Rätt, stort och fritt!

Nu har jag varit på en riktig nostalgitripp till min ungdoms Uppsala. Jodå, visst har jag varit där många gånger sedan studenttiden, men det var ändå lite kul att promenera omkring och minnas. Den här devisen, till exempel, som har orsakat diskussioner och rabalder sedan universitetsbyggnaden invigdes 1887. tänka fritt

Vi studenter brydde oss nog inte så mycket om den. Vi log lite överseende och tänkte att ja, ja, så där tänkte väl gubbarna förr i tiden.

Det var först när jag arbetare på Dag Hammarskjölds minnesfond, som jag fick anledning att fundera lite mer på hur det kunde bli så tokigt. Till Hammarskjöldfonden kom besökare från hela världen och jag fick ofta rycka ut och visa runt i stan. Och alla, precis alla, ville veta vad guldbokstäverna betydde.

Här är Hammarskjöldfonden, som är inrymd i Geijersgården, på Övre Slottsgatan. Om man bara väljer rätt vinkel överflyglar den universitetsbiblioteket i bakgrunden.

Här är Hammarskjöldfonden, som är inrymd i Geijersgården, på Övre Slottsgatan. Om man bara väljer rätt vinkel överflyglar den universitetsbiblioteket i bakgrunden.

Jag försökte verkligen förstå och förklara, men då som nu tycker jag att det är en rätt svårfångat. Citatet är från en skrift av Thomas Thorild, frifräsare på 1700-talet, som verkligen inte tog skit från någon. Har han ha skrivit detta? Så här skrev han i ”Rätt, eller alla samhällens eviga lag”1794:

Såsom sannt vett, sann ära, sann lycksalighet icke hafva ett större hinder än af falskt vett, falsk ära, falsk lycksalighet: så har ock den sanna friheten ingen större fiende i verlden än den falska. Af hvilken falska frihet menniskor först förvillas till en galen förtjusning; och sedan, när de finna sig bedragna, till en galen förtviflan, som störtar i träldom. Deraf ses, att det aldra största för allmän sällhet är: frågan om det rätta.

Men så följer ett resonemang som mer handlar om gärningar: hvars och ens dygd är måttet för hans frihet. Ty en rättighet, att äfven få göra allt det onda man kunde, skulle vara en rätt till att göra orätt. Så på sätt och vis vore det mer Thorildskt att skriva att man ska tänka fritt och handla rätt, men det blir ju rätt beskäftigt och platt det också.

Det var universitetsrektor Carl Yngve Sahlin som tyckte att devisen passade fint över ingången till den pampiga aulan, när den nya universitetsbyggnaden invigdes 1887 och här är hans motivering:

Detta fria tänkande behöver en upprättelse, det behöver övergå till att bliva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande genom vilket människan finner det rätta och väsentliga och det, som hon icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt liv. Dit kan man nå inte bara genom vetenskaplig forskning. Den som söker näring för sitt inre liv kan tänka rätt. Han tänker rätt därigenom, att han riktar sin tanke på det, som är tankens rätta föremål, och att han själv har rätt i sitt tänkande.

Lite svårt att hänga med? Jag vet, jag tror inte riktigt att jag förstår det heller.

universitetsingången

Den pampiga universititetsentrén. Ingången till aulan, med devisen, finns till vänster ovanför trappan.

”Äsch”, säger de som läst in sig på 1800-talets historia ”han ville bara läxa upp föreningen Verdandi”. Den hade bildats några år tidigare av bråkstakar som Hjalmar Branting, Karl Staaff, och Knut Wicksell. De protesterade mot tvångsanslutningen till statskyrkan, de kritiserade den tilltagande nationalismen och de propagerade för preventivmedel. Så visst kunde de väl behöva en åthutning så att de började tänka rätt i stället för fritt! Troligen tyckte Branting och hans kompisar att det var rätt komiskt.

Det här inlägget postades i Att resa, Att tolka, historia och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

25 svar på Rätt, stort och fritt!

  1. margaretha skriver:

    Börjar man grunna på det här, kan man verkligen trassla in sig i sina egna luddiga tankar. Men frågan är väl vems måttstock vi använder för att godkänna de rätta tankarna. Tror knappast jag blir godkänd, så jag fortsätter att vara en frifräsare.
    Margaretha
    som naturligtvis
    associerar till
    ”vad rätt du tänkt…”

    • Karin skriver:

      Oj! Jag ser att man citerar Rydberg på Rydbergsskolorna. (Hur många finns det?) Såhär ser alltså deras motsvarighet till Thorildcitatet ut:

      Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
      vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas,
      det är en skörd, som undan honom bärgas,
      ty den hör evigheten till.
      Gå fram, du mänsklighet! var glad, var tröst,
      ty du bär evigheten i ditt bröst.

  2. Karin på Pettas skriver:

    Ja, det är lätt att måla in sig i ett hörn och aldrig hitta ut därifrån igen om man börjar
    tänka stort och göra rätt. Ja, jag tycks vara på god väg redan…:)
    Men fint låter det och bra ser det ut
    Intressant är det också

  3. Olgakatt skriver:

    Jag minns när jag såg detta vid mitt första besök i Uppsala och läste om och om igen. Chocken blev inte mindre av att OD vid samma tillfälle genomförde den sk ”trappsången”. Huh! Gamla uppsaliensare blev saliga, jag rös i mina lundensiska grundvalar.
    Då förstod jag att kunskapens säte må finnas i Uppsala men huvudet i Lund;)

  4. Pysseliten skriver:

    Tänk så frustrerande obegripligt, samtidigt som det genererar så mycket debatt och diskussion. Genialt på så sätt. Vad står det på aulorna i resten av Sverige?

  5. Tove Olberg skriver:

    Tänk fritt, tänk rätt – tänk fritt en gång till, dela den tanken med en annan som tänker rätt. Sprid så det rätta fritt.
    Intressant läsning, en tankeställare. Spännande läsa kommentarerna också;
    nu har jag fått upp tanken på att kunskapens säte må finnas i Uppsala, med huvudet i Lund ;)

  6. Redaktören skriver:

    Jag håller med om att idag är Thorilds definition av frihet är förbryllande och oklar.

    Men man ska komma ihåg att när han talade om frihet menade han i första hand yttrande- och tryckfrihet. Han själv dömdes ju till fängelse för att han hävdade oinskränkt tryckfrihet i franska revolutionens anda.

    Thorild var dock, tror jag, övertygad om att ökad upplysning följde av tryckfriheten skulle leda till att folk fattade kloka beslut, alltså att folk med kunskaper gjorde det rätta. Idag är vi inte lika säkra på att kunskaper automatiskt leder till rätta beslut, bland annat därför vi förstått att värderingar oftast (eller alltid) är relativa.

    Hur kan det komma sig att en så skarp tänkare som Thorild var oklar på denna punkt. Jag tror att han tog hänsyn till tidsandan och ville föregripa en vanlig invändning.

    Den gängse definitionen av frihet på hans tid härstammade från kyrkofadern Augustinus som ansåg att verklig frihet är att göra goda handlingar, det vill säga det rätta. Orsaken till att Augustinus kom fram till denna bestämning var att han ansåg det absurt att handlingsfrihet annars skulle kunna innebära till exempel frihet att döda vem man vill, en tanke som han ansåg att vi instinktivt måste avvisa som stridande mot Guds vilja.

    I modern filosofi inskränker man inte i själva definitionen friheten. En vanlig definition av frihet är numera att det finns ”ett eller flera möjliga handlingsalternativ (för individer eller kollektiv av individer)” utan att ta ställning till om handlingarna är goda eller onda.

    Detta betyder förstås inte att dagens filosofer anser moraliska val likgiltiga utan bara att man analytiskt ska hålla isär frågan om vad frihet är från frågan om hur friheten används i moralisk mening. Ett exempel som visar på komplikationerna är Kamomillalagen som säger att man ”får inte skada andra, men i övrigt får man göra vad man vill”. Som ett moraliskt rättesnöre tilltalar den nog de flesta eftersom den anknyter till en undermedveten moral som de flesta gillar.

    Men den överlever inte en hårdhänt analys. I verkliga livet uppstår hela tiden situationer där vi ”skadar” andra. Antag att två personer söker ett jobb. Oavsett om jobbet går till den mer kvalificerade eller ej så skadas den som inte får jobbet. Antag att någon startar en tidning som tvingar ortens tidning att gå i konkurs vars ägare och journalister därmed skadas. Närings- och yttrandefrihet är viktiga friheter men de kan lika lite som någon annan frihet utövas utan påverkan/skada på andra. (Därför har vi också regler som inskränker näringsfriheten när den t ex leder till monopol, och yttrandefriheten när den t ex leder till förtal).

    Exempel på att den enes frihet kommer i konflikt med den andres frihet eller skadar den andre är otaliga. Thorild var kanske medveten om problemet. Välvilligt tolkad kan han ha menat att friheten inte är ett absolut värde. Den måste vägas mot andra värden som rättvisa, medmänsklighet och jämlikhet. Först när vi gör det kan vi hoppas tänka ”rätt”.

    • Karin skriver:

      Det hade ju varit väldigt intressant att få veta vad Thorild tyckte om att få sitt citat använt på det där sättet. Något säger mig att han hade trivts bättre tillsammans med Verdandisterna än med rektor Sahlin!

  7. Kulturchefen skriver:

    Everybody thinks they’re right. Few stop to consider whether their idea of right is right.

    Snott från okänd. Fint med lite filosoferande på kvällskvisten, tack!

  8. Musikanta skriver:

    Jag är en smula förvirrad…
    Ingrid

  9. Skogsgurra skriver:

    Jag tror att det var nyttigt att läsa Redaktörns orienterande och upplysande text. Jag säger ”tror” för den ökade mitt tvivel på mina egna åsikter i saken. Jag har nog aldrig ens försökt förstå att det är skillnad på att tänka, känna, tycka och tro. Och jag tror inte att jag är ensam i den omedvetenheten. Hör bara på alla ”intervjuer” i media: ”Vad tänker du om det här?” har blivit en standardfråga där man tidigare brukade fråga ”Vad tycker (eller tror) du om det här?” Den glidningen i användning har jag tolkat som engelskt inflytande och inte som en nyansering där ”tänker” innebär en mera precis definition av vad man vill veta. Svaren brukar bekräfta den tolkningen. Det är ju inte ofta svaren redovisar vad den intervjuade faktiskt tänker eller har tänkt.

    Jag lever i en värld där det är tämligen lätt att ta reda på vad som är rätt och fel. I den ena änden av skalan är det väldigt enkelt: Startar motorn så är det rätt. Startar den inte eller startar och sedan stannar/brinner upp/exploderar så är det fel. I den andra änden är det mer komplicerat: är avvikelsen från önskat resultat mindre än 0,06% eller inte? Och, i så fall, hur ofta och hur länge? Det är en situation där tyckande och diskussioner kan bli oändliga, men alla vet att det går att få ett svar och att frågan kommer att avgöras.

    I andra sammanhang, där rådande värderingar och konventioner styr vad som anses rätt och riktigt, måste det vara ett helvete att alltid försöka göra/tänka rätt. Det märker man som tämligen åldrad person när man exempelvis tänker slå ihjäl en geting som irriterar sällskapet vid sommarfikabordet och stoppas av en barsk tonåringsröst: ”VAD GÖR DU!!!???” – tanken, att det skulle vara fel att slå ihjäl ett potentiellt livsfarligt kryp var lika främmande för mig då, som tanken att det var fel att skjuta en ryss var när jag gjorde värnplikten 1961. Det var ju för fanken det som skulle bli vårt jobb under nästa krig. Vi utbildades till mördare. Och det var inte många, utom några mysdressfigurer, som tyckte något annat. Men de var å andra sidan nog så militanta redan i fredstid.

    Tänka fritt? Om det innebär healing, stenterapi, spöken och horoskop så är jag absolut emot det fria tänkandet. Men i övrigt är jag för sådant tänkande. Absolut.

  10. Redaktören skriver:

    Jag förstår vad du menar. Det är väl så att naturvetenskapen försöker lösa problem – rätt blir om man löst det, fel blir om man inte löst det. Att lösningarna sedan kan förfinas och förbättras ändrar inte att det handlar om fortlöpande problemlösning.

    Men nog sätter du ditt ljus under skäppan när du säger att det är en lättbegriplig värld.

    Ända sedan jag förstod att Euklides geometri är tillräcklig för att bygga pyramider, men att den i sin tur är ett specialfall av Newtons matematik, som krävs för att beskriva krafterna mellan himlakroppar, och att Newton i sin tur är ett specialfall av Einsteins teorier vilka behövs för gps och andra moderna påfund, har jag undrat över vilket nästa språng i vårt vetande blir.

    • Skogsgurra skriver:

      Nästa språng?

      Om man glömmer strängteori och parallella universa så verkar som om det börjar tänkas ”BQM” (Beyond Quantum Mechanics) .

      Det är i så fall lika obegripligt och svåraccepterat som kvantmekaniken var för Einstein när han menade att ”Gud spelar inte tärning”.

      Fast egentligen känns det ju väldigt bra att det verkar finnas en enkel och hyfsat förutsägbar struktur långt under kvantvärldens kaos.

      Tro nu inte att det var sådana subtiliteter jag syftade på med mitt resonemang om små procentsiffror. Jag var fortfarande kvar i makrovärlden. Och jag har fullt sjå att reda ut vad som händer i den.

Kommentarer inaktiverade.