Skärtorsdag i vitt och svart

För ett år sedan drog jag till med att den liturgiska färgen för skärtorsdagen är lila. Det visade sig vara en sanning med modifikation och i kommentarsbåset dök den här intressanta informationen upp från Cecilia N:

 

Skärtorsdagen är alldeles jättekonstig. Fram till mässan så är det lila. Men när man dukar till mässan så byter man även liturgisk färg till vitt.
Efter mässan så dukar man inte bara av det vanliga utan tömmer altaret helt: nattvardskärl, blommor, ljus, duk. Rubbet. Då klär även prästen av sig den vita klädnaden. (Inte bara det som har liturgisk färg utan även alban.) Sedan läser man Ps 22 och då har prästen alltså den svarta kaftanen på sig.

På långfredagen har prästen röcklin (det enklare vita ”nattlinnet”) och svart stola. Altaret är fortfarande tomt. Kanske fem röda rosor. Det är enda kyrkdagen som har svart som färg.

Så då får det bli en svartvit bild skärtorsdagen till ära. Här går farmors höns och pickar i trädgården med tuppen högst upp på komposthögen. Allt är sig rätt likt idag, men tupp och höns fattas och äppelträden är färre.

 

Det här inlägget postades i Att tolka, historia och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på Skärtorsdag i vitt och svart

  1. Cecilia N skriver:

    Elisabet-i-Halland brukar säga att jag har bra minne, men att jag kommenterat ett sånt inlägg mindes jag inte. Möjligen att jag kan påminna mig om det när du nu säger det. Men det jag kommenterade stämmer iaf.
    Och nu är det dags igen om några timmar.

    • Karin skriver:

      Det kan ju se ut som om mitt minne är ovanligt bra, men det är nog mest en synvilla. När jag började på det här inlägget tänkte jag att det är något med färgerna och påsken och när jag Googlade lite hittade jag ett inlägg som jag själv skrivit! Och som du kommenterat. Kolla här.

      • Kicki skriver:

        Varför i hela friden är inte skärtorsdagens färg skärt? Falsk varudeklaration är vad det är.

        • Karin skriver:

          Jungfru, jungfru, skär – eller Hello Kitty, som det heter numera…

        • Cecilia N skriver:

          Eller skär som ren. Och fråga mig inte om etymologin i det avseendet …
          Men det är den betydelsen.

          (Så nu hoppar väl Skogsgurra upp och säger att det är samiska nationaldagen istället …)

  2. Skogsgurra skriver:

    Mmm.. Kicki. Den fällan faller jag inte i.
    För övrigt sägs ju skärtorsdan vara vårt östra grannfolks nationaldag. Och den dagen man premiäräter finsk sommarsoppa.
    Det är sådant värdefullt vetande man får sig till livs i byggfuttar och montageplatser.

    • Karin skriver:

      Sommarsoppa? Nej, den finska sommaren är ju kort och snöfattig. Kan inte börja så tidigt. Men skärtorsdag som nationaldag är antecknat.

      • Skogsgurra skriver:

        Jo, det är faktiskt så. Det är just på skärtorsdagen som man byter från trist enfärgad till blommig tallrik.
        Soppan är fortfarande Koskenkorva och äts med sked ur tallriken. Det blir lite gladare med blommig tallrik.

        • Karin skriver:

          Detta hednafolk! Vi har ju kommit fram till att den liturgiska färgen för skärtorsdagen är vitt. Ju. Och dom ba: ”Nu tar vi fram dom blommiga tallrikarna!”

    • Cecilia N skriver:

      Fast riktigt så är det ju inte, för den är 6 december.

      • Karin skriver:

        Jag får be om ursäkt att vi behandlar både nationaldagar och etymologi lite lättsinnigt (fast du är lite medskyldig med ditt roliga bidrag om den samiska nationaldagen!). Skogsgurras lärdomar från byggfuttar och andra obskyra platser får man ta med en näve grovsalt.

        Och ”skär”, ja tydligen ansåg man att fastan hade hjälp till att rena från synder, framemot torsdagen i stilla veckan, så att man var redo för påskfirandet. Och eftersom man dessutom strött aska på sig under askonsdagen behövdes en ordentlig skrubbning på skärtorsdagen. Hellquist kopplar ihop det med skir (som är en form av skina) och med engelskans sheer.

  3. hyttfogden skriver:

    För om du sticker kniven i den grymma kronofogden ska udda vara jämt och jag ska glömma vad som skett …

    Passar med kniv på skärtorsdag, kan man tycka.

  4. hyttfogden skriver:

    Ulf Peder Olrogs vision om det finska kynnet.

Kommentarer är stängda.