Galleri Fredag: På väggarna

Penny är temavärd för i Galleri Fredag och den här veckan är det På väggarna. Det borde ju vara lätt, men det svåra är att välja. Eftersom mina föräldrar startade en målarcirkel när jag var barn och eftersom den fortsatte i bortåt tjugo år är jag uppväxt med ett provisoriskt förhållande till vad man har på väggarna. En halvfärdig tavla, för att se hur den egentligen ser ut. En lånad tavla, en målning som man funderar på att ge bort och plötsligt behövs en ram till den och den tar man från någon annan tavla… och så där håller det på. Det vi har på väggarna känns som ett tillfälligt arrangemang. Att det sedan kan bli hängande något årtionde är ju en helt annan sak.

Här är en tavla som hängt med länge, den med hyttan i mitten av bilden, som jag målade när jag var sexton. Till höger en målning av Georg Bohlin, från Falun, som deltog ibland i målarcirkeln. Och till vänster några schackpjäser som barnbarnen använder för att iscensätta fantasifulla historier (och oj vad svajig tavellisten är, ser jag nu!).

hytta o bohlin

schackpjäser

Så här ser några av schackpjäserna ut på nära håll. Redaktörn, som tar schack på allvar, tycker inte att de är riktigt seriösa. Figurerna flyttar omkring lite varje gång barnbarnen är på besök och just nu bor de så här (schackpjäserna, alltså).

Den där hyttan kämpade jag med i många år. Det var ett komplext motiv, många byggnader i konstiga vinklar. Jag har ritat den i tusch och blyerts, målat den med kritor, akvarell och olja. Jag blev aldrig riktigt nöjd, men så revs den och jag är glad att jag i alla fall har lite skisser kvar från dess glansdagar.

hyttskisserna

Varje år, på skyltsöndagen, hade målarcirkeln utställning. Utställningsaffischerna gjordes ofta av Rune Bergström, som växte upp i Horndal och som var en av de första deltagarna i målarcirkeln. Pappa brukade se till att samla in affischerna när utställningen var över. Rune tyckte inte att det var något att spara. Idag är jag förstås glad över allt pappa sparade på, både Runes affisch och skissen som han gjorde först. Den frejdiga konstnären som vet precis vad han vill måla. Och så den modstulna uppsynen när han tvivlar på sin förmåga.

griffelutställning2

griffelutställning

Båda bilderna hänger i arbetsrummet som en påminnelse om – ja, det ena och det andra. Och så kan man titta in hos de andra fredagsgalleristerna och se vad de har på väggarna. De finns listade i sidhuvudet under rubriken Galleri Fredag.

Det här inlägget postades i fredagstema, konst och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

20 svar på Galleri Fredag: På väggarna

  1. Nilla skriver:

    Här har vi ett fint inlägg! Vad fin den där hyttan var, speciellt på den bilden i färger nere till höger där. Jag borde ta upp det där igen, jag målade en hel del en period. Man måste gå in i det. Nu är min dotter sugen på att måla också, hon fick akrylfärger i julklapp. Kul!

    • Karin skriver:

      Ja, klart du ska börja måla igen. Tillsammans med dottern, rentav. Men det är det där med startsträcka – den kan vara lång – och den där koncentrationen som behövs. Men om man inte försöker så kommer man ju inte igång (sa hon som fortfarande befinner sig på den mycket långa startsträckan…).

  2. Olgakatt skriver:

    Jag gillar verkligen din hyttmålning som också gifter sig fint med grannen! Förstår att den har varit en utmaning.
    Jag älskar att hänga konstutställningar i vår konstförening och brukar komma väl överens med konstnärerna. Det är alltid lika roligt att ta ett steg tillbaka när man är klar och njuta av resultatet.
    Kul att se hur andra deltagare i fredagsgalleriet har det på sina väggar och tur att man själv får bestämma hemma hos sig själv!

    • Karin skriver:

      Grannen till hyttan föreställer de bostäder där hyttarbetarna bodde, så de passar bra ihop även tematiskt. Kul – och grannlaga – uppgift att hänga konst! Måste vara många spännande diskussioner med konstnärerna innan allt klaffar.

      Roligt tema och spännande att få titta in hos fredagsgalleristerna.

  3. Skogsgurra skriver:

    Det där med att ha hyttor på väggen verkar ränna i familjen*.
    I vårt fall är det förstås Hyttfogden som går in för sitt kall med blodigaste allvar och ser till att varje bild av Granbergsdals hytta som vi kan få tag i också hamnar på vår hyttvägg. Så här ser det ut i blixtbelysning: http://www.gke.org/pub/files/Vara%20hyttavlor.jpg

    Det förekommer konstnärer från yrkesmördaren (CIA) Jim Sandoval och grannen Nyvelius via Frans Timén och Erik Berg till Ulf Wahlberg (han gjorde en svit med gamla Chevrolet vid hyttan) och tekniker från träsnideri via bivax och terrakotta till olja och guoache.

    Alldeles uppåt väggarna, egentligen. Men skoj att ha.

    *Eller hur man ska försvenska ”Runs in the family”?

  4. Annika skriver:

    Vad trevligt med listen/hyllan där du har tavlor och hyttan.
    Det är ju jättefint!!
    Gillar även Gifflarnas Utställing, KUL!
    Jättefint inlägg på dagens tema!

    • Skogsgurra skriver:

      Annika
      Dom åt inte gifflar. Dom syftade på grifflar – såna som ungarna använde på griffeltavlor i forntiden.

    • Karin skriver:

      Tack Annika! En sådan där tavellist passar mig väldigt bra, med tanke på att jag ser tavelhängningarna (eller uppställningarna då) som tillfälliga. Svårt att flytta om när man har betongväggar och tavelkrokar ska upp i olika höjd.

      • Skogsgurra skriver:

        Den engelska/amerikanska tavellisten (picture rail) upptill på väggen är praktisk. Liten krok och pianotråd ner till tavlan. Också ett omtyckt gömställe för hemliga meddelanden.

        • Karin skriver:

          … samt för damm, döda flugor och spindlar och en och annan studsboll på villovägar. Fast det kan jag leva med (och det har jag gjort). Men det är svårare är att måtta rätt höjd när man knyter och frestelsen att sätta tavelbeståndet i gungning är ibland oemotståndlig för barn med sinne för dominoeffekter.

  5. Myhran skriver:

    Jag blir avundsjuk på dig som kan måla – det är en talang jag önskat mig! Så roligt att du har en del kvar från din barndom, många minnen som sitter i det kan jag tänka mig. :-)

Kommentarer inaktiverade.