När jag köpte biljett till Arlandabanan för ett par veckor sedan bad jag att få en biljett med reducerat pris. ”Varför det?” undrade den trevliga försäljaren och jag upplyste honom om att de har biljetter med pensionärsrabatt.
”Jo, det har vi ju, men i så fall måste du visa legitimation” sa försäljaren. ”Det är precis som på Systemet. Om man inte ser ut att ha åldern inne så måste man visa leg.”
Det var ju lite uppiggande. Men när han försökte sälja på mig en tur- och returbiljett protesterade jag: ”Det kommer inte att funka. Jag är ingen tur-och-returperson. Jag kommer att slarva bort den. Eller nåt. När jag står där på Arlanda om ett par veckor kommer jag inte att ha biljetten kvar. Eller också kommer jag inte att ha någon glädje av den. Planet kanske störtar. Jag kanske blir kvar i Brasilien. Det är bara dumt att köpa returbiljett, jag lovar!”
Men han gav sig inte. Det skulle bli billigare. Och så praktiskt att ha biljetten när man landat! I stället för att krångla med att köpa en biljett då och kanske missa tåget. Det är ju bara att lägga den i plånboken tills det blir dags att ta fram den! Och jag hade ju köpt returbiljett på flyget, eller hur?
Jo, jag gav upp. Han hade helt enkelt fler argument än jag. Men gissa vad? När jag landade på Arlanda i lördags kväll möttes jag av beskedet att Arlandabanan var avstängd för spårarbete fram till söndag morgon!
Jamen då är det ju bara att be att få pengarna tillbaka, kanske någon tänker. Jo, rent teoretiskt skulle det nog kunna vara så, men nu har jag ju ingen aning om var jag lagt den där jämrans biljetten.
Nåväl. Här skulle det ju vara trevligt med en bild, tänker jag och letar efter lämpliga pressbilder som jag kan använda.
Men hallååå Arlandabanan, är detta allt ni har att erbjuda. En massa bilder på VD:n.
Inget ont om Ulf Lundin, som han heter, men nog skulle det väl gå att lägga ut några fartfyllda bilder på tåg också, gärna i ett årstidsanpassat landskap.








Nu pågår trottoarbyte runt knuten. Tidigare var det samma stenar längs halva kvarteret, fram till mataffären. Lite lappad här och där, men jämn och fin.Men nu blir det nytt. Jag undrar vad som händer med de gamla stenarna. Kanske hamnar hos någon annan fastighetsägare som vill förnya sig? På så sätt kan stenarna flytta runt i stan i det oändliga, för slitstarka är de ju.










Eller den här leksaken som jag inte alls förstår mig på. Två små robotar som kan följa linjer som man ritar på ett papper. Det framgår inte vad som händer sedan. Jag är lite gammaldags när det gäller robotar och tycker att de ska göra nytta. Informationen är visserligen knapphändig och jag kan ha missat något. Men annars tycker jag nog rubriken borde vara ”Artificiell dumhet.”
Så varför skriver de att man kan lägga sju centimeter till sin längd utan att det märks? Ett par röda skor med 7 cm klack märks, jag lovar! Nähä, jaha, det var alltså herrskon som hade någon slags inbyggd kilklack som inte märks. Så att han ska slippa känna sig kort när hans kvinna tar på sig de där röda skorna. Varför är det där med längd så laddat? Det har jag alltid undrat.







