Rumpan bar

Söker man en knäpp metafor, eller praktfull katakres är det bara att slå upp Johan Esks artiklar i DN och läsa några rader. Som här. Så brukade det i alla fall vara. Men i dag när jag behövde exempel på ett alltför blomsterrikt bildspråk blev jag förvånad. Jag läste igenom en hel artikel av Esk och hittade… ingenting. Har sportjournalisterna tröttnat på att överbjuda varandra med nya halsbrytande språkkonstruktioner och återgått till att skriva vanlig funktionell svenska? Eller är det jag som vant mig?

Metaforerna hittar vi numera inom ekonomijournalistiken och ofta är de – till skillnad från sportjournalistikens ofta plågsamma språkförsök – mycket välfunna.

I dag skriver Patricia Hedelius en intressant kolumn i Svenska Dagbladet om bankernas skuldsättning, bristen på dollar och annat rafflande. Vi brukar få lugnande besked från bankerna om säkerheter och annat. Men, fortsätter hon, vad har man för glädje av både livrem och hängslen om man inte ens har byxorna på?

Det är en kraftfull metafor, som får en att läsa vidare och nästan begripa det komplicerade spelet om pengar, verkliga eller fiktiva.

Den här bilden är välkänd och fotografen heter troligen Rune Johansson. Jag har lånat den från nätet. Granskar man bilden noga ser man att dåvarande finansminister Gunnar Sträng var en försiktig man. Han hade både hängslen och livrem. Dessutom knäppte han ordentligt om plånboken i bakfickan och säkrade den lite extra med en säkerhetsnål. Med den bilden i bakhuvudet, blir Patricia Hedelius metafor ännu mer uttrycksfull, den om hängslen och livrem på byxor som inte ens är på.