Revytraditionen är stark i Horndal. Det spelades revy i IOGT-lokalen och i Folkets hus redan på fyrtiotalet; säkert dessförinnan också. I slutet av fyrtiotalet brukade den här pojken följa alla repetitioner, oavsett i vems regi det skulle spelas revy.
När det en gång blev en lucka i en ensemble funderade man på att ställa in premiären. Då kom någon på en idé: Den där killen som alltid brukar följa repetitionerna – kanske han kunde hoppa in? Visst kunde han det. Och han kunde dessutom varje replik och alla sånger.
Stig Söderkvist hette han och sedan den där dagen i slutet av 1940-talet då han fick kliva upp och vara med på revyscenen ägnade han sig åt att spela, skriva och regissera revy i Horndal, Gävle och Karlstad Karlskoga.
Horndalsrevyn har pausat ibland. Som 1980 då kommunalpolitikerna beslöt höja hyran för revylokalen, långt över vad revyn skulle mäkta med. Då blev det nyårsrevy i Radio Dalarna i stället, bland annat med ett uppskattat nummer om kommunal hyressättning. Några år senare var man tillbaka i sina lokaler, med nedjusterad hyra.
Och nu kör man för fullt igen! Stig Söderkvist förde in dansen i Horndalsrevyn. Det sägs att han lät sätta upp en lapp på en anslagstavla på Balettakademien och när några intresserade unga dansare hörde av sig for han ner till Stockholm och träffade tre revyintresserade tjejer i cafeterian. De hade visserligen aldrig hört talas om Horndal, men ville gärna vara med och spela revy, i alla fall om de fick dansa. 
Och dansar gör man fortfarande i snygga koreograferade nummer. I år är det utöver regissören David Johansson, koreografen Lina Pyykönen som stått för koreografin.
”På gränsen” heter årets Horndalsrevy med en typisk blandning av högt och lågt, roligt och tänkvärt, vacker sång och dans och lite buskis – något nummer är kanske på gränsen… 
Bland de starkaste inslagen är Kerstin Erikssons och Ann Björklunds På gränsen till vårt nya land, där perspektiven på 1800-talets utvandring från Sverige och dagens invandring blandas.
Eftersom det dras fiberkabel till Horndal blev det så klart en låt Fiber snyggt baserad på Peggy Lees Fever.
Och så ska ju Google bygga serverhallar i Horndal. På allvar; man har köpt och röjt ett stort område norr om riksväg 68 mot Gävle, alldeles i utkanten av Horndal. I revytappning kopplas förstås fiberutbyggnaden och Google-etableringen ihop. På Bergslagsmål: ”Nä, int’ behöver ja nån fiberkabel. Nu ska ju Google flytt hit, så då ä dä ju bara å gå dit och fråg’ dom.”
Nehej, nu ska jag inte återge fler skämt här, ifall någon tänker sig till Horndal för att se revyn. Det blir minst femton föreställningar till, den håller på till den 11 februari och här finns bokningsinformation.
Uppdatering. Lars Hjertner som var med i revyn från 1979-80 bidrar med korrekta revyhistoriska uppgifter, som att dansarna i revyn inte hämtades från Balettakademien utan från Danshögskolan. Han skriver också: ”När det gäller dansare så hade vi faktiskt dansare i revyn innan flickorna från Danshögskolan anslöt. Anledningen till att jag har sådan koll på detta är att det inföll samtidigt som min första revysäsong i Horndal, nämligen 1979-80. Dessa leddes då av Elof ’Loffe’ Björklund från Sandviken och det var när en av hans adepter, Pelle Jäderberg, kom in på Danshögskolan som kontakten med den institutionen skapades.” Tack för komplettering, Lars!
Ljuset är bättre i den första, och bordet funkar, men grönskan är klumpigt målad och akvarelltekniken är inte alls tillvaratagen. I det avseendet är väl björken och smågranarna lite bättre på den andra. Men där är bordet för stort och ointressant och husfärgen lite död.
