Sjörövar-Fabbe, farfars far

Sådär, då har fiskargubben, hans fru och barnbarnet Sofia installerat sig vid Söder Mälarstrand och första begivenheten blir enligt barnbarnets önskemål stadshuset.

De kan se det från sin sida av Söder Mälarstrand, men det är svårt att lägga till vid stadshuskajen så de promenerar över centralbron till Tegelbacken och bort till stadshuset.

Det är svårt att förenkla ett motiv. Först måste man (eller i alla fall jag) kunna det rätt väl. Sedan kan jag ta itu med olika varianter.

Stadshuset är ett sånt där övningsmotiv och så småningom ska jag nog kunna få till något med bara några få penseldrag, som ändå ger både Stockholms-skimmer och lite igenkänning.

Stadshuset är öppet för besök och guidade turer och det är en riktigt givande tur, historia, kulturhistoria och politik. I hörnet, vid tornet finns de hundrades valv som har en fin akustik. Jag föreslår att fiskargubben, fiskarhustrun och barnbarnet sjunger något när de är där, till exempel den här som alla tre kan:

Sjörövar-Fabbe, farfars far,
är minsann en sjusärdeles karl,

När de vandrar hem mot sin båt i kvällningen börjar solen gå ner och Riddarfjärden glimmar guldfärgad. Farfar berättar att Riddarfjärden förr kallades Guldfjärden ”i folkmun”, som det heter. På 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var vattnet så förorenat av allt kloakvatten, som gick rakt ut i fjärden, att vattnet var alldeles gulbrunt, därav ”Guldfjärden”.

Någon stadsplanerare tog fasta på det och döpte en liten gatstump i närheten av Slussen (på Mälarsidan) till Guldgränd. Och någon annan stadsplanerare med noll koll på historien fick den käcka idén att det där stora schabraket till bro mellan gamla stan och Södermalm skulle kallas Guldbron. Skitdumt tycker både fiskarfamiljen och jag. Dessutom ligger ju bron inte åt Riddarfjärden, utan på saltsjösidan så till och med placeringen är fel.

Det här inlägget postades i #när det skiter sig, Arkitektur, Fiskargubben, Slussen, Slussens Golden Gate-bro och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på Sjörövar-Fabbe, farfars far

  1. Brorsdottern skriver:

    Jag hoppas Sofia får en fin dag i Stockholm, jag skulle åka till glashyttan på Skansen om det är öppet. Sen får de allt sno sig på om de ska hem till midsommarafton.

    Vi tog med en lång pinne och gick in i liljekonvaljedungen för att peta på Sofias föräldrar men de var borta! Hoppas de försvann för egen maskin…. Trailerhandlaren tyckte han såg dom på en flotte på väg mot Noraglass.

    • Karin skriver:

      Ja, dom kommer nog inte att hinna med så mycket mer – en snabbvända upp på Södermalm kanske för att proviantera för hemresan. Möjligen blir det midsommar ombord. Men Sofia är redan nöjd. Nu har hon varit i Stockholm

      De där föräldrarna verkar lite väl relaxade efter sin retreat. Hoppas dom är på väg hemöver!

  2. Staffan skriver:

    Med stort intresse följer jag dina akvarelliska observationer – speciellt av Guldbron. Jag har inte varit i Sthlm på flera år och av foton att döma ser den malplacerad ut. En akvarell kan vara sannare än ett nog så högupplöst foto.

    • Karin skriver:

      Sorry, jag var lite otydlig där. Bajsbron vill jag helst inte måla. Den befinner sig på andra sidan om slusseneländet, åt Stadsgården och Skeppsbron till. Målningen är från Rosenbadshållet, ut mot Riddarfjärden

  3. Paula skriver:

    Vilken fantastisk historia, var har du samlat in alla dessa gamla minnen? Är avis på alla som har antingen levande äldre släktingar eller nedprintade dagböcker eller dylikt, känner mig ofta historielös för jag har så få fakta om mina anfäder. Men hur som helst, intressant läsning och stadshuset ser superbra ut. Där har jag dansat en och annan gång, på 80-talet firade vi bankens jubileum i Blå salen..
    så himla intressant allt du skriver om, stort tack!

    • Karin skriver:

      Lite historia om stan och framförallt om trakterna kring Slussen snappade jag upp när jag bodde där under 17 år. Jag tycker att Slussenprojektet är ogenomtänkt, orimligt dyrt med ständigt ökande kostnader, dåligt skött och (vilket retar mig mest) presenterat på ett oärligt sätt. Det gör att jag har svårt att släppa det och jag kastar gärna skit på projektet när jag kan.

      Farfarn och hans lilla gäng är förstås hittepå. Jag behövde dem när jag tränade på båtar och vatten:)

      Dans i Blå hallen, minsann! Den tegelröda Blå hallen.

  4. skogsgurra skriver:

    Den mindre bilden har den lätta ”avfasningen” mot toppen som jag tycker mig se både på avstånd och när man tittar uppåt längs tornet med huvudet tätt intill teglet, medan den stora bilden ser mera rätvinklig ut. Svårt att se hur den mindre bilden faktiskt ser ut – har tomten tipsat om något sätt att ”klicka upp” bilderna?

    GMS till alla. Var begås den? Om överhuvudtaget?
    Vi begår just ingenting. Utom lite små hantverksliknande aktiviteter, matlagning, läsning, plastplaskpoolsplaskande och lupinmord. Med grannarna kommunicerar vi medelst vrålning. Nej, inte ålning – det var i lumpen. Man orkar inte skrika högt så länge. Måste ju också tänka på områdets goda rykte.

    • Karin skriver:

      Det har du ju rätt i! Hur kunde jag missa det efter min noggranna första studie? Jag tror att jag slant till med penseln och sen rakade jag linjen och jämnade till på båda sidorna.

      Bloggtomten har semester dessvärre (helt OK att en tomte tar sommarsemester tycker jag), så vi får vänta på klickbarheten. Fast jag kan ju vikariera som tomte och dra upp storleken lite.

      Midsommar begås nästan traditionsenligt i Dalarna (https://www.karinenglund.com/2011/06/prinsesspedagogik/), men något bruksparksfirande blir det inte i år.

  5. Kicki Englund Frost skriver:

    Nyanserna i stora bilden gillar jag, mina favoritfärger och suddigheten.

    Ja GMS till alla i möjligaste mån, här blir det gräsklippning, Tjo! I övrigt stiltje.

  6. Fina bilder och intressant historia.
    Trevlig midsommar!

Kommentarer inaktiverade.