Alla rätt på nationaldagen – heja Buckan!

Idag firade jag nationaldagen tillsammans med grannen i gränden med en visning på Bukowskis ”klassiska”. (Riktigt hur man kategoriserar klassiskt vet jag inte, men det verkar som om 1800-talet och bakåt hamnar i klassiska, medan 1900-tal och framåt hör till det moderna.) Det är ett väldigt bra tillfälle att få se konst, konsthantverk, möbler och mattor från privata hem och andra miljöer där de annars är lite hemliga. Visningen var upplagd som en stafett, med experter på olika områden som gav en snabbintroduktion till respektive epok och några av föremålen. Effektivt, informativt, varierat och kunnigt!

Det går bra att lägga bud på målningen av hovpredikant Carl Cederström. Börja med 60 000 kronor.

Det går bra att lägga bud på målningen av hovpredikant Carl Cederström. Börja med 60 000 kronor.

Vi hade nog inte haft mycket till målarkonst här i Sverige om inte först kyrkan och sedan hovet hade tagit hit utländska konstnärer. Hovet behövde porträttmålare, både för att skänka glans och status åt kungafamiljen, men också för att ha bilder att skicka till andra hov för att visa upp sig, till exempel i samband med frierier. Redan Gustav Vasa såg till att få hit duktiga porträttmålare.

David Klöcker Ehrenstrahl, från Tyskland, utnämndes 1659 till hovmålare av och åt Karl X Gustav. Just då befann konstnären sig på en bildningsresa i Italien, där han studerade konst i Venedig och Rom.

Han tog god tid på sig att åka till Sverige; under tiden hann han med konststudier i både Paris och London. När han väl kom hit efter ett par år blev det så mycket hovmåleri att han behövde hjälp och startade därför vår första konstskola. Han skrev också den första läroboken i konst i Sverige.

9977390_bukobject (1)Och så mattorna! Alla dessa vackra mattor som svenskar i alla tider köpt med sig från Persien och kringliggande länder. Den här är ju trevlig. Samma pris som för hovpredikanten och hade jag den summan skulle jag nog välja mattan…

Det där med mattor på golven var ju inte alls vanligt förr i tiden och att man började lägga dem på golven i stället för att hänga dem som gobelänger på väggarna är nog ett inflytande från mellanöstern.

Vidare till avdelningen för Ostindiska kompaniet och vackert kinesiskt porslin och allt det betytt för Sveriges utveckling och välstånd, sedan vidare till möbler och den från Tyskland invandrade snickarfamiljen Haupt, som vi (kanske) kan tacka den Gustavianska stilen för. rabarberSedan 1800-talsmåleri och Carl Larsson. Jag hade just börjat se ett tema, nämligen hur hela Sveriges kulturhistoria vilar på internationellt samarbete, men Carl Larsson? Han är ju hur helsvensk som helst. Eller? Nej då, hans stil är starkt inspirerad av det japanska måleriet som var stort i Frankrike när han var där. Han plockade upp den där konturstarka stilen och gjorde succé med den. Som sedan har gjort succé utomlands.

Version 2Innan vi lämnade Buckan (som vi stammisar brukar säga) passade vi på att säga några berömmande ord till arrangörerna om detta dolda tema som verkade handla om att konst och kultur alltid mår bra av att blandas, omformas spridas och blandas igen. Hela vårt kulturarv är ju just en sådan lyckad mix. ”Kul att ni uppfattade det”, sa arrangörerna ”det var så vi tänkte. Bästa sättet att fira nationaldagen är att ge några miniföreläsningar om vårt internationella kulturarv.” Så rätt! Och gissa vad? Sedan bjöd man på jordgubbar och grädde i fina silveruppsättningar och en riktig sockerströsked i silver. Sån som farmor hade (fast kanske inte silver). Och vi åt med försilvrade plastskedar från IKEA!

Jag skulle nog vilja ge Buckan tio poäng på ett tiogradigt nationaldagsfirarindex.

Det får däremot inte Aktuelltsändningen i kväll: ”Eftersom det är Sveriges nationaldag idag blir det bara en kort sändning.” Va? För att det är svensk nationaldag stannar världen upp och slutar producera nyheter? Eller?

Det här inlägget postades i Att måla, Att resa, Att tolka, historia, konst och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Alla rätt på nationaldagen – heja Buckan!

  1. margaretha skriver:

    Klart att hela världen håller andan, stannar, och riktar sina blickar mot oss för att se hur vi firar. Inte har man tid att kriga såna dagar.
    Margaretha

    • Karin skriver:

      Eller hur? Lite som det gamla djungelordspråket: ”När Fantomen rör sig står blixten stilla.” Och: ”När Sverige firar nationaldag håller hela världen sig lugn.”

  2. Karin Eklund skriver:

    Jamen, det där stämmer nog Karin. När Sverige firar nationaldag så stannar resten av världen upp. Det märkte jag tydligt igår kväll på bl.a. facebook och liknande ställen. Så fort som Colt med co hade stängt för kvällen på Skansen och kungen med familj hade åkt hem så tog det åter fart i ansiktsboken. Ungefär som att knäppa med fingrarna…
    Så för min del kunde Sverige fira nationaldag minst en månad i sträck. Folk stillar sig…

    • Karin skriver:

      Tänk att detta moderna, rationalistiska land är så nationalistiskt och rojalistiskt av sig. Lite otippat faktiskt.

  3. Annika J. skriver:

    Heja Bukowskis!

    … är inte ett utrop jag någonsin trodde att jag skulle häva ur mig.

    Ibland blir man verkligen positivt överraskad.

    • Karin skriver:

      Eller hur? Jag är lika positivt överraskad. Och de där miniföreläsningarna var väldigt bra; de satte in föremålen i sitt historiska och inte minst ekonomiska sammanhang. Spännande!

  4. Olgakatt skriver:

    …och den inredning, textil- och möbelstil Carl Larsson illustrerade i sin vackra japanska målerivariant var formgiven av hans begåvade hustru Karin Bergöö!

    • Karin skriver:

      Just precis! Här är några av de där röda stolarna som hon målade för att pigga upp lite därhemma. De väckte sensation under en epok då det mesta skulle vara brunmurrigt, för att ”stå emot smutsen”.
      jag vill ha en pls
      Bildtexten hävdar att modellen – som väl är Karin? – skriver vykort. Andra hävdar att hon skrev: ”Jag vill ha en päls, jag vill ha en päls, jag vill ha en päls…”

Kommentarer inaktiverade.