Häromdagen var det konfirmation för ett av barnbarnen i den fina Markuskyrkan i Björkhagen. Jag startade på morgonen från ”landet” och kunde passa på att ta med mig blommor till konfirmanden både från våra farföräldrars stuga och våra föräldrars.
För ungefär 100 år sedan, eller kanske mer, hämtade min farmor den här rosen hos min farmorsmor i Björknäs.
För ungefär sjuttiofem år sedan började min farbror Erland anlägga en stor perennrabatt i stället för att odla potatis över hela tomten.
En av blommorna som fortfarande prunkar av bara farten är den här stjärnflockan.
För precis femtio år sedan flyttade min mamma de här pionerna från mitt barndomshem, till det hus som mina föräldrar flyttade in i då och där står de fortfarande och verkar trivas bra. Lite nedslagna av gårdagens regn, men annars i fin form.
Och för tjugofem år sedan planterade Redaktör’n den här vita rosen vid den lilla paviljongen bredvid föräldrarnas hus.
Den är ganska vildvuxen av sig, men jag har inte riktigt hjärta att ge mig på och tukta hans ros. Den får hållas.
Jag plockade en av varje av dessa ”historiska” blommor till konfirmanden, plus allt annat jag kunde hitta som passade. Jag tog både ängsklocka och blåklocka, eftersom det råder olika meningar om vilken som är Dalarnas landskapsblomma. Prästkragar förstås, eftersom det var en konfirmationsbukett. Några kvistar från paradisbusken passade också in i temat för dagen.
Här ska buketten få åka bil till tåget. Min farmorsmors ros skymtar i mitten, övriga huvudpersoner hamnade på baksidan i hastigheten när jag passade på att ta en bild innan buketten fick på säkerhetsbältet. Konfirmanden uppskattade uppvaktningen från tidigare generationer.
Det är riktigt annandagsväder. Strålande sol en dag och ösregn nästa. Det gäller att ha några bra inomhusaktiviteter på lager. Där tryter min fantasi. Tips?
Och dessutom, strax innan själva midsommaren, en dugnad som heter duga. Dvs en gemensam arbetshelg, som vi inte riktigt har något bra ord för på svenska. Dugnad i Norge, talko i Finland.
I stället för att åka tillbaka till Stockholm idag sitter jag på en bilverkstad och väntar på bilbesked. Spännande!
Jag har varit 
Här har jag skurit ner målningen på högerkanten och nertill från 70×50 till ungefär 50×40. Jag har förstärkt skuggorna, förtydligat kronbladen tagit bort några gröna blad så att det är mindre rörigt och skuggat och definierat andra. Den blev såpass OK att den fick följa med på utställningen. Den heter ”Kanske hibiskus”.
En annan tidig målning som jag också fixade till lite grann har fått namnet ”Ej artbestämd”. Jag minns inte vad det var jag försökte måla och tycker inte att jag känner igen just några av de blommor som omger mig. Kan det eventuellt vara höstanemon?
Så här ser den fina utställningslokalen ut. Gamla sjukstugan säger jag. Rättarbostaden säger andra, eftersom den haft båda funktionerna. Nu renoveras den och två ljusa lokaler är redan klara, med ljusgrå väggar som fungerar bra som bakgrund till målningarna. 
Visakortet finns i ett litet fack i handväskan och det tar jag inte fram i stressiga situationer som när jag försöker hinna med ett tunnel-banetåg. Men, om min väska med Visakortet kommer närmre avläsaren än en decimeter dras en biljett även från det kortet, fullt pris.
I prosalyriska texter skildrar hon glädjen och vedermödorna med odlandet, men ger också glimtar av koloniträdgårdarnas historia och tidigare kolonisters tankar.
Det har spekulerats mycket. Skulle reaktionära krafter vinna den här gången, eller skulle det bli en påve i Fransiscus anda?
Eftersom någon var missnöjd med den ordningen, satte man in en extra stol åt honom längst fram. Tror jag.
