Jag tyckte, vid närmare eftertanke, att det var riktigt trevligt med en hussnok, som vi förstås döpt till Snoddas. Jag hoppades nämligen att det skulle kunna vara en effektiv musbekämpningsmetod.

Alexander var bra på att posera som musjägare. Satt blickstilla och såg fokuserad ut. Sen blev det inte mer.
Vår katt Alexander var ju helt värdelös som musjägare. Till sist fångade jag själv en mus åt honom med hjälp av en uppochnervänd skokartong. Vi lyfte in Alexander i rummet, stängde alla dörrar och gläntade på sko- kartongen så att musen kunde smita ut.
Alexander gjorde några fumliga försök att fånga den, men då hoppade den en halvmeter upp, tog tag i gardinen och klättrade upp och satte sig på gardinstången och räckte ut tungan (tror jag).
Så den rutin vi numera tillämpar är att vi fångar mössen i en liten musbur och släpper ut dem någonstans i vildmarken. För många år sedan när vi bodde på landet en termin var det en återkommande händelse. Veckans mus. Eller möss.
Jag brukade släppa ut dem åt Morshyttanhållet till, inne på en liten skogsväg. Men en dag när jag kom hem möttes jag av löpsedlar vid kiosken: DALABY INVADERAD AV MÖSS! Jag försökte se oberörd ut när jag köpte Dalademokraten och bläddrade fram till reportaget. SÅ många möss var det väl inte, tänkte jag skuldmedvetet. Men det visade sig att jag var oskyldig. Det var en soptipp i Gagnef som tagits bort och de hemlösa mössen (och råttorna, får man förmoda) sökte sig in i samhället i stället. Jag vågade dock inte fortsätta med musutflykterna till Morshyttan. Det har blivit de stora skogarna norr om Horndal i stället, där mössen fått sin frihet.
När snoken Snoddas kom in i mitt liv häromdagen hoppades jag förstås att han skulle ta på sig jobbet som musjägare, men tydligen är det inte sånt som snokar lever på. Jag hann ju knappt hämta mig från snok- chocken förrän jag hittade årets första mus i den sedan länge oanvända musburen. Kanske Snoddas skrämde IN musen i huset?
Det var en ovanligt arg mus som gått i fällan den här gången. Den hoppade jämfota av ilska, skakade galler och sprang runt och letade utvägar. Och när jag släppte ut den (låååångt bort från all bebyggelse) for den ut som en pil ut ur buren. Inte en chans att ta en bild av den lilla musen i frihet, inte.




























