För tre år sedan skrev jag ett inlägg om julfirandet under pandemin, med rubriken Stoppa plågsamma julförsök. I kommentarerna diskuterades om det inte egentligen från början hette ”Stoppa plågsamma julbesök” och att vår påhittiga mamma gjort sin egen version.
När jag letade efter det eventuella ursprunget hittade jag bara ett citat från Grönköpings veckoblad, från 2015, vilket är många år efter vår mammas död (kanske är det veckobladet som parafraserar mamma?): ”Fru Lydia Gårdberg, som för några år sedan vann Veckobladets tävling om den mest stressade julen, har fått nog och bildat organisationen ’Stoppa plågsamma julbesök'”.
Temat är dock lika aktuellt varje år och i år kunde man till och med se en teaterföreställning om det plågsamma. Teater Konträr har satt upp en enaktare, ”Tomten är död”, där man noga gick igenom alla julens faser och fasor.
Julklappsångesten (den här blir nog bra – blir den nog, eller …) Julgrötsrimmandets maktspel (men det rimmar ju inte ens …), matpaniken (med överambitiös mormor), granvåndan (vad FUL den är!), presentbesvikelserna (eh… tack, vad… fint).
Den bästa scenen var den om julgrötsrimmandet, med en storvulen mästare på rim, som satte övriga familjemedlemmar på plats. Rimmandet är ingen lek och nåde den som inte tar det på allvar!
Mycket välspelat och där kanske jag kände mig lite, lite träffad, när det gäller rimmen.
Efter teaterns drift med rimfurirer kommer jag inte att skriva till elbolaget och klaga på deras usla julvers, som jag fick idag. Men jag avreagerar mig här. Julverser får gärna vara lite töntiga, men det finns en gräns! Elbolagets vers är knagglig och orytmisk, vilket kan få passera. Men om man vill skapa stämning med gammaldags verbformer, då ska man banne mig använda dem rätt! Det gör ont i grammatiknerven när jag ser ”du el få” och liknande låtsas-arkaiska formuleringar. Tveksamt om min version till höger är bättre, men rytmen är kanske lite mer lättläst och verbformerna är i alla fall rätt.
Egentligen borde fjärde raden skrivas om (eller hela eposet!), men nu ger jag upp. Och jag lovar att inte ge mig på familjens julklappsrim och grötrim på det här sättet!