Loppishörnan

Jag har funderat lite på hur jag bäst ska ordna min lilla loppishörna. Platsen där man kan berätta vad man saknar i livet, eller vad man har för mycket av. Platsen där ljuv musik kan uppstå, som när jag fick min efterlängtade melittatratt, eller kanske den dag Hyttis får sin nyponsoppspulverskopa i plast. Röd!

marmorcementDagens önskemål är ett kaffeburkslock. Någon behöver ett lock till en rund enkilosburk. Det var ganska länge sedan, men av allt att döma har hen inte fått tag i något lock ännu.

Jag tänkte att sådana har en väl liggande lite här och där. Många! Men trots ihärdiga bodröjningar och lite allmänt feng shuiande i övrigt har det inte dykt upp något lock. Jag har den här halvkilosburken, men vad hjälper det om man är ute efter enkilos.

Men jag visar den i alla fall för den händelse någon åstundar ett halvkiloslock, eller varför inte lite marmorcement, som finns i burken!

Och nu finns en rubrik Loppishörna uppe i sidhuvudet, alldeles under bilden, för eventuella önskemål! Samt ett förmånserbjudande. Missa inte det!

Publicerat i Efterlyst | Etiketter | 15 kommentarer

Efterlyst – upphittat

droppflaskaTack vare mina bloggefterlysningar har jag nu äntligen fått min Melittafilterhållare modell 103. Skogsgurra lanserade då idén att fler kanske letar efter något eller har prylar de vill bli av med. Eller bara få identifierade.

Lugn, bara lugn, jag tänker inte starta någon konkurrerande verksamhet till Blocket. Men inom den lilla krets som läser den här bloggen finns det garanterat gott om både prylar och kunskaper om dem. Och ett och annat önskemål.

Enligt Skogsgurra kan det vara så att Hyttfogden gärna vill ha en flaska som inte kan stå på egna ben utan måste hängas upp. En sådan har jag. Möjligen inte rätt modell, men här är den i alla fall.

Hyttis vill också väldigt gärna ha en liten röd plastskopa som fanns i Ekströms nyponsoppepulverpaket förr i tiden. Sannolikt har Storfiskarn en sådan. Han är nog ute i boden och letar just nu. Själv önskar sig SG räknestickor och räknemaskiner. Gärna Brunsviga av denna modell eller äldre.

räknareOch visst har jag sett en sådan någon gång. Verkar faktiskt väldigt välbekant! På något kontor i min ungdom? Någon som råkar ha en sådan liggande på vinden?

Och så undrar jag mer i största allmänhet vad jag ska ha denna manick till. Verkar mycket praktisk, går att öppna upptill. Men varför?

ståltrådsgrej2ståltrådsgrej

 

Olika förslag om den här ståltrådsmanicken. Ett intressant förslag är Kickis, att det är en nysthållarkrok, som man satte fast i skärpet eller förklädesbandet när man stickade, för att ha nystanet med sig, till exempel på promenader. Den idén följde Agnet upp med den här fina bilden. En fåraherde stickar strumpor av ullen från fåren som han vaktar. I Agnetas kommentar finns en länk där man ser hela tavlan. Här har jag valt ut en detalj där man ser att han fäst sitt garnnystan i västen. Riktigt vad han har för fästanordning är svårt att se. Men tavlan är fin. fåraherde2

Publicerat i Efterlyst, Livet | 52 kommentarer

Äntligen!

Som framgått av tidigare inlägg (här, här och här) har jag varit på jakt efter en Melittafilterhållare modell 103 sedan i februari. Många bloggläsare har gjort stora och uppskattade insatser för att hjälpa mig, Olgakatt i USA, Skogsgurra och Hyttfogden likaså. Storfiskarn och Livsrummet i trakterna i och omkring Dalarna. Dottern i Brasilien har försett mig med tygfilter för 102-hållare och det är ju ett steg i rätt riktning, men 103 är mer praktiskt om man är många som ska ha kaffe.

Jag har förlorat mången budgivning på Blocket och Tradera, på grund av senfärdighet och ouppmärksamhet. Jag har fått goda råd om att i stället sy filter till befintliga hållare eller kanske be en duktig keramiker göra en filterhållare i 103-modell.

Och så plötsligt händer det!  En kompis till syrran (aka Livsrummet) hälsade på henne häromdagen, på hemväg från en aktion i Torsby. Hon ville gärna visa upp alla fynden i en låda med smått och gott. Först lyfte hon undan lite (i hennes tycke) ointressant skräp för att ta fram de riktiga dyrgriparna. Men syrrans blick fastnade på ”skräpet”. Där var ju min hett eftertraktade Melitta-filterhållare. 103:an!!

103anNu har jag fått den levererad och inte fick jag betala ett öre för den heller. Tack syrran! Tack syrrans kompis Sylvie!!

Jag har försökt hitta en lämplig miljö för att ta ett porträtt av min dyrgrip. Bland kärleksörten? Nej den blommar inte än.  Tillsammans med paradisbusken? Nja, den busken var inte på poseringshumör. Med farmors ros? Nej den ser lite för hängig ut i värmen.

Så det fick bli nere på bryggan och jag lyckades fota den utan att snubbla och tappa den i sjön! Visst är den fin!

Nejdå, jag tänker inte använda den till att plantera hyacinter i eller något annat åt det hållet. Den ska få göra tjänst på det område den är skapad för. Det här arrangemanget är  tackblommor till Silvie och syrran. på bryggan

Uppdatering: Egentligen var det nog så (se kommentarerna) att Sivie 1x4gärna ville ha en filterhållare i porslin, men ändå avstod sitt aktionsfynd till förmån för mig som är på jakt just efter den ovanliga storleken 103. Tack och bock ännu en gång!

Nu undrar jag:  Skulle det kunna gå lika bra med den här modellen? Det är en 1×4; ungefär lika hög som 103:an, men lite, lite vidare upptill. Och lite lättare att hitta filter till.

Publicerat i Livet | Etiketter | 57 kommentarer

Lite pålägg kanske?

spamköttSå här på SPAM-konservens födelsedag kan det ju vara lämpligt att reda ut vad spam=skräppost har med en blandning av hoppressade slaktrester, stärkelse och salpeter att göra.

Hormel Foods lanserade konserven SPAM den 5 juli 1937. Tillverkaren insisterade att det ska skivas skrivas med stora bokstäver, men avslöjade aldrig vad det betyder. SPiced hAM är ett förslag. Something Posing As Meat är ett annat.

Trettiotre år senare kommer paret Bun in på en restaurang i Monty Python’s Flying Circus och undrar vad som finns på menyn. Servitrisen svarar:

spamvikingar”Ägg och bacon; ägg, korv och bacon; ägg och spam; ägg, bacon och spam; ägg, bacon, korv och spam; spam, bacon, korv och spam; spam, ägg, spam, spam, bacon och spam; spam, korv, spam, spam, spam, bacon, spam, tomater och spam; spam, spam, spam, spam, ägg och spam; spam, spam, spam, spam, spam, spam, vita bönor i tomatsås, spam, spam, spam och spam.”

Och sedan ligger det nära till hands att de upprepade meningslösa ordmassor som skräppost brukar innehålla får heta ”spam”.  Just servitrisens svar lär vara ett vanligt innehåll i spam-meddeanden, i alla fall förr i tiden,.

Går det att köpa SPAM idag, undrar jag. Har inte sett något på länge. Nej, jag är inte sugen; undrade bara.

Publicerat i Att tolka, historia, Ord | Etiketter | 24 kommentarer

Först bygger man en bagarstuga…

Jag läste för ett tag sedan en beskrivning om hur man bakar tunnbröd. Den började: ”Först bygger man en bagarstuga”. Lite som gamla recept som brukar börja med något i stil med: ”Först plockar man gåsen”.

Men vilken tur, tänkte jag då, att jag redan har en bagarstuga! Den är visserligen inte använd på femtio år eller mer, men om man bara fixar skorstenen så fungerar den säkert hur bra som helst. Under tiden kan jag lära mig lite mer om hanteringen i brukets gamla bagarstuga, nere i bruksparken, där det är tunnbrödsbak under bruksveckorna. bakugn

Här är själva ugnen där man eldar tills den är glödhet. Det är lite svårt att se på den här bilden hur stor ugnen är. Den sträcker sig kanske ett par meter in. bakugn

När det är så hett att röken pressas upp i ugnstaket och det är fri sikt, så att man kan se stenarna längst bak i ugnen, då är det dags att grädda tunnbröd. Och då går det undan. Ett bröd tar ungefär 20 sekunder att grädda. Så det vill till att man producerar i takt, de som kavlar ut bröden och de som gräddar. Det behövs ett stort bakbord.

bakbordettunnbrödet

När jag var in i bagarstugan dagen efter baket, var bakugnen och murstocken fortfarande het. Vilken värmekälla! Och vilken trevligt ugn att baka pizza i.

Jag måste nog se till att få fart på ugnen därhemma till hösten. Och gott bröd blir det ju!

Publicerat i historia | Etiketter , , | 36 kommentarer

Halvårskoll

Sista juni och halvårskoll. Det ska bli intressant (i alla fall för mig) att se hur det gick till när detta halvår bara försvann i ett nafs.mot sandvika

JANUARI. Nyårsdagen – ungefär samma temperatur då, som nyss på midsommarafton!januarilada 14

Och här är en januaribild på den där ladan som jag har fotograferat då och då de senaste sex, sju åren. Den har klarat sig ganska bra trots allt. I alla fall med tanke på att jag började fotografera den för att den då såg ut att falla ihop vilken dag som helst.

förberedelser för vwFEBRUARI. En tur till Brasilien och Sao Paulo för att hälsa på yngsta dottern. Medan hon jobbade på dagarna hann jag utforska Sao Paulos alla trevliga parker och museer – det finns gott om sådana – men en del var stängda för förberedelser inför fotbolls-VM. Här är ett museum i den stora Ibirapuera-parken, där jag hejdades i porten. Blir klart till VM, sa man. Undrar om fotbollspelarna och fansen hittar dit.

körsbärsdalenVi hann med en utflykt upp i bergen också med scenerier som tog andan ur en. Om man fortsätter på den här vägen kommer man till något som skulle kunna vara förebilden för Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta.

Jag tog ingen bild från Körsbärsdalen eftersom vi passerade den till häst och då är det inte så lätt att fotografera alla gånger. Men här har vi i alla fall tagit en paus vid en liten sjö. Hundarna vilar i skuggan, hästarna betar i solen. Och vi tog en simtur i den lagom varma sjön före lunchen.

sjön med jätteråttan

Vid lunchen berättade guiden, Christobal, att det bor kapybarer där vid sjöändan. Det tog ett tag innan jag förstod att det var jätteråttor som jag eventuellt simmat med! De är visserligen fridfulla vegetarianer och gräver ner sig vid strandkanten om de blir störda, men jag kunde ju ha klivit på en när jag gick i och upp ur vattnet! (Hej Eva!) Sol och varmt hela vistelsen, men vad hjälpte det när jag sedan kom hem till det förkylda Sverige.

a small house

Pelarna! A small house with a big house attitude.

MARS. Såvitt jag kan se blev mars en förlorad månad för mig. Förkylningar, influensor och halsfluss avlöste varandra. Inställda möten, återbud och missade evenemang, nästan inga långpromenader.

Här är en av mina få bilder från mars, ett hus som fick mig att tänka på Carl Bildt.

Jag lyckade ta mig till några utställningar i alla fall, en dålig (Blockholm på Arkitekturmuseet), en ett par bra (Natalia Edenmont på Sven-Harrys och Robert Frank på Fotografiska). Robert Franks bilder finns bland annat i boken Americans.

Robert Frank

 

trevlig efterträdareAPRIL. Betydligt bättre, influensaperioden över, ett par artiklar skrivna och framförallt slapp jag tacka nej till alla roliga tillställningar – mars-april är födelsedagssäsong hos oss (också!).

Här är en bild på min trevliga efterträdare på arbetarrörelsen arkiv och bibliotek, som jag intervjuade i april.

Efter många år på Riksdagens arkiv och bibliotek har hon bytt upp sig till enskilda sektorn. Hennes specialitet är annars medeltiden, men i arkivvärlden är vi mycket flexibla av oss och arkiv är arkiv, oavsett när de kommit till.

dalahästskinnOch så blev det påsk och fullt i husen på landet, fint väder och fnittriga påskkärringar. Samt den årliga konstrundan med 16 olika öppna konstnärsateljéer och utställningar.  Bland annat Pernilla Nymans farliga Dalahästar. Hotfulla med blottade tänder, ett dalahästhuvud som trofé på väggen. Eller varför inte ett skinn från en dalahäst framför brasan!

Men ladan, ack ladan…aprillada

MAJ. Arkivkonferens i Visby och några fina extradagar på Gotland. slaktforskning

Här har vi en liggare för de olika gårdarnas öronmärkning av fåren, som vi fick se under en visning på Arkivcentrum i Visby. ”Här i våra arkiv kan man nämligen ägna sig både åt slakt- och släktforskning”, sa guiden.sjösättning

Sedan vårbruk och sjösättning av båten. Det gick att simma i sjön i mitten på maj. Bad- temperaturen var nästan uppe i tjugo grader i slutet av maj innan det vände neråt igen. jordlasset maj

Där det tidigare stod en dunge björkar (gamla och ruttna) ska det nu bli gräsmatta. pyssebad

kransJUNI. Regnperiod. Med en och annan solglimt, visserligen. Här vågar sig Pysseliten i sjön under ett improviserat besök. Modigt. Jag beslöt att ”vänta lite” och det gör jag än…

Vi klarade i alla fall att äta midsommarlunchen utomhus (med filtar och ytterkläder) och regnet höll sig borta under själva midsommarfirandet. Men nu måste man hitta på inomhusverksamheter.

föreDet blir till exempel ommålning och ommöblering; aktiviteter som några av oss är väldigt förtjusta i (och andra något mindre förtjusta, även om de kan medge efteråt att det blev rätt bra).

Den här hallen målade mamma i vad hon trodde var en mild grågrön ton. Eftersom hon hade grå starr när hon målade, såg hon inte att färgen egentligen var alldeles karamellfärgsgrön (på bilden ser den nästan mild ut, men det var den inte!).

När hon sen opererades för sin starr såg hon ju att det inte alls var den färg hon tänkt sig, men det blev aldrig av att måla om. Men nu är det gjort!

ljusare hallbyrå

Jaha, det var det halvåret, det! Men det finns många fler halvårskoller. På Annikas sida hittar man hela listan. Och så här mår ladan i juni:

junilada14

PS. Hallen här ovanför blev inte bara ommålad utan också lite Feng Shuiad. Och apropå det har följande lilla bild hamnat på vårt kylskåp.

fengshui

 

Publicerat i Lördagstema | Etiketter | 22 kommentarer

Ordning och reda

Inlägget häromdagen, där jag skrev om Feng Shui, växte känslor. Förlåt. Det var inte meningen att någon skulle känna sig utpekad (nej inga namn!) eller få dåligt samvete (Musikanta). Tvärtom. Ville bara inspirera och trösta lite.

Under mina år i arkivsvängen hände det att jag gjorde hembesök hos olika arkivbildare, för att diskutera eventuella åtgärder, som ordningsarbeten, leverans och liknande. Då upptäckte jag att många var skamsna, oroliga och tyngda av dåligt samvete för sina arkiv. För det mesta helt i onödan. Där man först möttes av en skur av ursäkter och förvarningar om dokumenthanteringens brister och arkivets eländiga skick, kunde man sedan hitta det mest välartade och välordnade arkiv man kan tänka sig.

Fast det hände förstås också att det kunde det råda en förfärlig oordning, även om allt låg i prydliga boxar med fina etiketter. Det är de allra svåraste arkiven. Hellre oordnat än felordnat. Det kanske inte är felordnat så länge arkivbildaren har hand om det. Hen hittar nog i sitt eget system. Men om arkivet sedan ska till en arkivinstitution där också andra kan få ta del av det – ja, då funkar det inte med arkivbildarens ibland rätt associativa sorteringsprinciper.

Arkivet på bilden har inget med min pappa att göra.

Arkivet på bilden har inget med min pappa att göra.

Pappa var sådan. I en pärm där han samlat material om kalkbrott kunde man hitta bilder på skulpturer och artiklar om konserter i Gävle.

Om man då vet att det fanns ett kalkbrott i Valla och att en kusin till honom, från Valla, gjort skulpturerna och att hon sedermera gifte sig med en kompositör och flyttade till Gävle– ja då är ju sambandet kalkbrott-skulpturer-Gävlekonserter glasklart!

Han hittade bra bland sina pärmar och bland sina prylar. Men som generell sorteringsprincip funkar det inte lika bra.

Så vad jag försöker säga är nog att ni har bättre ordning än ni tror. Och om ni funderar på att överlämna era personarkiv till någon arkivinstitution är det lika bra att låta den institutionen ta hand om ordnandet. Det blir bäst så för dem som vill leta upp något i arkivet i framtiden!hyllor2

Och så måste jag bara få visa den här fina bilden. Njutningsmedel för arkivarier. Finns det något underbarare än att ha gott om tomma hyllor?

Publicerat i historia | Etiketter , | 12 kommentarer

Släng huj!

Här pågår lite Feng shui – eller släng huj, som kusinen kallar fenomenet. Plötsligt faller blickarna på en byrå i hallen som alltid stått där. Då och då har något stoppats ner i en låda för att det inte fanns någon annanstans att lägga det. Den har med åren (årtiondena!) blivit tämligen full. Dags för utrensning, uppsortering och omlokalisering. Ett och annat ska till skänken på övervåningen, till exempel, som också behöver en gallring. En del förpassas till garderoben innanför vardagsrummet, men där… ja DÄR är det väldigt fullt.

viking skokrämOch nu sitter jag här med en gammal glasburk för Viking skokräm på skrivbordet. Nu finns där några uniformsknappar och en liten lapp som min pappa skrivit:

”Denna burk låg i en sjömanskista som såldes på polisens auktion i Gästrikland för tillvaratagna effekter. Den har troligen tillhört Elis Schoultz. Kistan var uppbruten, lock och sarg trasiga. I kistan fanns också en sjömansbok och ett handskrivet manus till en berättelse om hur förf. blev hästintresserad och kom ur sitt spritmissbruk genom sin hästvänskap. Köpte kistan med tanke på efterforskningar som inte lyckats ännu.” Var är kistan, undrar jag och manuset? Det vore kanske något för hästintresserade barnbarn.

PS. Om någon nu blir orolig för att vi kanske slänger gamla släktklenoder eller saker av historiskt intresse kan jag försäkra att det inte är någon risk. Alltför mycket blir kvar. I slänghögen hamnar malätna stickiga yllehalsdukar, syntetborddukar och trasiga plastregnkappor. Till boden förpassas träbitar ”som kan vara bra att ha”, samt diverse oidentifierade metallföremål.

Uppdatering: Burken med lappen låg inte i själva byrån, utan i ett pipställ ovanpå den. Pipstället är för långa sjöskumspipor och i en av dess två lådor hittade jag också den här burken. Men den var tom; ingen Gentleman-Mixture No 508 kvar. gentlemens mix

 

Publicerat i Livet | Etiketter , | 35 kommentarer

Helgon bör anses skyldiga

”Helgon bör anses skyldiga tills de har bevisat motsatsen.”

Georg Orwell, eller Eric Arthur Blair som han egentligen hette, skulle ha fyllt 111 år idag. Han är alltid värd att läsas igen och om inte annat kan man leta upp några citat av honom. De brukar vara tänkvärda och kan återbrukas decennium efter decennium. I en essä om det politiska språket skriver han:

images-2”The great enemy of clear language is insincerity. When there is a gap between one’s real and one’s declared aims, one turns … instinctively to long words and exhausted idioms, like a cuttlefish squirting out ink.”

I min inte alltför eleganta snabböversättning: ”Oärlighet är den stora fienden till ett klart språk. När det finns ett glapp mellan påstådda och verkliga syften tar man instinktivt till för långa ord och utnötta fraser, som en bläckfisk som sprutar ut bläck.”

Citatet om att man måste syna helgonens motiv sammanfattar rätt väl hans syn på politiker som säger sig handla för ett högre syfte och som tar till verbala rökridåer – bläckfiskbläck – för att dölja sina verkliga motiv.

Publicerat i Att läsa, Debatt, Ord, Språk | Etiketter , | 8 kommentarer

I Shakebao, där må ni tro…

Shakebao är en stad i norra Sverige som bebos av enbart lesbiska kvinnor. Den beskrevs för några år sedan av Nyhetsbyrån Nya Kina vars reseredaktion skrev om den. Man kunde berätta att det bor 25 000 kvinnor i staden, som grundades redan på 1820-talet av en arg och rik änka som inte tyckte om karlar. De flesta i stan är skogshuggare, men det finns förstås affärskvinnor, administratörer, poliser, väktare, ja i en så pass stor stad finns väl de flesta yrkeskategorier. Män får absolut inte komma in i staden.

Men kan det verkligen stämma? När berättelsen om kvinnostaden i Norrland valsat runt i medierna ett tag var det någon som kollade med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting var den ligger, lite mer exakt än ”Norrland”. På SKL konstaterade man att om det funnes en stad på 25 000 invånare skulle det vara en av de större städerna i norra Sverige och en sådan håller man knappast hemlig i bortåt två hundra år. Shakebao existerar inte blev beskedet, till många journalisterns besvikelse.

skadad amazonDet är den klassiska gamla amasonmyten i modern tappning. Den som fanns i den grekiska mytologin, berättelsen om militanta kvinnor i ett matriarkat. I de grekiska myterna får olika hjältar i uppdrag att besegra och förgöra dem.

Det handlar nästan alltid om att de ska ha däng. Herkules nionde stordåd var att besegra amasonernas drottning och ta hennes gördel. Akilles hade ihjäl en annan drottning och Theseus likaså.

De sades att de bodde någonstans i Anatolien, eller kanske strax bortom. Men i takt med att man utforskade dessa trakter utan att stöta på dem, flyttades amasonernas hemvist till mer okända områden. Med tiden hamnade de i Amazonas i Sydamerika, för att till sist landa i Norrland.

Här har vi ett slagsmål mellan greker och amasoner som avbildats på en relief i mausoleet i Halikarnassos kring 350 f.Kr.

femtionde tischanJag stötte på berättelsen om Shakebao i går när jag skrev om T-shirtens dag. Den finns återgiven på insidan av en T-shirt med en trevlig illustration från kvinnostaden av umeådesignern Jessica Eriksson på framsidan. Det är T-shirt nummer femtio i en serie av tischor som man kan prenumerera på, från Umeåföretaget T-post.

Man får en tröja med en artikel tryckt på tröjans insida och en bild på utsidan. Tanken är att man sedan, när man stöter på någon annan med en T-post-tröja, ska ha något att prata om, ifall man känner för det. Tydligen går det bra för företaget. I år fyller de tio år och nästa T-shirt blir den hundrade, om jag förstått rätt Här kan man läsa mer.  Nej jag är inte sponsrad av dem, tyckte bara att det verkar vara en rätt kul idé.

Publicerat i Att läsa, Att resa, Debatt, historia | Etiketter , | 33 kommentarer