Papabilitet – kapabilitet

Vi som sett filmen Konklaven vill gärna tro att vi är lite insatta i de procedurer som nu tar fart för att välja en ny påve. Filmen var spännande och fantastiskt välspelad, och återgav såvitt jag förstår procedurerna någorlunda verklighetstroget. Och om man följt ett par partikongresser eller motsvarande, oavsett parti, känner man igen sig. Ideologi blandas med dagsaktuella sakfrågor, falanger bildas och splittras, principer får ibland ge vika för vänskapsband och personliga lojaliteter; i andra fall vinner principerna och livslånga vänskapsband bryts.

Ralph Fiennes i mitten, spelar den sammanhållande kardinal Lawrence i filmen Konklaven

Frågan är nu om det blir en ny påve i Fransiscus anda, reformvänlig och någorlunda världstillvänd, eller om de konservativa krafter som förlorat mark kommer att försöka komma igen med förnyad styrka. Med tanke på vilket genomslag påvens hållning och uttalanden har i hela världen är det rätt viktigt vem det blir. Fransiscus verkar ha accepterat förändringar. Ska präster kunna gifta sig? Ja, kanske det, så småningom. Ska homo-äktenskap accepteras och kanske till och med välsignas? Jo, det kan man väl tänka sig.

Luis Antonio Tagle

Papabile kallas kandidaterna till den heliga stolen. När man går igenom listan av kardinaler som anses besitta papabilitet, dvs förmågan att vara påve, finns alla sorter.

Min favorit kunde ha varit Luis Antonio Tagle från Filippinerna, som verkar någorlunda vettig, en slags Fransiscus light, om det inte vore för hans totala motstånd mot aborter.

Peter Kodwo Appiah Turkson

Men å andra sidan är det svårt att hitta någon kardinal som vågar säga att det är OK. Maltesaren Mario Grech verkar också någorlunda vettig. Egentligen skulle jag vilja heja på någon av kandidaterna från Afrika, men de ser ut att tillhöra den konservativa falangen, alla tre, mer eller mindre. Mest öppen för diskussion om reformer verkar kardinalen från Ghana vara, Peter Kodwo Appiah Turkson.

Det finns ingen övre åldersgräns för att väljas till påve, men bara kardinaler som är under 80 får rösta. (Uppgifterna går isär om det är 120 eller 135 röstberättigade.) USA har många kardinaler, men just ingen favorittippad, inte ens kardinal Kevin Farrell, f.d. irländare numera amerikansk medborgare, och kammarherre i Vatikanen. Såvitt jag kan se dyker hans namn inte upp bland tänkbara kandidater. Men att USA skulle avstå från att lägga sig i påvevalet har jag svårt att tro.

Kardinalerna i filmen Konklaven tar rökpaus och passar på att intrigera

Vi får se hur det går, men vi får ge oss till tåls lite eftersom konklaven börjar tidigast ett par veckor efter påvens död. Sedan brukar det ta högst en vecka numera, till skillnad från förr i tiden då det kunde dra ut på tiden. När Gregorius X valdes tog det tre år, men det är å andra sida ett tag sedan.

Uppdatering 27 april. Placeringen vid den här sortens tillställningar är fastlagd sedan länge och normalt sett inte förhandlingsbar. På främsta raden sitter katolska kungligheter och sedan fyller man på med andra kungligheter, vartefter. Därefter andra statsöverhuvuden i ländernas bokstavsordning.

Eftersom någon var missnöjd med den ordningen, satte man in en extra stol åt honom längst fram. Tror jag.

Det här inlägget postades i Att tolka, Debatt, Politik, Porträtt, Val och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Papabilitet – kapabilitet

  1. Brorsdottern skriver:

    Den orange galningen i USA vill säkert vara med och peta i påvevalet

  2. hyttfogden skriver:

    Igår avslutade jag boken Silvermasken av Peter Englund. En fantastisk och lite annorlunda biografi om drottning Kristina.
    Tala om att lägga sig i. Och röra omkring i Rom.

  3. Spännande är tiderna vi lever i just nu…
    Hoppas barnungen i USA inte får så många ord med i laget även om han vill..
    Även om jag är måttligt intresserad av påveämbetet som sådant..ja, jag vill förstås inte bli utsedd, så är det viktigt att det blir ”rätt” person som väljs att gå i påven Fransiscus fotspår och anda. Man kan bara hoppas på det…

  4. Det här med påvevalet är intressant och spännande.
    Jag läste i Hufvudstadsbladet om att en kardinal (?) från Sverige kan ha liten chans att bli vald.
    Minns inte nu hans namn.

    • Karin skriver:

      Arborelius heter den svenske kardinalen. Men han är nog rätt chanslös, verkar det som. Dessutom är han 75 år och vill gå i pension.

  5. Staffan Lagerström skriver:

    Ansiktsmålaren over there blev väl först av alla att anmäla sig till begravningen – av religiösa skäl har jag svårt att tro. Läste senare nånstans att han inte skulle få sitta på första raden, utan på tredje – bakom Ulf Kristersson som norpade den andra. En syn för de gudar som inte finns.
    Jag såg inte tevespektaklet och undrar om ansiktsmålaren verkligen hamnade på ”skämmiga trean” eller om han snackat/hotat sig till en placering längst fram. Vet nån?

    • Brorsdottern skriver:

      Jag TROR att han satt längst fram i sin knallblå kostym, var det inte han som hånade Zelensky att han var fel klädd i Vita Huset!? Det är klart, den blå kostymen var enligt ryktena svindyr så då måste han väl använda den.

      Orange och blå, jag trodde påsken var över…

    • Karin skriver:

      Ja, tydligen hade han armbågat sig till första raden, mot alla gällande protokollsregler. Och som sagt, med en ganska olämplig klädsel, medan Zelenskyj, såvitt jag kunde se, hade svart kavaj.

  6. Kicki Englund Frost skriver:

    Enligt nätet är det såhär med färg i kyrkliga sammanhang:
    ”Färgernas funktion är att ange och symbolisera stämningslägen under kyrkoåret. Rött är blodets färg, svart är sorgens färg, vitt eller guld står för fest och högtid och violett (eller i det här fallet blått) för eftertanke och botgöring.”

    Undrar om det är någon idé att hoppas…

  7. Karin skriver:

    Och här är en bild från ett möte i samband med påvebegravningen.
    meeting

  8. Lenaiwales skriver:

    Jag har inte satt mig så noga in i påvevalet.
    Däremot har jag alltid frågar mig om de måste vara så gamla när de tillsätts. Har alltid tänkt, ta någon yngre som kanske är lite modernare. Vi får se vad det blir.
    Trevlig helg!

    • Karin skriver:

      Ja, det är numera rätt hög ålder på påvarna. Annat var det på Benedictus IX tid. Det är oklart om påveämbetet som hans pappa fixade år honom började när han var 15, 18 eller 20 år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.