Så har det alltid varit!

Annas välfunna lördagstema såhär inför jul är: Så har det alltid varit

Och jag tänker på alla miljöer och traditioner som jag firat jul i. Som när jag envisades med julgran, sill och pepparkakor vid Indiska Oceanen, strax söder om ekvatorn. Sillen skickades från Sverige. Pepparkakorna bakade jag själv, för första gången i mitt liv. Tjocka, mjölstinna och felkryddade. Julgranen var en småtrött palm. De blev sisådär, ingen riktig höjdarjul. När intresserade kompisar i Dar es Salaam bad mig förklara vad jag höll på med gick jag bet. ”Jo, men så har vi ju alltid gjort” hörde jag mig själv säga. ”Så har det alltid varit.”  ”Har det?” sa mina tanzanska vänner vänligt intresserade. ”Var då?”

Och den där julen i USA när våra kompisar våndades över julgran eller ej. Barnen ville gärna ha en, men inte föräldrarna. Jag tänkte att det var någon miljögrej och försäkrade dem att granar växer som gräs, så det är nog inget problem med en och annan julgran. ”Klart ni ska ha gran om ni känner för det!”  De påminde mig då om att det inte var brukligt i judiska kretsar. Nähä. Nej, det förstås….

Jul To modeen (1)När man har barn i familjen uppstår traditioner snabbt. Det innebär i stort sett att man ska göra samma som man gjorde förra året. Barn är traditionalister och vill gärna att det ska vara som det alltid har varit. Dvs som förra året. Men ändrar man rutinerna blir de nya inslagen i julfirandet tradition lika snabbt.

Samhället ändrar också sina traditioner, om än lite långsammare. Juldagen var förr nästan som långfredagen.

Allt var stängt och man skulle hålla sig hemma och läsa julklappsböcker och lyssna på radio. Jag fick inte kila över till min bästa kompis; inte ens RINGA henne för att berätta om julklapparna.

Och artister som var för roliga på juldagen fick betala böter.

stalins julDet fick alla som firade jul i Sovjetunionen också, i bästa fall. Hade de otur kunde de hamna i fängelse. Alla religiösa högtider förbjöds i det kommunistiska Sovjet efter 1917.

Men hur förklarar man då en bild som denna, med Stalin och alla glada barn och julgran och allt? Jo, det sägs att Stalin blev inbjuden till en julfest på Brittiska ambassaden i Moskva 1935. Han kunde naturligtvis inte gå på något sådant, men han gav efter för barnen Vasilis och Svetlanas böner om att få delta. De kom sedan hem från julfesten med tindrande ögon och rosiga kinder och förkunnade att de ALDRIG hade haft så roligt.

Det lär vara ursprunget till den variant på julen som började firas i Sovjetunionen från nyårsdagen 1936. I ett radiotal strax efter den där julfesten på ambassaden, som hans barn varit på, meddelade kamrat Stalin att det var dags att fira de framsteg som gjorts tack vare hans ekonomiska planering. Det borde firas i varje hem den första januari och gå till så att man tog in en gran i huset och ordnade med en farfar Frost som kom med presenter till barnen.

Efter Sojetunionens fall har man återinfört julen, enligt den julianska kalendern, den 7 januari. Det är en helt och hållet religiös högtid. Presenter och julgran och sånt har man den första januari. För så har det ju alltid varit…

Jag är lite sen med lördagstemat, men nu ska jag se vad alla andra lördagstemabloggare skriver om detta tema: Olgakatt Helena Karin på Åland  Gnuttan  Livsrummet Musikanta Pysseliten Tove  Anki  Anna Noton Music  Pensionären på ön Klimakteriehäxan Min natur 

Det här inlägget postades i Att tolka, historia, Lördagstema och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

16 svar på Så har det alltid varit!

  1. Anna/notonmusic skriver:

    Hahaha :-) Det här var verkligen rolig läsning! Underbart att läsa om trötta palmer och mjölstinna pepparkakor! Mycket jag inte kände till dessutom så fick jag lite kunskap till livs också. Ju mer jag har tänkt på det här så upptäcker jag att jag har ändrat lite på saker och ting varje jul, delvis för vår trångboddhet som gör att vi har ändrat om ofta här hemma vartefter barnen har vuxit och då har även tomtar bytt plats och granen men också för att man får nya idéer och tycker det är roligt att göra nytt. Men för barnen är det ”rätta sättet” det sätt som det var förra året, det känner jag igen. Ha en fin julvecka Karin!

    • Karin skriver:

      Testa att knyta upp granen i taket nästa gång. Oslagbar stadigt och bra!
      Trevlig jul – hoppas du får det riktigt trångbott och mysigt. Så som det alltid har varit!

  2. Tove Olberg skriver:

    Du är underhållande, kan en hel del också och snor ihop det – faktisk som du alltid gjort som jag varit med om! :-)

  3. kicki skriver:

    Det är intressant att se hur diverse högtidsbaserat firande anpassas politiskt och religiöst. Undrar hur det var med vikingarnas firande. Det där med majstänger verkar ju finnas många tolkningar av.

  4. Musikanta skriver:

    Jag är starkt imponerad av ditt inlägg och att du verkligen kunde hålla dig till ämnet hela tiden! Roligt och lärorikt också – spännande att läsa om sovjetjulen. Jag hade nästan tänkt att stå över för en gångs skull men ändrade mig i sista stund. Var helt renons på idéer. För hemma hos oss är det aldrig något som är sig likt år från år, åtminstone inte vad beträffar julen. Möjligtvis att den blir mer och mer avskalad för varje år. Nu återstår endast den elektriska adventsstaken och tre adventsstjärnor i fönstren för de har vi alltid haft uppe…
    God Jul och Gott Nytt År till dig och redaktören om vi inte hörs eller ses på bloggen innan dess!

    • Karin skriver:

      Det verkar ju väldans julpyntat hos er tycker jag – adventsstake och TRE adventsstjärnor! och jag tycker ditt inlägg på temat var välfunnet och tänkvärt!

      God jul till dig och Kent! Vi ses nästa lördag när det blir dags för hälvårskollen!

  5. Karin på Pettas skriver:

    Jag kan bara hålla med om alla superlativ här ovan!
    Så skönt att Stalins ungar fick lite ordning på Ryssland!
    Jag hade som vanligt skrivit ett långt inlägg om ämnet när jag kom
    på att det aldrig har varit som det alltid har varit.
    Ingen jul är lik den andra annat än vissa maträtter möjligen.
    Det blev jag påmind om idag då dottern undrade om jag inte kunde göra
    rödbetssalladen som den alltid har varit.

    Ha en god fortsättning på dopparedagarna innan jul!

    • Karin skriver:

      Nej det där med jultraditioner brukar vara en salig blandning, även inom en och samma familj.

      Sillsallad, ja. Det skulle man kanske satsa på, det var ett tag sedan… Men i vår familj är det ingen som säger som ett av barnen i Bullerbyn när de skulle på julkalas: ”Får vi sillsallad åker jag hem!”

      Trevlig rofylld helg!

  6. Olgakatt skriver:

    Jag har själv inga ”som det alltid varit” på julen – måsten. Däremot vill ena syskonbarnet att jag ska komma med ett saffransbröd i form av prästahår, annars är det inte riktig jul för henne. Nu har hon själv fått receptet och när jag tröttnar får hon själv ta över…. Undrar om det blir lika nödvändigt då.
    Annars är det precis som du skriver – för ungar är tradition det som var förra året!

    • Karin skriver:

      Prästahår – respekt! Det krävs ett särskilt handlag tror jag, för att få sådana där stora saffransbröd att både hänga ihop och vara tillräckligt saftiga och porösa samtidigt. Jag vet, för jag har försökt då och då, men kanske bara någon gång per årtionde.

  7. Anki skriver:

    Tack för ännu ett intressant inlägg. Kul att läsa om dina försök att fira svensk jul på andra platser… inte lätt alla gånger!
    Önskar dig en fin jul!

  8. LupusLupus99 skriver:

    Instämmer med föregående talare. ;)

Kommentarer inaktiverade.