Levande, frimodig, öppen, i tiden, för framtiden …

POSK, FiSK och ViSK. Levande kyrka. Frimodig kyrka. Öppen kyrka. Kyrkan i tiden. Framtidens kyrka. Det är fler än jag som har problem med de olika nomineringsgrupperna kyrkovalet. Hur väljer man mellan alla förkortningar och grupperingar?

Men jag tänker att det måste vara likadant om man till exempel som invandrare, eller nybliven 18-åring, som aldrig intresserat sig för politik, ska välja i ett riksdagsval. Vad VILL egentligen alla dessa partier. Miljö- och Vänsterparti är någorlunda begripligt, men Sverigedemokrater, Kristdemokrater, Moderater, Liberaler, Centerpartister, Socialdemokrater? Namnen säger inte så mycket. Vi som växt upp med dem har väl någorlunda koll, men som nykomling i valsammanhang måste det vara svårt.

Det är bara att sätta sig in i partiernas historia, deras ställningstaganden i viktiga frågor, deras planer och löften och vilka deras kandidater är.

Torsåkers kyrka, där församlingen har inte mindre än 13 grupper att välja på, politiska partier och mer eller mindre opolitiska grupper, som Öppen kyrka, Frimodig kyrka och Himmel och jord

Och samma sak gäller för kyrkans olika grupperingar. Visst var det lättare när det mest var de olika välkända partierna som ställde upp i kyrkovalet. Nu försöker man komma bort från partipolitik och i stället ha dessa nomineringsgrupper. POSK betyder partipolitiskt obundna i svenska kyrkan. FiSK är fria liberaler i svenska kyrkan och ViSK är vänstern i svenska kyrkan.

När man läser de olika programmen inför kyrkovalet handlar det mycket om medmänsklighet, trivsamma träffar, ”mer kramar att dela ut”, värn av kulturarvet och liknande.

Frågan om vigsel av samkönade par är omdiskuterad nu, när det gäller kyrkans roll och inställning. En församling har inte rätt att vägra viga, men de enskilda prästerna kan vägra. Ändå syns denna fråga sällan i de olika gruppernas valmanifest. Några svarar på direkt fråga att man letar upp någon hyrpräst när man inte har präster inom församlingen som vill åta sig jobbet. Skulle det inte vara enklare att verka för att det finns sådana präster inom församlingen, kan man undra.

Framtidens kyrka vill ha mångfald och jämställdhet och är de enda där jag i valmanifest och motsvarande hittat uttalanden om att vigsel av samkönade par ska vara en självklarhet.

Kyrkan i tiden är lite svårgreppad, men vill att kyrkan ska vara ”En bättre plats för alla” med tradition och förnyelse. Levande kyrka ser ut att vara Kristdemokraternas religiösa gren, så att säga. Nomineringsgruppen Alternativ för Sverige motsvarar partiet med samma namn och ligger långt, långt ut på den nationalistiska skalan.

Längre än så har jag inte kommit i mina efterforskningar. Jag tar gärna mot mer information inför det kommande kyrkovalet den 19 september. Eftersom kyrkan förvaltar stora tillgångar inom samhället, som kulturhistoriska byggnader och skog, tycker jag att det är viktigt att det sköts på bästa möjliga sätt. Och eftersom bakåtsträvande, intoleranta krafter jobbar på att få inflytande i kyrkan tycker jag det är viktigt att rösta. Jag känner några som gått med i svenska kyrkan i år, just för att kunna rösta och stärka en öppen, toleranta och icke-kommersiell kyrka, som ett viktigt inslag i civilsamhället. Och, upptäckte jag häromdagen, man får rösta från 16 års ålder!

Det här inlägget postades i Att tolka, Debatt, historia, Miljö, Politik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på Levande, frimodig, öppen, i tiden, för framtiden …

  1. Kicki Englund Frost skriver:

    Men reklamen för att rösta i kyrkovalen är i alla fall rätt så bra “Rösta för Guds skull” och “Gå och rösta! Amen”
    Men i övrigt verkar kyrkan blivit en tankspridd diversehandel.

    • Karin skriver:

      Ja kyrkan brukar vara bra på snygga slogans. En av mina favoriter är banderollerna som jag såg på gatorna i USA där någon av kyrkorna ville påminna om varför vi firar jul. Det har ju blivit allt vanligare med “säsongshälsningar” i stället för julhälsningar. På banderollerna stod därför: “Jesus is the reason for the season!”

  2. Kristina Lejdström skriver:

    Hur ska man kunna veta vad de olika nomineringsgrupperna står för? Är man värderingsmässigt till höger eller vänster? Är man högkyrklig eller lågkyrklig? Är man för eller emot kvinnor som präster? Jag brukar fråga folk hur många som kommer till deras kyrka på söndagarna. Det vanliga svaret är. Inte så många. För mig är det ett kriterium på att kyrkan befinner sig i kris. Eftersom det är Kyrkans självbild. Att fira gudstjänst, utöva diakoni, undervisning och mission. Varför är en del kyrkor välbesökta och andra tomma? En del handlar om stad och land. Men inte bara det. Hur ofta har jag inte hört att man Inte känner sig välkommen, inte berörd av predikan. Möjligen musiken. Omkring 1% av medlemmarna lämnar kyrkan varje år. Främst därför att äldre dör och nya inte tillkommer. Pandemin har ökat på detta. Det innebär mindre intäkter och det är kyrkoavgiften som betalar hela Kyrkans personal och verksamhet. Därför behövs fler frivilliga som är villiga att göra ideellt och obetalt arbete. Men då måste det bli tydligt att de ges ett utrymme och inte uppfattas som hotfulla konkurrenter om olika uppgifter. När det fungerar väl i en församling så kan olika nomineringsgrupper samsas med respekt för varandras olika tillhörighet och tillsammans med kyrkoherden dra åt samma håll. I en kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och deras styrelser, kyrkoråd och stiftsstyrelse handlar det inte om teologin utan om ekonomi och kyrkoordning. Man ger ramar för hur det ska fungera men lägger sig inte i verksamheten. Det kallas för dubbel ansvarslinje. Av förtroendevalda bör man kräva att de följer kyrkoordningen och i övrigt beter sig som en kristen samt använder sunt förnuft och inser att det inte är en arena för personlig maktutövning. I övrigt är Karins kloka ord något jag grunnar vidare på.

    • Karin skriver:

      Det där är ju viktiga och ibland svårbegripliga aspekter, det där med vem som bestämmer vad inom kyrkan. Om samtliga präster i en församling vägrar viga samkönade par – och därmed gör det otrivsamt för paren att överhuvudtaget tillhöra och bo i den församlingen – kan de valda representanterna då på något sätt ingripa? Se till att nästa rekrytering blir en person med annan inställning? Eller om prästerna är aktiva abortmotståndare? Innebär den dubbla ansvarslinjen att innehållet i budskapet är så att säga teologiskt?

  3. Staffan skriver:

    Den ickekommersiella kyrkan finns inte. Kyrkan behöver stålar. “Det andra” är inte så viktigt – längre. I många sammanhang är det religiösa maximalt nedtonat. Man framstår som vilken trivselklubb som helst med kaffe och bullar och nån dragspelare i hörnet.

    • Karin skriver:

      Well, alla behöver stålar. Men de nomineringsgrupper som siktar in sig på en föredömlig förvaltning av till exempel kyrkans skogsinnehav, dvs att låta naturvärden gå före maximal avkastning, dem skulle jag nog inte kalla kommersiella. Och utan alla skickliga kyrkomusiker, som också extraknäcker som musiklärare i studieförbund, körer och allehanda amatörgrupper skulle vårt musikliv vara rätt torftigt. Undrar just vad det var i för slags sammanhang som du råkade ut för, “en dragspelare i hörnet”. Låter ju alldeles okristligt!

  4. Paula skriver:

    Jag hängde kvar i kyrkans rullar länge, av födsel och ohejdad vana, döpt, konfirmerad, även vigd i kyrkan. Men troendet var det si o så med. I Stockholms finska församling hade vi en underbar präst, han är numera kyrkoherde på Gotland.
    För ett tjugotal år sedan gick jag ur kyrkan. Här på mindre orter i Dalarna har kyrkan fortfarande ett stadigt grepp om befolkningen. Inget fel på det, man värnar om traditioner och man hittar en gemenskap. I Sverige i stort ligger väl deltagandet i kyrkovalet kring max 20%. Av alla partier upplever jag dock kristdemokraterna som de största hycklarna…märkligt eller hur?

    • Karin skriver:

      Jag läste just några rader av Göran Greider där han beskriver hur han som ung delade ut blanketter för att begära utträde ur svenska kyrkan. Men han glömde att fylla i en själv, så han blev kvar i kyrkan av bara farten. Lite som det gick för mig. Nu ser jag kyrkoskatten som ett bidrag till kulturminnesvård och till att hålla musiken levande även på mindre orter. Och så är det ju bra att kunna rösta för att mota bort hycklare och värre. Visst är det märkligt att just kristdemokraterna är så okristliga av sig!

      • Paula skriver:

        Jag kan bara hålla med dig. Men det var en ytterligt dålig stämning bland personalen i församlingen där jag tidigare bodde. Mobbning förekom också, och personal sade upp sig förtvivlade över att må dåligt. Sen har jag mycket synpunkter om kyrkans innehav av skog. Eller äg gärna skog men förvalta den bättre. Kyrkans skogar skövlas. Inget miljötänk alls där. Men det du syftar på med kulturminnesvård och musik köper jag vilken dag i veckan som helst. Men jag inser också att vi inte kommer att kunna hålla alla kyrkor öppna i framtiden med tanke på omkostnader och renoveringar. Där räcker inte kyrkoskatten långt. Och visst är det märkligt med kristdemokraterna. Såg en ordväxling idag på tv mellan C o KD, det var bara sjabbel.

      • Karin skriver:

        Ja, skogen! Äntligen börjar det komma igång en diskussion om hur kyrkan sköter sitt stora skogsinnehav. Den frågan har länge flugit under radarn, men nu tror jag det börjar röra på sig.

        Jag hörde ett program i tisdags (P1, Vetenskapsradion) om hur skadligt det är med kalhyggen och granplantager, i stället för traditionella gallringsmetoder. Nya upptäckter om hur mycket gammal mykorrhiza betyder för miljön gör att kalhyggen framstår som direkt kriminellt.

  5. Musikanta skriver:

    Intressant att läsa ditt kyrkliga inlägg. Och även alla kommentarer. Jag är ju väldigt glad över att kyrkan finns kvar och förmodligen kommer att göra det i framtiden också. Jag har ju åtminstone två barnbarn som tänker bli organister. Minsta flickan spelar också orgel men med ett visst motstånd.
    Konstigt att inte frågan om att viga samkönade par gavs större utrymme. Det har ju varit en het potatis på sistone.
    Allt gott önskar Ingrid som haft en trevlig stund genom att läsa igenom allt du skrivit sedan senast jag kommenterade.
    P.S Jag är mer för öppna landskap som Ulf Lundell :-)

    • Karin skriver:

      Så spännande, Ingrid, med din musikaliska familj! Jag är så imponerad både av ditt kunnande och barnbarnens fantastiska musikalitet. Att dina barnbarn går på Lilla Akademien har varit inspiration för ett av mina barnbarn, som än så länge bara går på pianolektioner där, men som hoppas på att kunna komma in där senare. I väntan på det sjunger hon i kör och kämpar på med pianot.

      Jodå, kyrkan kommer nog att överleva, kanske mycket tack vare kyrkomusiken?

      Om du gillar öppna landskap bättre än skogar gissar jag att du är uppväxt med vidder omkring dig. Det brukar bli så, att man gillar det landskap man såg som barn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.