Att flyta ovanpå

Och nu mina vänner bli det nationalekonomi och politik! Frivilligt förstås, förstås, för dem som så önskar. Här finns en intressant artikel av Paul Krugman i New York Times där han resonerar kring offentliga utgifter och försvarar tanken att det i dåliga tider kan vara en bra idé att satsa mer offentliga medel för att inte ekonomin ska gå alldeles i stå.

Men i övrigt blir det ordhistoria. Det jag fastnade för i artikeln är ett lustigt ord som enligt Krugman bara används i gamla västernfilmer, samt nu av en av hans kritiker. Det är ordet ”highfalutin” som kan översättas med högtravande och pompös. Det är ju ett udda ord och då vill man gärna veta varifrån det kommer, men det visar sig vara svårt.

Från en reklambroschyr för ett byggföretag: Melton Classics offers a broad selection of architecturally authentic fluted columns.

Det finns ett par teorier. Den ena är att ordet, som uppkom någonstans i mitten av artonhundratalet, försöker beskriva högdragna personers lite flöjtande tonfall. High fluting.

Njae, kanske, men inte helt övertygande. Pompösa personer behöver inte prata pipigt.

En annan teori handlar om dekorationerna på pelarna i grekiska tempel. De där räfflorna som många pelare har kallas fluting(s) och deras uppgift är att få pelaren att se högre ut än den verkligen är. ”Högrefflad” alltså.

Det är en intressant teori, men känns kanske  lite udda i en vesternfilm. Och hur blev det falutin (eller faluting, som det också stavas) i stället för fluting?

karl-oskarSom vanligt kan jag inte låta bli att fundera ut en egen teori. Tänk er att Karl-Oskar, eller kanske Robert i Mobergs Utvandrarna kommer i samspråk en amerikan. Han försöker förklara att han tycker någon är mallig. Att någon liksom flyter ovanpå.

”Huh?” säger då amerikanen, ”High floating?”

Karl-Oskar tar till sig detta nya uttryck och så sprids det bland svensk-amerikanerna och sedan till övriga amerikaner, med svenskarnas eget uttal: highfalutin. Så KAN det gå till när nya ord bildas. Men det kan finnas andra förklaringar. Någon som vet?

Och apropå Krugmans ämne, om att satsa offentliga medel i dåliga tider, så var det just idag år 1935 som Franklin Roosevelt lanserade Works Progress Administration, den största satsningen inom New Deal, med sammanlagt över åtta miljoner arbetare sysselsatta med att bygga vägar, broar, bostäder, flygplatser och parker. Skrev jag inte om det häromåret? Jo, titta här: Att vila på en spade.

Uppdatering: Läs den spännande fortsättningen om highfalutin (high-falutin’ eller high-faluting, som det också stavas) i Agnetas kommentar och i ett inlägg På livets trassliga bastmatta.

Det här inlägget postades i Att tolka, Okategoriserade, Ord, Språk och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på Att flyta ovanpå

  1. Krönikören skriver:

    Jag hör honom, Karl-Oskar, när han på bredaste småländska berättar om den high faluting man (förstås, kvinnorna stod väl i köket och sotade ner sig) han mött.

    Var ordet kommer ifrån har jag inte den blekaste aning om – hade aldrig hört det förr.

    • Karin skriver:

      KAN ha varit så, kan ha varit på något annat sätt. Jag har en liten fixering vid det där med ords ursprung. Om jag inte får reda på det på något annat sätt börjar min hjärna producera egna förklaringar. Kanske Margaretha här nedanför kommer med svaret!

  2. margaretha skriver:

    Så lustigt att du tog upp det nu – bara för några dagar sedan letade jag efter ursprunget till detta, numera, ovanliga ord.
    De flesta säger
    [Origin unknown.]
    Regional Note: H.L. Mencken, in his famous book The American Language, mentions highfalutin as an example of the many native U.S. words coined during the 19th-century period of vigorous growth. Although highfalutin is characteristic of American folk speech, it is not a true regionalism because it has always occurred in all regions of the country, with its use and popularity spurred by its appearance in print. The origin of highfalutin, like that of many folk expressions, is obscure. It has been suggested that the second element, -falutin, comes from the verb flutehence high-fluting, a comical indictment of people who think too highly of themselves.

    eller något åt det hållet. Men en av mina böcker är mer utförlig – om än inte lättbegriplig – men jag återkommer, för det är mycket att skriva.
    Margaretha

  3. Agneta skriver:

    Enligt Dr. Goodword – alphaDICTONARY – en liten engelsk ordtjänst som skickar ut ett mejl med ett ord om dagen till den som så önskar, så beskrevs high-falutin den 5 juni 2011 sålunda:

    • high-falutin’ •
    Pronunciation: hai-fê-lut-ên • Hear it! (finns liten ljudfil med i brevet)

    Part of Speech: Adjective

    Meaning: (Regional slang) 1. Highly pompous, bombastic (speech). 2. Showing off, ostentatious, pretending to be above one’s station in life, putting on airs.

    Notes: The amazing thing about high-falutin’ is that is not a high-faluting word itself for it is always pronounced with a regional twang—high-falutin’. However, it has survived long enough to be treated as a legitimate word that may be pronounced standardly, high-faluting, if it makes you feel better. It may be used as an adverb with or without any doctoring: ”Benny can talk as high-falutin’ as any of them.

    In Play: This word is not only slang but slang used predominately in the southern US states: ”Nan Tucket thinks that using high-falutin’ words will convince people that she is a high-class lady.” Although most commonly associated with speech, today’s Good Word is a home in many other contexts: ”Cindy Mae Lovett hasn’t talked to any of her old friends since she started waitressing in that high-falutin’ restaurant on Nob Hill.”

    Word History: Today’s Good Word is ostensibly made up of the adjective high + the participle of the verb falute. The problem with this explanation is that there is no verb falute ”put on airs”! (We see this as an opportunity rather than an obstacle: ”Ally Katz falutes like a millionaire philosophy professor when she goes out with men.”) It probably started out as a blend of ”fly” and ”salute” but that is pure speculation at this point. (Now let’s thank Kyle McDonald of RPI for suggesting today’s low-falutin’ Good Word.)

    http://www.alphadictionary.com

    • Karin skriver:

      Oj, oj, ett ord om dagen låter ju alldeles för lockande… Tack för tipset. Intressanta resonemang om ”faluting”. Jag undrade just om det finns ett sådant verb – om man kan säga till exempel ”stop faluting!” – men tydligen inte.

      Tack för alla intressanta upplysningar och tips!

  4. Karin på Pettas skriver:

    Inte på något sätt hör detta ihop med det amerikanska uttrycket för att flyta ovanpå, men osökt gick mina tankar till det gammalåländska uttrycket för när vattnet flödar.
    Det floar nämligen när vattnet flödar, men man kan också gräva så att svetten floar. Regnet floar också.
    Tack för intressant inlägg!

    • Karin skriver:

      Floa låter bekant, undrar om inte svetten floar här i Dalarna också!

      • Kulturchefen skriver:

        Om det inte floar på gammalåländska blir det alltså ingen mellansvensk-inländsk flo! Typexempel 1A; Brunflo. Uttalas BrUnn-flo’, det är en källa på en myr där Olav den helige stannade på väg mot Tröndelagen och döden;

        http://stolavsleden.com/

        Ska man nu dra iväg i sina kommentarer är det väl ok att ta en european cultural heritage route?

        • Karin skriver:

          Leden som i vandringsled lyckades jag uttyda direkt, men stolav var knepigare. Fast det klarnade ju när jag kollade länken, till Sveriges (och Norges) svar på vägen till Campostela!

  5. Musikanta skriver:

    Kul att lära sig ett helt nytt engelskt ord. Det där med high-floating skulle jag köpa om det inte var för att det var vanligast i södern. Vad jag vet emigrerade inga svenska dit. Intressant inlägg!

    • Karin skriver:

      Det verkar som om det dök upp lite varstans det där ordet, inte minst – om jag förstått rätt – i vaudeviller och satiriska sketcher där tjänstefolk och arbetarklass fick säga ett och annat om high-falutin’ överklass. Så kan det ju ha spridits ganska snabbt över kontinenten, oavsett var det hade sitt ursprung. Fast Karl-Oskar-teorin är kanske lite väl hemsnickrad, det medger jag.

  6. Lotten Bergman skriver:

    Jag häpnar och njuter och är lite flabbergasted på en gång: jag har aldrig någonsin hört detta ord i något som helst sammanhang!

    Jag umgås helt klart i fel kretsar.

Kommentarer inaktiverade.