Speed-dating

Fyra intensiva dagar i huvudstaden med en dotter på blixtvisit från Brasilien, barnbarnsövernattning, fyra middagar i olika familjekonstellationer, tre sammanträden, luncher med kompisar, museibesök, teater, Slussendemonstration och så till bilverkstaden med en skruttbil, som kanske, kanske inte, går att rädda.

duk i bagis

Det känns som om jag varit med om en mycket trevlig, meningsfull och effektiv speed-dating (nej, speed-dating på riktigt har jag aldrig testat, så jag har inget att jämföra med).

Titta här, en duk till de nya borden utanför tunnelbanan i Bagarmossen! Hela området är uppiffat med nya planteringar och sittmöbler och här har någon piffat vidare. En ovanligt trevlig form av graffiti, tycker jag, garngraffiti, yarnstorm, graffitiknitting.

slussenprotest

Någon annan annan har protesterat mot ombyggnadsplanerna vid Slussen.

luftballong

 

Luftballongerna börjar slå ut.

kvällarna ljusnar

Nätterna är ljusa.

kan cykla

Någon har lärt sig cykla.sommaren är här

Sommaren är här, även om den tagit lite ledigt, just idag.

Publicerat i Debatt, Livet | Etiketter , , | 11 kommentarer

Sommarplaner

Sommarplaner föreslår Musikanta som första lördagstema för juni (ja, jag är lite sen i starten). Det där med planering är vanskligt, för det verkar finnas en högre makt som ofta griper in och ändrar de planer vi gör upp – vi kallar den ”Ändringskommittén”. Därför planerar vi så lite som möjligt och talar tyst om de planer vi har, för annars sätter Ändringskommittén igång och stökar till det. Men något kan jag i alla fall avslöja.

Jag planerar dagliga cykelturer i sommarlandet, som också är mina barndomstrakter. När andra ser vita plastbollar på fälten vet jag att det egentligen ser ut så här.tolvmans hage

Sjön är ett viktigt inslag i sommarplanerna och den ska väl ändå inte Ändringskommittén kunna flytta på. roddtur sv v

Och så räknar jag med att hinna träffa släkt och vänner. (Säg omelett, sa jag ju!)sommarbilder sv v 2

Det behövs lite bättre skydd om man vill sitta ute även om det börjar regna. Det ska jag kanske försöka fixa i sommar.sommarbilder sv v 3

Ja det var väl allt. Det kommer att bli jättefint! Glöm inte att kolla fästingar varje kväll!sommarbilder sv v 4

Pappa Martin tog de flesta bilderna. Övriga lördagsbloggares sommarplaner finns här: Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt, Pysseliten

Publicerat i Livet, Lördagstema | 20 kommentarer

Just nu

Galleri Fredag handlar i dag om Just nu. Och just nu stillnar staden. Studenternas vagnarna som hördes långväga omkring under eftermiddagen har lämnat av sin last.bagis t-bana

Vi tunnelbanan står cyklarna och väntar på dem ska hemåt till fredagskvällen.

bagis2

Körsbärsblommorna fäller sina blad i rosa drivor

körsbär i bagis

och rhododendron har slagit ut.rhododendron

Övriga fredagsgallerister finns hos Annika i Reston.

Publicerat i fredagstema | Etiketter , , | 12 kommentarer

Händer den bäste

Ibland kan jag vara lite tankspridd. Särskilt i situationer när jag har mycket att sprida mina tankar på, som min mamma påpekade en gång. Det är i sådana lägen som glasögonen hamnar i besticklådan, i bästa fall, och nycklar förväxlas.

Men nu har jag nog mött min överman i tankspriddhetsväg. En supersmart ung man med många järn i elden. Och – dessvärre – med en mobiltelefon i mikron. dont

kaffe på mikronOm man är mitt uppe i något, med mobilen i handen och bara ska värma på en kopp kaffe, då lägger man ifrån sig mobilen ovanpå mikron, medan man sätter in kaffekoppen och vrider på full effekt i 30 sekunder.

Eller kanske inte. Det kan också råka bli tvärtom och det är inte alls bra. Kallt kaffe är ju en styggelse…

För mobilen är det inte heller något vidare. Det far ut små ploppar som man inte alls visste att de fanns där och det sprakar och blixtrar och mobilen blir sig aldrig lik igen. Till och med SIM-kortet tar så mycket stryk att det inte går att använda i någon annan mobil. Dött och kaputt.

Mikron, däremot, verkar ha överlevt förvånansvärt bra.

Publicerat i Livet | Etiketter , | 16 kommentarer

Grattis Jenny!

I SVT:s Godmorron tipsar Yukiko Duke om tre bra böcker inför sommaren. Alla tre får fyra guldstjärnor.

Det är en novellsamling (eller egentligen två novellsamlingar) av Junot Diaz, författaren till Pulitzerprisbelönade Oscar Waos korta förunderliga liv. Den nya novellsamlingen heter Det är så du förlorar henne och ges ut tillsammans med en tidigare novellsamling Sjunk.

Nästa bok som Yukiko lovordar är Patrick deWitts Bröderna Sisters om två yrkesmördarbröder som reser västerut. Mycket udda ämnesval, kan man tycka, men i USA har den så klart sorterats in i sin speciella genre: Western Noir. Den verkar rätt rolig, trots det sinistra upplägget (det mördas tydligen en hel del, både i jobbet och på fritiden, så att säga). Tandborstning blir en symbol, både för samhällets framsteg och individens utveckling.

jennys bok

Yukiko Duke och Marianne Rundström samtalar om Jennys bok i SVT:s morgonprogram

Och så till en svensk debutant: Jenny Åkervalls Jag tjänar inte. Idel lovord för spännande intrig, trovärdiga inblickar i politikens och politikernas vardag. Grattis Jenny. Fyra guldstjärnor i mycket gott sällskap, måste man väl ändå säga!

Här finns lite mer att läsa om Jennys bok Jag tjänar inte.

Och hela klippet med Yukiko Dukes tips om sommarböcker finns här.

Publicerat i Att läsa, Böcker | Etiketter , , , , | 8 kommentarer

Om ni inte läser något annat…

Hanteringen av slussenombyggnaden är inte bara är en fråga för stockholmare, eftersom området klassats som riksintresse. Min inställning var till en början ”Det blir nog bra” och ”Det är är ju en fråga för experter”. Men den har gradvis förändrats till ”Men vänta nu, hur blev det så här?” och ”Nej, stopp, nu ljuger ni ju”.

Och ju mer man sätter sig in i denna härva, desto mer förfärad blir man. I går hade Svenska Dagbladet en artikel om hur konsekvenserna för olika kulturvärden har hanteras. Den är mycket intressant och om man bara läser en enda artikel om Slussenprojektet är denna artikel ett bra val.

I korthet handlar den om hur man gjort sig av med de experter som anlitats för att skriva utlåtanden om kulturmiljökonsekvenser. De har tyckt fel, nämligen. Först på tredje försöket fick man tag i en expert, Carl-Gustav Hagander,  som tyckte som han skulle, nämligen att det där är väl inte så farligt. Riv på bara och det där tjafset om att det skulle vara en bra idé att i stället renovera bevara en miljö som klassats som riksintresse är inget att bry sig om. Det finns andra miljöer från samma tid: ”LM-staden vid Telefonplan och Norra och Södra Ängby och Ålstensgatan i Bromma”.

ÅlstensgatanJapp, det är hans allvarliga mening, att den som är intresserad av en trafiklösning i centrala Stockholm i stället ska åka till Bromma och kolla på de här radhusen. Visst är de fina och visst bodde Per Albin Hansson där, men det är liksom en annan sak.

Gösta Blücher deltog i arbetet när riksintressen introducerades i svensk lagstiftning. Han säger såhär till Svenska Dagbladet om Haganders bedömning: ”En helt lagvidrig tolkning. Man kan inte säga att man kompenserar rivningen av Slussen med att Telefonplan finns kvar. Det ska inte gå att godta påtaglig skada på ett enskilt riksintresse med hänvisning till att andra riksintressen finns kvar.”

Det allvarliga i hanteringen är att hela förberedelsearbetet verkar ha gått ut på att politikerna ska slippa ta obehagliga beslut. Det vore bättre, menar Blücher, att säga som det är: ”Ja, riksintressen kommer att skadas allvarligt, men det är ändå viktigt att genomföra detta för att… ” Och så motivera varför man gör det ändå.

I stället verkar stadsbyggnadskontoret vilja riva och bygga nytt till varje pris och då får man inte oroa politikerna. För då finns det nämligen risker att: ”politikerna backar från att gå vidare med vald gestaltningslösning pga tryck från meningsmotståndare, media o/e allmänhet”, som en av de projektansvariga skriver i ett internt mejl.

Ja. Det hade väl varit ett rimligt alternativ?

 

Publicerat i Debatt | Etiketter , , | 10 kommentarer

Det här var väl ingen konst…

Den där månskenstavlan som jag skrev om igår sätter i alla fall min fantasi i rörelse. Inte för sina konstnärliga kvalitéer. Men för den tänkbara (om än tämligen osannolika) kopplingen till ett par konstnärer.

Tavlan kommer (troligen) från vinden till mitt barndomshem, en före detta skola. När det var skola undervisade Frida Åslund där. Hon var känd på bygden både för sina nymodiga undervisningsidéer och för sin bror, konstnären Helmer Osslund, som hälsade på ibland. De var också samtida med Carl Larsson, som letat sig till Dalarna och Sundborn, några mil bort.

Så om man hittar en målning på hennes vind som är signerad C. L. vad ska man tro då? Man vill ju gärna tro att det är en tavla av Carl Larsson. Kanske en present någon gång då han och Helmer hälsade på Frida, eller hur?

fejkcl

Mot den teorin talar att den inte alls ser ut som en Carl Larsson. Men då skulle man kunna ta fram ett citat av en av hans lärare, som uppmanade honom att:  ”Måla en studie, helt enfaldig, så att du måste blygas över densammas brist på originalitet, under det du dock tycker att den ser ut som ett stycke verklighet”.

”Men kolla på perspektivet”, invänder någon, ”stugan är ju alldeles skev”.  Visserligen. Men det finns de som hävdar att Carl Larsson egentligen inte alls kunde det där med perspektiv utan alltid utgick från en fotoförlaga när kan målade. Han kalkerade över motivet på akvarellpapper och sedan färglade han det helt enkelt. Det ska vara förklaringen till hans säregna stil, med tydliga konturer, lite målabokskänsla. Så när han försöker sig på en olja blev det som det blev.

Eller kanske någon lyckades kränga en förfalskad Carl Larsson till Frida? Vilket får mig att tänka på ett citat: ”Det här var väl ingen konst”, sa han som förfalskade en Picasso.

Men sanningen är kanske en helt annan, vad vet jag. Gissningar och förslag mottages tacksamt.

Publicerat i Att tolka, historia, konst | Etiketter , , | 12 kommentarer

Ha! Try me!

”Det är bara första höger och så tredje vänster och så höger igen vid T-korsningen, hur enkelt som helst. Du kan inte missa det.” Händer det att folk säger till mig och jag nickar och tror rentav själv (ibland i alla fall) att jag ska fixa det. Hur ofta har jag inte hört den där frasen, på olika språk: ”You can’t miss it!” Jag brukar tänka i mitt stilla sinne att då har ni inte riktigt förstått vad jag kan.

I går var det dags igen. Jag tog mig med hjälp av dubbla GPS-uppsättningar till rätt adress. Det var bara någon enstaka gång som jag var tvungen att stanna för att utreda hur GPS:en tänkte när den till exempel sa: ”Sväng höger”, på ställen där det inte fanns någon väg till höger. Men när jag kollade på kartbilden insåg jag att jag i vanlig ordning blandat ihop höger och vänster och att där faktiskt fanns en väg som jag kunde svänga in på.

månskenNär jag skulle åka hem efter en trevlig kväll struntade jag först i att koppla in någon GPS. Den allmänna meningen var att det var skitenkelt att hitta rätt: höger vid första och så höger igen.

DET skulle jag väl ändå klara. Jag och mina två passagerare rådslog för säkerhets skull om vägen. Jo, här har vi ju första höger. Sedan höger igen vid nästa. Vilket ledde oss till vägs ände vid en vacker sjö med ett fantastiskt månsken. Dags att aktivera GPS-lotsen och sedan gick det bra.

Jag skulle förstås ha tagit en månskensbild, för det var så fint. Månen var liksom större än vanligt. Det får bli ett utsnitt ur en månskenstavla i stället. Nej, det är inte jag som har målat – det är inte riktigt min stil. Vem som har målat är mer av en gåta, som jag återkommer till. Det är mycket ovisst vem det kan vara och ju mer jag kollar desto ovissare blir det.

Men en sak är säker att nästa gång någon säger till mig: ”You can’t miss it”, då kommer jag att svara: ”Try me!”

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | 15 kommentarer

Tålamod – fort!

På torsdagarna brukar vi diskutera tålamod, barnbarnet och jag. På väg hem från veckans stund i stallet suckar hon alltid: ”Åååå, nu är det en hel vecka till nästa torsdag! Varför kan det inte vara torsdag jämt?” Jag försöker med att det kan vara bra att ha något att längta till, att se fram emot, men det förstår hon inte alls. ”Det är väl bättre att ha roligt hela tiden.” Jag har ännu inte hittat något resonemang som övertygar henne om att det kan bli tråkigt att ha roligt jämt.

tålamodNär hon blir äldre kanske jag kan sätta Lasse Erikssons lilla tänkebok i händerna på henne. Jag läste den för några år sedan och fastnade särskilt för resonemanget om tålamod som en form av tajming. Det är bara en aspekt av tålamod, men den tål att tänka på.

Han skriver också om tålamod som en träning i tolerans. Det kan vara särskilt bra i trafiken. I stället för att hetsa upp sig och”…den där jävulen ska inte få tränga sig in här framför mig!”, kan man tagga ner lite, släppa fram någon bil extra, inse att så förtvivlat bråttom har man väl inte. Man kan ju lyssna på radion, fundera på något trevligt, eller prata med medpassagerare om man har några. Att sitta i bilkö och vara otålig gör det ju bara värre. Ska nog sätta upp en lapp i bilen om det där, som påminnelse till mig själv.

Och så har vi det där andra tålamodet, som kan sammanfattas: UNDERARBETE. Förberedelser. Gör om och gör rätt. När man syr, stickar, snickrar, målar eller vad det nu kan vara. Jag VET ju att planering och underarbete är allt. Att det kräver tålamod. Att inget blir klart fortare för att man hoppar över viktiga moment.

Ändå fick jag en tankeställare häromdagen när jag tjuvlyssnade till en konversation på tåget. Två väninnor i mogen ålder avhandlade den enas tämligen nya manliga vän, som verkade vara godkänd på alla sätt. ”Men”, sade kvinnan vars karl det handlade om ”han är liksom alltid så planerande.” Väninnan undrade om hon menade intrigant. ”Nej, för sjutton, men du vet. När han ska klippa gräs, till exempel. Då plockar han undan alla trädgårdsmöblerna först!”

Det är en lysande idé! Jag ska nog börja tillämpa den. Att lyfta bord med ena handen,  knuffa undan en hammock med höften och samtidigt försöka komma åt med gräsklipparen med andra handen är varken effektivt eller ergonomiskt. Och resultatet blir mycket, mycket bättre om man plockar undan först. Ja, giv mig tålamod. Fort!

Mer tålamod finns hos de övriga lördagsbloggarna, som är Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt, Pysseliten. Olgakatt har försett oss med ämnen denna månad, ämnen som verkligen fått mig att fundera en hel del. Tack Olgakatt! Vet vi vem som tar över i Juni?

Publicerat i Böcker, Lördagstema | Etiketter , | 16 kommentarer

Ack om jag kunde måla vatten!

Redan fredag! Galleri fredag har vatten som tema denna vecka och jag funderade på att skriva om hur man förr lyckades använda kraften i varje bäck och strömmande vatten. Men nu ser jag att syrran tagit hand om den aspekten på ett mycket bättre sätt och ser mig om efter annat vatten.

Se där ja, där ligger ju den där bunten med vattenförsök. Men dom är ju inte… Det är ju bara… Okej, då, ni får ta det som det är. Jag har då och då  försökt måla vatten. Det går sisådär. Och hur jag än skapar raka horisonter med hjälp av en vattendroppe som man snabbt låter rinna över den lutade pappersytan, så händer något sedan när jag målar, så att horisonten blir buktig. Ibland åt fel håll. Här några exempel.

havsyta

Försommar, Korsika – väldigt svajig horisont

vattenvågen

Juli, Il Brigantino – borde vara mer djup och sug i den där vågen

vågorna

Juni, Skagen – var är blänket?

 

kärr

Augusti, kärrmark – inte tillräckligt vått

silhuett

Äsch, det här är ju knappt ens vatten, bara en blåaktigt yta!

Kanske skulle ta tag i det där igen, det där med vatten…

Och för att ni ska förstå hur jag menar skickar jag med ett utsnitt av Zorns målning Sommarnöje. Han kunde det där med vatten, han!

sommarnöja

Övriga Fredagsgallerister finns listade hos månadens temavärd, Annika.

Publicerat i fredagstema, konst | Etiketter , , | 29 kommentarer