Jag råkade ”glömma” matlådan…

Jag såg en affisch nyligen, reklam för en lunchrestaurang dit man var välkommen om man ”glömt” sin lunchlåda hemma. Jag borde ha fotograferat, men nu är affischen borta och jag får klara mig utan bild.

Det är ganska ovanlig i Sverige med sådana där insinuanta citattecken och jag undrar hur de ska tolkas. Budskapet skulle kunna vara: ”Vi vet att de där matlådorna hemifrån är rätt trista, men då kan man ju ’glömma’ den så att man får anledning att gå ut och äta på restaurang i stället”. (Mot det kan man invända att den hemlagade maten oftast är bättre.)

please

I engelsktalande länder är det mycket vanligare med omotiverade citattecken. Där verkar det ofta vara ett alternativ till att stryka under orden. Eller ett sätt att hantera de ord som man känner sig osäker på. För hur ska man annars tolka denna uppmaning att köra ända fram till den gula linjen ”please”. Ibland får jag en känsla av att den som skrivit texten tänkt: ”Äsch, jag skriver så här och så sätter jag citattecken omkring. Det får duga, folk fattar nog.”

Exemplen kommer från den engelska bloggen Unneccessary quotes som jag muntrar upp mig med ibland.

onödigaFör att låsa måste man vrida hela vägen till vänster. Men det handlar ju bara om någon centimeter. Alltså får det bli ”hela” vägen.

Men i övrigt undrar jag hur man tänkt; hur gör man till exempel när man ”betalar”?

Det är sällan man ser några svenska motsvarigheter även om det kan dyka upp något exempel i mindre affärer ibland. Som ett erbjudande om ”Bra” pris! (För vem?). Eller ”Nymalet” kaffe. (När då?). Och en och annan restaurang som har ”Öppet!” (Känns osäkert om man verkligen får komma in.)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det verkar ha funnits en ansats till en blogg på svenska, Onödiga citattecken, men där hittar jag bara två exempel. Dels IKEAS utgång som man undrar vad det egentligen är till för och dels ett internt meddelande i någon förening där man vill veta hur mycket (eller vad?) man betalar i ”hyra”.

Eftersom jag är barnsligt road av den här sortens meddelanden som på något sätt upphäver sig själva tar jag tacksamt emot fler tips.

Det här inlägget postades i Att läsa, Att skriva, Att tolka, Språk och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

26 svar på Jag råkade ”glömma” matlådan…

  1. Olgakatt skriver:

    Jag gillar också märkliga skyltar. Men ironin i de svenska citationstecknen tycks inte vara vitsen med de på engelska.
    Varför utrymningen inte skulle vara på riktigt kan man ju undra. Har det med bristande grammatikundervisning att göra, tro?

    • Karin skriver:

      Ja, jag undrar var det kommer ifrån. Kan det vara det där nya sättet att alltid markera vad man menar med hjälp av ”smajlisar”, ironiska miner mm. Och kanske någon sorts tveksamhet? ”Utrymning? Som i rymma? Näe… Jag sätter dit citationstecken för säkerhets skull.”

  2. LupusLupus99 skriver:

    Gällande roliga skyltar så googla på ”funny guerilla stickers london tube”.

    Här är några exempel.

  3. LupusLupus99 skriver:

    För att inte tala om Daily Mails egna tbanekarta.

  4. Cecilia N skriver:

    ”Pay” måste ju betyda (och nu citerar jag för att man ska det) ”typ betala”. Det borde ju kunna betyda att man inte nödvändigtvis måste överlämna kontanter motsvarande t ex 24 kr, eller låta dem ta motsvarande 24 kr från plastkortet utan att det går lika bra om man sjunger en sång, eller flera, eller hjälper till med det krånglande ordet i korsordet eller den där maskan som försvunnit ur stickningen eller nåt annat som skulle kunna vara värt typ 24 kr. Hur mycket måste man diska för att sluta vara skyldig 24 kr?

    • Karin skriver:

      Så måste det vara och jag tror att man klarar av att diska av sina 24 kronor på en halvtimme. Men VAD är det de anställda ska göra när de uppmanas ”tvätta händerna”. Är det som när barnbarnen motvilligt går in i badrummet för att tvätta händerna före middagen och försöker komma undan med att hålla i tvålen en sekund. (Jag HAR tvättat mig. Lukta!)

      • Skogsgurra skriver:

        Men! Det var det enda jag fattade! ”Wash my hands” är ju detsamma som att ”Pudra näsan”. Och eftersom det vanligen återges med citationstecken så skulle det självklart vara det även den här gången.

        Annars tror jag att ovanan att markera dubbelfnuttar med fingrarna när man säger nåt lite halvt skämtsamt eller ironiskt ligger bakom en del av ”citaten” (jo, korrekt använt här). Resten är nog bara ett resultat av allmän okunnighet, missuppfattningar och osäkerhet.

        • Karin skriver:

          Men varför uppmanas personalen till det? Det är väl sånt man gör ouppmanad, liksom? Ja utom barnbarnen då, som man måste påminna om att de ska kissa före bion eller motsvarande.

          Kan nog ligga något i din teori om luftfnuttar.

          • Skogsgurra skriver:

            Gör ouppmanad?

            Du lever i en fantasivärld.

            Det kan ju också tänkas att någon inspektör krävt att ett anslag med ungefär den betydelsen skulle sättas upp.

          • Karin skriver:

            Alltså, jag trodde att det i direktörernas värld fanns en föreställning om att personalen ränner på toa i tid och otid, alldeles ouppmanade. Så varför behövs en skylt om det? Förklaringen är nog den andra, inspektörsförklaringen. Men då är fnuttarna fortfarande helt obegripliga.

            • Skogsgurra skriver:

              Inte om den som skrev är van att se fnuttar runt orden utan att inse skillnaden mellan den ena och den andra användningen. Då ska det va fnutt i alla lägen.

      • Cecilia N skriver:

        Inte kan det då vara att de uppmanas slösa med tvålen.
        Om jag vore hälsoskyddsinspektör skulle jag genast racka ner på den skylten och undra vad de menar med den egentligen.

        Hoppas verkligen att ingen gör såna snuttar runt eventuella skyltar i kirurgens tvättrum.

  5. Musikanta skriver:

    Jag tror att det där med citattecken i luften kom någon gång på 70-talet. Jag har inget minne av att det användes innan dess. Ett tag skulle man göra det ideligen, men jag tycker att det har svalnat av något.
    Jag ser inte heller att det används särskilt ofta av bloggvännerna t.ex. Kan det vara så att många av skyltarna är skrivna av några som inte har svenska som modersmål och som tror att det blir extra kraftfullt med citattecken omkring något ord,. Som t.ex. ”bra” d.v.s. jättebra!
    Ingrid

    • Skogsgurra skriver:

      Det tror jag på! Också.
      I många chattsammanhang används asterisk som markering att nånting är *extra viktigt* och ibland verkar de användas i stället för citattecken. Det är väl resultat av den allmänna röran och den sedan gammgrekerna ständigt pågående förflackningen och obildningen vi bevittnar.

    • Karin skriver:

      Ja, alla kringkrumelurer som är vanliga nuförtiden och känslan av att orden inte räcker som de är utan att läsaren måste ha lite tolkningshjälp kan nog ligga bakom många sådana citationstecken. Synd om möjligheten att använda citationstecknen för att markera att något är ironiskt menat försvinner. För det gör den ju om tecknen bara blir en allmän förstärkning i stället. Det har vi ju så många andra metoder för, om det absolut skulle behövas, understrykning, kursivering, fetstil, STORA BOKSTÄVER.

  6. Skogsgurra skriver:

    Nu har vi piskat den döda hästen så länge att det kan vara dags att rycka den lite i svansen också. Så här: ”Vi vet att de där matlådorna hemifrån är rätt trista, men då kan man ju ‘glömma’ den så att man får anledning att gå ut och äta på restaurang i stället”. (Mot det kan man invända att den hemlagade maten oftast är bättre.)

    Njae. Det tror jag inte. Mat som lagats dagen före och sedan bott i låda fram till nästa lunch brukar inte vara sådär jätteskoj. Där vinner lunchrestaurangen i allmänhet på fräschör, omväxling och kvalitet.

    Myten om den fantastiska hemlagade maten, de fantastiska hembakta bullarna, det otroligt undermåliga automatkaffet och ytterligare några ”färdiga sanningar” (fördomar, alltså) vill jag gärna protestera mot. Vilket härmed är gjort.

    • Karin skriver:

      Därom kan man ha olika åsikter beroende på det relativa förhållandet mellan lunchrestaurangkvaliteten i närområdet och den kulinariska ambitionen i det egna köket.

      Så låt oss hoppa över till några helt rättframma skyltar i nästa inlägg. Inte en onödig fnutt så långt ögat ser. Ingen fnutt alls, tror jag.

      • Skogsgurra skriver:

        Förvisso. Men det ska till en sjuhelvetes ambition för att kompensera övernattning i låda. Been there, eaten that. Men det var länge sedan. Lyckligtvis.

  7. Cecilia N skriver:

    Alternativet för mig när jag glömmer min matlåda är det som jag lagt som reservproviant i bokhyllan: varma koppen och nudlar (alltså såna man äter och inte sånt man gör frisyr av). Jag jobbar så långt ut på landet att man nästan är hemma om man ska gå på lunchrestaurang. Och då är hemlagat billigare. Och så mycket mer bekvämt att ta med sig än åka hem och äta.

    • Karin skriver:

      Gäller även i kungliga huvudstaden. Jag tycker (till skillnad från SG) att den hemlagade maten ofta är minst lika god nästa dag. Hemlagade köttbullar smakar finfint även dag två och för det mesta bättre än restaurangens. Kalops, indiska kycklinggrytor, boeuf bourguignon. Gott som matlåda och ofta bättre än vad man kan hitta på ordinära lunchrestauranger. Men det är klart att om man har tid och råd att leta upp finare ställen kan nog restaurangen vinna i smakpoäng.

      Men det gäller att ha reservproviant i glesbygda trakter. Se bara till att du inte får hår i varma koppen-soppan (nudelhår!).

Kommentarer inaktiverade.