Brev från hösten

Hösten hör av sig med ett litet försynt brev på verandatrappen. Det är dags nu, meddelar hösten och för en gångs skull känner vi oss lite beredda. Uteduschen är nermonterad och rengjord och har flyttat in i vinterförvaringen. Pelargonerna nerklippta och intagna, liksom trädgårdsmöblerna (intagna, inte nerklippta).

Eftersom den senaste veckan var så somrig tog det emot lite att dra upp båten, men jag vet ju hur det kan gå. Jag har åkt skridskor på den där sjön i (slutet av) oktober och det är inte lätt att få upp en båt som är fylld av is och väger något ton. Att smälta isen med hårtork går inte så bra.

Båten halvvägs uppe ur sjön. Det verkar som om den helst ville stanna kvar ett tag till.

Det här inlägget postades i Att läsa, Att tolka, Livet. Bokmärk permalänken.

11 svar på Brev från hösten

  1. Musikanta skriver:

    Halkade in på din blogg genom Miss Gillette. Tycker att den är väldigt trevligt att läsa. Lägger till den i min blogglista om du inte har något emot det.

    Har INTE gjort något jag borde göra inför vintern – blomurnorna med de vissnade blommorna inte rengjorda, trädgårdsmöblerna INTE insatta i garaget eftersom det genererar en ordentlig röjning av det sistnämnda. Får väl skylla på att vi varit i Frankrike en vecka och jag måste läsa igen det mina bloggvänner skrivit under vår bortavaro. Man förvånar sig över produktiviteten!

    Ingrid, som strax ska ta sig själv i kragen och gå ut och samla ihop lite lavendel som fortfarande blommar.

    • Karin skriver:

      Hej och välkommen Ingrid! Ja, lägg gärna till mig på din lista – trevligt!

      Att rengöra blomurnorna är väl överkurs, man kan vända upp och ner på dem, helt enkelt och vissa trädgårdsmöbler klarar en utomhusvinter förvånansvärt bra och… ja, man kan må bra av att sänka ambitionerna. Jag blev bara så glatt överraskad att vi inte i vanlig ordning överraskades av is och snö!

      • Skogsgurra skriver:

        Det där med båten vred om en kniv i min sargade kropp.

        Detta var på den tiden som vi bodde vid sjön Borsten, utanför Eskilstuna. Klar att vi måste ha en båt! Men det oregelbundna levernet med utryckningar åt norr och söder och ibland åt alla jävla håll gjorde att den hastigt inköpta båten blev liggande i trädgården fram till slutet av september då vi äntligen fick i den i drickat. Och sedan hände just det du fruktade – den frös fast. Vi var nere vid sjön och hackade lite lamt, men utan att få upp den.

        När våren kom lyckades vi till slut få upp den på land – hur dum får man vara? Och där blev den liggande tills jag insåg att nån båt skulle jag inte ha. Det var ett enhälligt beslut när vi gjorde oss av med den. Kommer inte ihåg om vi sålde den eller om den bara glömdes.

        Djupt tragiskt. Jag trodde att jag kommit över det. Och så kommer du så här. Okänsligt. Ingen empati.

        • Karin skriver:

          Sorry, anade inte att det var så känsligt, det där båttemat! På den där båtbilden, nej utanför bilden och bortklippt av mig, ligger en i princip riktigt fin träbåt som hasade utför slänten lite okontrollerat när jag skulle vända den i våras. Du får den om du vill! Block och talja och trailer, så är saken biff.

  2. hyttfogden skriver:

    Eller som Anna-Karin plantera blommor i den i trädgården. En gammal eka under ett äppelträd.

  3. Musikanta skriver:

    Karin:
    Tack för tröstens ord. Det värsta är att jag har prövat att ha urnorna ute en vinter, och då sprack samtliga. Men jag vände förstås inte uppochner på dem. Kanske har det betydelse att inte snö och regn kommer in, eller? Jorden måste jag väl ta ut i alla fall…
    Ingrid, som inte är så väldigt intresserad av trädgårdsskötsel.

    • Karin skriver:

      Om man börjat med blomurnor är det bara en tidsfråga innan man är trädgårdsentusiast – välkommen i gänget! Och jo, det är nog väldig skillnad för urnorna om de är uppochnervända eller ej. Vatten blir is och då sprängs dom enligt någon elakartad naturlag.

Kommentarer inaktiverade.