Har det inte liksom sänkt sig en förstämning över nejden? Verkar inte många väldigt vilsna? Redaktörn rastlös? Har inte medmänniskor i mataffären en ”vad-ska-jag-göra-nu”-blick, som de inte hade förra veckan?
Kan det bero på att fiskgjusarna är utflugna? Vi är många som har följt dem under ett par månader. Alla tre ungarna har nu fått luft under vingarna; de kan kanske rent av fiska själva och snart bär det av till Afrika.
Vi har kunnat se deras liv i direktsändning från boet i Estland. Vi har sett första ungen kläckas och sedan två till, oroat oss över att den minsta ungen får så lite mat, glatt oss åt de första flygförsöken, oroat oss igen över att en av dem kanske inte kommer att klara flygandet och slutligen dragit en lättnadens suck häromdagen då till sist alla var i luften.
Första ungen kläckt, den 14 juni.

Sådär, nu är ruvandet klart. Syskonen kom den 17 och 19 juni. Då börjar det riktiga slitet med att mata alla tre. Pappa och mamma flyger och hämtar fisk i någon sjö i närheten.
De växer fort, men storasyskonen är framfusiga och lillasyster blir ofta utan. Hur ska det gå för henne. Vi tror – utan egentlig grund – att storasyster är en tjej, mellanungen en kille och den minsta en tjej.
Här får äntligen minstingen en bit mat!
När ungarna växer byggs barnsäkerheten på med stora grenar runt bokanten.
Men vad hjälper det. Det går några veckor till och efter lite flaxförsök i och kring boet är de plötsligt utflugna alla tre. Varifrån kommer den här känslan av att jag har varit med om detta förut?
Jag tror att det där med fiskgjusarna kan vara anledningen till att många har den där vilsna blicken: Vad ska man göra nu, när man inte måste vaka över fiskgjuseboet hela dagarna?
Eller kan det bero på att OS är över?
PS. Nu tror jag att jag vet vad man kan göra i stället. Det tar lite tid och det är ju bra. Berättar mer i morgon.

















Jag har inte lyckats hitta von Rosens förslag, men kanske det var något i samma stil som affischen för Stockholmsolympiaden 1912, som von Rosen var mycket engagerad i. Samma tanke, med de svepande fanorna återkommer också i affischen för 1920 års olympiad i Antwerpen.










Men fönsterhaken då? Den där platta mojängen skulle kanske passa i låset? Det gick lätt att dra loss den (jo just detta fönster väntar på renoveringsinsatser) och även om den var för bred för att passa i låset kunde det kanske fungera, tack vare att den är lite rundad i nosen.


