar vettig: en renovering och uppfräschning inom gällande stadsplan, med bättre terminaler för pendlarna. Och jag instämmer helt i Skönhetsrådets invändningar mot Stadshusets så kallade ”Nya Slussen”: ”Med mer än fyrtio års erfarenhet från Sergels Torg vet vi idag vilka upplevelsemässiga problem ett fotgängarplan under upplyft fordonstrafik skapar. Dessutom är det utblickarna mot Mälaren och Saltsjön från en högre nivå som utgör Slussens särskilda lockelse, inte vyerna mot Centralbron, tunnelbanebron och den nya huvudbrons undersidor.”
Och för övrigt retar jag mig på att denna jättekran bara står där. Stilleståndskostnaden för en sådan där monstermaskin, per timme, måste vara gigantisk.
