Lopp

Veckans tema är lopp. Eftersom jag inte är så bra på sånt – varken Vasalopp eller maratonlopp – kör jag en (förkortad) repris på det enda lopp jag deltagit i på senare tid. Förra året, tänkte jag. Det visar sig att det är snart tre år sedan! Men allt annat stämmer. Missade yogapass och raserad kondition efter vintern.

Så här års är det dags att ta itu med spänsten, konditionen, formen, allt det där som vintern gör sitt bästa för att rasera. Så hej och hå, till yogapass vi gå! tänkte jag. Om man väl hittat ett yogaställe som man gillar är det så enkelt. En drop-in-lektion på lagom nivå och så är man igång igång, trots ett alldeles för långt uppehåll. Det är mjukisbyxor, tisha och barfota som gäller. Billigt, bekvämt och lättfixat.

Men det gick det inte så bra. Jag var sen till yogapasset, som redan var fullt. Inte en ledig fläck på golvet. Det blir en speciell situation när mattorna ligger kant i kant, för då krävs det samordning med grannarna så att man inte petar varann i ögonen, eller nåt.

ångestloppet2På hemvägen fick jag i alla fall en chans till lite motion, för jag lockades att delta i Ångestloppet. Världens kortaste stadslopp! Det fixar jag nog tänkte jag, hivade in yogamattan därhemma och tog på mig springskor. Och så fäste jag min nummerlapp på jackan. Nummer 209.

Starten gick i Götgatsbackens nedre del, nära Slussen – masstart, alla på en gång – och UPPFÖR backen förstås. Då upptäckte jag något konstigt. Alla hade samma startnummer som jag.jaktstart ångestloppet

Jag kollade lite närmre på en rygg framför mig. Då såg jag att det står 209 meter på ”nummerlapparna”, loppets längd. Och då var vi framme. Det går fort att springa 209 meter. Men det var rätt kul ändå.

Ja, så såg det ut för tre år sedan. Jag noterar särskilt att det är barmark, eller vad det heter när gatorna är snöfria. Snart dags att hålla utkik efter årets Ångestlopp!

Publicerat i Lördagstema, Träning | 8 kommentarer

Marsteman

Vi har fått förslag på veckoteman för mars:

Vecka 10 Lopp
Vecka 11 Kvarta
Vecka 12 Troll
Vecka 13 Vår

Tack Livsrummet!

Publicerat i Lördagstema | Kommentarer inaktiverade för Marsteman

Arga akvarellisten är tillbaka…

Nu är det dags för arga akvarellisten igen. Fast inte så arg idag. En kurs om is, snö och vatten har gjort mig försonligt stämd mot vintern som ger oss sådana fantastiska motiv.

Jodå den har sina brister, denna akvarell. Snöskuggorna kunde till exempel ha varit mer varierade, men det tänker man nog inte så mycket på (sa hon förhoppningsfullt).

Sedan en kurs om himmel, vatten och klippor, som var mycket var svårare. Tre olika strukturer att fånga: himlens luftighet, vattnets blöthet och klippornas fasthet. Den här bilden är åtminstone ett lärorikt misslyckande. Den var först tre gånger så hög. Det mesta bestod av himmel och hav som var alldeles för bleka. Nästan ingen färg kvar när den torkat. Så jag klippte bort hela himlen och den gamla horisonten, gjorde om hav till himmel och en ny horisont en bra bit ner i havet.

Himlen fick lite mera färg med en lavering. Lite roligare så. Havet fick behålla sin blekrosa ton. Att horisonten böjer sig är ju inte så lyckat, förstås, eller att det är lite vagt längst fram i bilden, men jämfört med den första versionen är det ändå bättre så här. Egentligen kan man ju inte ändra och förbättra så värst mycket när man målar akvarell. Men beskära kan man alltid, tack och lov!

Och här då? Är jag nöjd med denna? Ingalunda! Bortsett från att vattenglittret ligger för långt åt höger, klippan till vänster kunde fått en bättre spegling i vattnet och den där odefinierade klunsen på högersidan borde bestämma sig om den föreställer klippor eller buskage – bortsett alltså från det, är motivet råtråkigt och kompositionen obefintlig.

Uppdatering 6 mars. Här kommer exempel på blomning som syrran frågar om i kommentarsfältet, dvs de där rimfrostbjörkarna (kan vi väl låtsas att det är?) till höger i bild. Att dom lutar beror på fotografen, inte på akvarellisten.

Publicerat i Att måla, färg | Etiketter , , , , | 12 kommentarer

Tecken

Tecken föreslår Olgakatt som tema denna vecka och då kom jag att tänka på den här bilden som jag inte kan komma på var jag hittade. Nätet måste det ju vara, men jag vet inte vem som ska ha cred för den.

Intressant är den i alla fall och för mig som är mycket sparsam med emojis är det lite av en tankeställare.

Det är ju så vi kommunicerar numera. Risken är att jag framstår som riktigt surmulen och otrevlig om jag inte ler lite  emellanåt

🙂

eller visar hur arg jag blir om någon behandlats illa

😡

Jag gissar att det smyger sig in vartefter. När man använder mobilen för att kommunicera är det ju lätt att skriva fel och då kan ett OK kanske lika bra uttryckas såhär:

👍🏽

Peace and love hörni ❤! Här är listan på veckotemabloggarna: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, OlgakattUlla-Minnatur Musikanta,  Yvonne, och Paula

Publicerat i Att läsa, Att översätta, Att tolka, Lördagstema, Språk | Etiketter , | 10 kommentarer

Inte ska ni sitta här ensamma!

Vi åt lunch i går, en tjejkompis och jag. Lunchstället är trivsamt och prisvärt med gott om plats. Just som vi var mitt i vårt intensiva samtal styr en man kursen mot vårt bord, med beslutsamma steg. Det fanns visserligen ett par lediga platser vid vårt bord, men det fanns också helt lediga bord intill. ”Jag slår mig ner här”, meddelande mannen när han kom fram till oss. Det var ingen fråga, bara ett konstaterande.

Vi blev lite förbluffade, men ganska snabbt fann jag mig och sa att det var väl OK, men att vi pladdrade på så förfärligt; kanske skulle han välja ett annat bord för att få lite matro. ”Det går ju bra att sitta där också”, föreslog jag med en gest mot det lediga bordet bredvid. Och då satte han sig där.

En bagatellartad händelse, som dock skaver lite såhär i efterhand. Å ena sidan: Det kanske var ovänligt och onödigt avvisande att inte låta honom slå sig ner hos oss. Vi avhandlade ju inte några statshemligheter, precis. Men å andra sidan: Sociala som vi är hade vi säkert ansträngt oss för att få honom att trivas, vilket hade gått ut över våra gemensamma samtalsämnen. Vi hade makat undan oss, mentalt, för att ge honom plats.

Det är inte så att jag ligger sömnlös för detta, men ändå. Jag tror att min lite taggiga reaktion kan bero på minnen från förr. På möten och konferenser satt vi ofta några kvinnor tillsammans i pauserna för att gå igenom ett eller annat, eller helt enkelt för att vi trivdes ihop.

Då hände det emellanåt att det kom fram en man, eller oftast två i sällskap, som utbrast: ”Men flickor! Inte ska ni väl sitta här ensamma!”

Det tog mig ett tag innan jag insåg vilken besynnerlig replik det var. Tre, fyra kvinnor tillsammans är ”ensamma”, så länge det inte finns en karl där.

 

Publicerat i Att tolka, Debatt, Livet | 8 kommentarer

Tisdagsklipp

Hej och hå, vad veckorna snurrar på. Nu hoppar jag över ett veckotema och landar på förra veckans rubrik: Klipp.

Jag försöker handla som en kostnadsmedveten konsument. Gärna lite ekologiskt också. Det visar sig att det fungerar riktigt bra med Coop, om man planerar lite. På tisdagar, till exempel har Coop vid Medborgarplatsen 5% rabatt på allt. Så då är det en bra idé att göra veckoinköpen på tisdagarna. Just denna vecka var det dock inte så mycket av de dyrare basvarorna som behövde fyllas på, men det fanns det mycket bra priser på tomater, ekobananer och grönsaker. 10 kronor för ett salladshuvud, till exempel.

Jag plockade ihop det lilla jag behövde och upptäckte först i kassan att jag bara handlat för 192 kronor. Rabatten gäller bara vid köp på minst 200 kronor. Jag hade lite för bråttom för (och tyckte kanske det var lite väl krångligt) att hitta något för en tia som skulle ge mig rabatt. Jag funderade en stund på hemvägen om det hade varit ett klipp eller ej att plocka på mig något onödigt för en tia för att få en rabatt på 20 kronor.

Ett klipp i en helt annan division kunde man läsa om i tisdags på tidningen Affärsvärldens hemsida, under några timmar. Där framgick att finansmannen Fredrik Lundberg såg ett glädjeämne för aktieägarna, även om han i övrigt var missnöjd med Skanskas byggmarginaler. Det finns nämligen ett riktigt klipp i Skanskas verksamhet när det gäller avkastning och lönsamhet, nämligen Nya Karolinska. Den uppgiften försvann efter ett par timmar. Någon hade kanske tipsat om att det fanns en annan sida av denna lönsamhet: skenande kostnader, dyra konsulter, dyra tilläggsavtal…

Publicerat i Att tolka, Debatt, Lördagstema | 2 kommentarer

Ansvar

Just som jag funderade på om någon tagit ansvar för februari månads temarubriker ser jag att Olgakatt har gjort det. Här är de:

V 6 Makt

V 7 Klipp

V 8 Tecken

V 9 Syskon

Så bra!

 

Och apropå ansvar så tycker jag att Blekingearkivet har en finfin slogan: ”Vi tar ansvar för dina handlingar!”

Här finns övriga veckotemabloggare: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, OlgakattUlla-Minnatur Musikanta,  Yvonne, och Paula

Publicerat i Att tolka, Lördagstema | 9 kommentarer

Less is more – plus och minus

Jag har, som så många andra, läst och inspirerats av Marie Kondos bok om hur man röjer upp i sitt liv för att få mer plats för det som är viktigt.

Det handlar egentligen inte så mycket om att städa, som att se till att man gillar de saker man har och inte samlar på sig sånt som man inte bryr sig om eller till och med tycker illa om. Hennes bok heter på engelska The Life.Changing Magic of Tidying Up, ungefär Den livsförändrande magin i att röja upp.

På svenska har den fått den urtråkiga titeln Konsten att städa: förändra ditt liv med ett organiserat hem. (Gäsp!) Det svenska omslaget är urfult, översättningen usel, men den ger i alla fall en hel del nya tankar och goda idéer.

Jag har skrivit om henne tidigare, men då hade jag bara läst ett reportage om henne. Nu har jag läst hennes bok och tycker att den är riktigt vettig. Grundtanken är att vi ska vara kräsna med vad vi omger oss med. Inte så att det bara är yppersta design som gäller, utan mer att vi verkligen ska ha ett personligt förhållande till prylarna.

Den där blusen som aldrig blir använd, för att det egentligen var ett felköp, fick jag ta ett snack med. Förklara att det var kul att köpa den, att jag var riktigt glad över den ett tag, men att det inte funkar. ”Vi passar inte ihop. Hej då fina blus, hoppas du kommer till någon som har mer glädje av dig är vad jag har!” Och så kan man lämna den till Emmaus.

Hon föreslår en metod som går ut på att man rensar upp kategori för kategori, dock inte ”kläder” för det blir för mycket, utan till exempel T-shirts och toppar för sig. Långbyxor för sig. Ta fram alla. Spar favoriterna och skänk bort resten.

Hennes rekommendation är enkel: Spar det du blir glad av.  Om du inte känner glädje över en pryl, ett plagg, en bok, och så vidare, ja då kanske någon annan ska ha den.

Den kategori som jag gav mig på först var pysselsaker, färger, silkespapper och liknande, som låg i för många lådor och skåp. Alldeles för ofta har jag köpt nytt, för att jag inte insett att jag redan har det hemma. Nu kastade jag en massa stelnad Cernitlera.

Silkespapper i fina färger blir jag visserligen glad av, men å andra sidan är det alldeles för mycket, så jag deponerar det mesta hos pyssliga barnbarn. Med föräldrarnas medgivande förstås. Dom har också läst Marie Kondo.

Det blir skillnad, jag lovar, på att å ena sidan ha fulla skåp och lådor med sånt som är obrukbart eller svårhittat och å andra sidan att ha bara sånt som man har glädje av. Den här chiffonjén såg precis likadan ut före min genomgång, men nu står den där i sitt hörn och utstrålar ett helt annat lugn, med ordnade lådor som bara innehåller trevliga användbarheter.

Min upprensning innebar att en annan chiffonjé blev så tom att jag kunde sälja den på Blocket. Köparen var en mycket lycklig ung man: ”Precis en sån som jag letat efter!” Genom att göra mig av med en massa bråte hamnade jag till sist på plus ändå.

Plus och minus är veckans tema, som Pettas-Karin har bestämt. Här är övriga temabloggare: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, Olgakatt, Pensionären på ön (pausar i höst?), Ulla-Minnatur, Tove, Ingrid Musikanta, Pettas Karin, Yvonne, och Paula

 

Publicerat i Böcker, Debatt, Livet, Lördagstema | Etiketter , , | 20 kommentarer

Snäll?

Snällhet är veckans tema (eller förra veckans – jag ligger nog lite efter). Det är Pettas-Karin som står för vecko-temaförslagen i januari.

Jag blev påmind om temat i går kväll när jag tittade på TV-programmet Idévärlden, som leds av Daniel Sjölin, han som brukade vara så bra i bokprogrammet Babel.

Temat var artificiell intelligens och handlade mycket om hur pass mycket man kan lite på robotar i framtiden. Kan man programmera dem så att de inte blir onda? Kan man programmera in snällhet? Hur förvissar man sig om att snällheten inte blir sin motsats?

Om roboten är programmerad för att lära sig reagera på människors reaktioner kan det ju bli riktigt krångligt. En städrobot som ser att ”husse” inte gillar brev från vissa avsändare, typ räkningar, lär sig att stoppa undan dem. Eller en annan robot som märker att hennes människor gillar sprit, som ser till att förse dem med det i stora mängder. Snällt? Nej, knappast.

Eller som roboten Jinx i filmen SpaceCamp. Han har hittat en kompis, Max, som är tolv år och har fått följa med lite äldre tonåringar till en rymdstation nära Cape Canaveral. Jinx är som robotar brukar vara, vilket innebär att han tar allt bokstavligt. När Max råkar illa ut utbrister han att han önskar att han var uppe i rymden i stället. Och snälla roboten Jinx gör att för att fixa det. Visserligen i en knappt rymdduglig farkost och visserligen med en massa komplikationer, men han menade ju bara väl, Jinx.

Det blev ett spännnande program (finns på SVT Play) om vad vi ska tänka på innan det är för sent. Och om vad snällhet är och vad god moral kan innebära. Lätt är det inte, men viktigt att fundera på och diskutera med andra människor. Och kanske med robotar också, vad det lider.

Max Gustavsson illustrerar TV-programmet Idévärlden.

Övriga temabloggare finns här: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, Olgakatt, Pensionären på ön (pausar i höst?), Ulla-Minnatur, Tove, Ingrid Musikanta, Pettas Karin, Yvonne, och Paula

 

Publicerat i Att tolka, Debatt, Livet, Lördagstema | Etiketter , , , | 10 kommentarer

Rörelse

Jahaja, så gick det med det nyårslöftet. Lite mer rörelse, hade jag tänkt och minst en halvtimmes promenad om dagen är löftet. Det gick bra ända tills jag drämde foten med stor kraft i ett bordsben. Det är ett stadigt och bra bord, så det höll. Med foten är det sämre.

Och varför gör jag då något så dumt? Jo, det var såhär att jag skulle upp tidigt för att åka tåg och för säkerhets skull ställde jag en gammaldags väckarklocka på väckning.

Eftersom den tickar måste jag ställa den i rummet intill och eftersom den har en väldigt högljudd ringsignal störtade jag upp – halvsovande – för att stänga av den på morgonen. AJ! Det krävdes dubbel dos Ipren och så lite Treo efter en stund för att jag alls skulle få på mig skorna. Sedan skulle jag alltså gå ner från Mosebacke till Slussens tunnelbana. Det gick inte. I alla fall inte som man brukar, dvs framlänges. Baklänges gick det bättre och jag sneglade över axeln för att inte krocka med någon. Ingen verkade tycka att det var något konstigt med en människa som går baklänges utför Peder Myndes backe.

En sådan där nedåtrörelse av foten gör ont. (Jag ritar foten som den brukar se ut och använder den andra foten som modell. Den onda fotens utseendet med svullnad och missfärgning ska ni slippa, det vill inte ens jag titta på.) Att vinkla tårna uppåt går mycket bättre. Eftersom jag har så kallade grekiska fötter, dvs fötter där inte stortån, utan ”pektån” är längst, var det tyvärr inte den rätt stadiga stortån som tog värsta stöten utan den betydligt klenare tån intill. (Här använder jag ingen av mina fötter som modell utan har försökt rita av en bild i Nationalencyklopedien.)

Så nu funderar jag på hur en sån smäll kan fortplanta sig in i foten, med dess alla 27 ben. En imponerande skapelse! Det verkar som om den häftiga rörelsen fortsatte till benen bakom tårna, för nu gör det mest ont under foten, en bit bakom längsta tån, ungefär.

Rörelse är den gångna veckans tema och tema-boss för januari är Pettas-Karin.

Här hittar man de övriga temabloggarna: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, Olgakatt, Pensionären på ön (pausar i höst?), Ulla-Minnatur, Tove, Ingrid Musikanta, Pettas Karin, Yvonne, och Paula

 

Publicerat i Att rita, Livet, Lördagstema, otur | Etiketter , , | 24 kommentarer