Först bygger man en bagarstuga…

Jag läste för ett tag sedan en beskrivning om hur man bakar tunnbröd. Den började: ”Först bygger man en bagarstuga”. Lite som gamla recept som brukar börja med något i stil med: ”Först plockar man gåsen”.

Men vilken tur, tänkte jag då, att jag redan har en bagarstuga! Den är visserligen inte använd på femtio år eller mer, men om man bara fixar skorstenen så fungerar den säkert hur bra som helst. Under tiden kan jag lära mig lite mer om hanteringen i brukets gamla bagarstuga, nere i bruksparken, där det är tunnbrödsbak under bruksveckorna. bakugn

Här är själva ugnen där man eldar tills den är glödhet. Det är lite svårt att se på den här bilden hur stor ugnen är. Den sträcker sig kanske ett par meter in. bakugn

När det är så hett att röken pressas upp i ugnstaket och det är fri sikt, så att man kan se stenarna längst bak i ugnen, då är det dags att grädda tunnbröd. Och då går det undan. Ett bröd tar ungefär 20 sekunder att grädda. Så det vill till att man producerar i takt, de som kavlar ut bröden och de som gräddar. Det behövs ett stort bakbord.

bakbordettunnbrödet

När jag var in i bagarstugan dagen efter baket, var bakugnen och murstocken fortfarande het. Vilken värmekälla! Och vilken trevligt ugn att baka pizza i.

Jag måste nog se till att få fart på ugnen därhemma till hösten. Och gott bröd blir det ju!

Det här inlägget postades i historia och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

36 svar på Först bygger man en bagarstuga…

  1. hyttfogden skriver:

    Ja, det gjorde vi i byalaget, byggde om den gamla bastun vid hyttan till en bagarstuga.
    Det var för fjorton år sedan och vi åkte runt till våra närmaste hembygdsföreningar
    för att studera hur de hade gjort. Själva bastun var illa åtgången av tiden och mycket
    fick röjas ut men med den gamla muren som bas murade gubbarna upp en ugn och
    den gamla giman som var alldeles hel hade vi sparat då vårt äldsta hus revs och den passade alldeles utmärkt.

    En mur med bakugn är en bastant historia och vid sidan av ugnen stoppade karlarna
    in en liten järnspis av bara farten för att kunna ”kok kaffi på”. När limpor och kakor
    och annat matbröd är gräddat gör man med lätthet och med gott resultat pizza
    innan värmen i ugnen gått ner för mycket. Det blir en helt annan smakkänsla i en
    sån där ugn jämfört med att grädda i ”vanlig” ugn.

    Vår anläggning här i köket tar upp ungefär 140 x 240 cm golvyta och består av
    en bakugn, en jättestor spis, ett särskilt utrymme för förvaring av ved
    och på motsatta sidan av spisen en särskild glugg där man ställde in plåtar
    för att torka skorpor eller hålla mat varm. Ovanför spisen finns krokar av olika slag
    och en ljushållare. På staget som håller upp spiskupan står årtalet 1862, året då husbygget var klart. Spisen kom i huset när mormor flyttade in som nygift 1900. Innan dess hade man använt sig av så kallade eldgruvor, alltså en häll med öppna hål där man ställde ner sina kastruller rakt ner i brasan. Därför har äldre kopparkastruller en fläns runt om för att kunna passa i hålen och även för de nymodigare järnspisarna som hade spisringar att anpassa med. Jag har ett brev nånstans från en bekymrad kopparslagare som skulle göra nya pannor åt frua och
    han ville gärna veta diametrarna på gruvornas hål så att kastrullerna skulle passa.
    De kastrullerna skulle gå att använda även i dag vid eldning i vår gamla spis.
    .
    Tyvärr har sotarn sagt att vi ska låta bli att elda i bakugnen men spisen är helt OK att använda. Jag hoppas att du låter sotarn titta på ugnen så att ni inte plötsligt eldar
    upp hela Tvåbo, vilket vore synd. Elden är farlig och gnistor kan hitta vägar som man själv kanske inte kan upptäcka hur mycket man än inspekterar.

    Det ska VERKLIGEN bli intressant att titta närmare på din bakugn. Där har förut varit så mörkt och många grejer i vägen. Några brödspadar har jag nog inte, de hamnade i vår bagarstuga.

    • Karin skriver:

      Men så bra! Hoppas jag får anlita dig som bakugnskonsult när jag får fart på ugnen i bagarstugan! Jag funderade på hur det går att baka matbröd, till exempel när det blir så där otroligt hett. Om tunnbrödet gräddar på tjugo sekunder på den heta ugnsbotten, hur ska man då kunna grädda limpor utan att de brinner upp?

      Och vad är en gima?

      Jag har försökt få tag i traktens mest välrenommerade skortensexpert, men han verkar vara inbokad för några årtionden framöver. Hoppas dock kunna få hjälp att hitta någon annan om inte han kan klämma in lite Tvåboskorstenskoll. Södra skorstenen är ju inte använd sedan 1950-talet, så den kräver nog lite upprustning.

      Er spis, eller snarare spiskonglomerat, är verkligen imponerande. Att sköta ett medelstort kärnkraftverk måste vara rena barnleken jämfört med det!

  2. Hans Pettersson skriver:

    Det skulle vara fint att kunna baka tunnbröd hemma. Kan man göra det i en vanlig modern ugn i köket tro? Annars kan man ju köpa på ICA också.

    • Karin skriver:

      ICA funkar fint! Men testa att baka hemma, hellre i stekpanna än i ugn, skulle jag tro. Jag har börjat titta på tunnbrödsrecept på nätet och det finns rätt många att välja på. Sök på ”tunnbröd” och ”stekpanna”! Och berätta gärna hur det gick!!

  3. hyttfogden skriver:

    Med gima avses järninfattningen kring en ugnsöppning och i denna gima sitter sedan
    ungsluckan.

    Hellqvist kanske vet varifrån ordet kommer.

    Gå in på Gård och Torp och leta efter Ta hand om din bakugn. Där finns massor att läsa bland annat i vilken turordning man lämpligast gräddar sitt bröd.

  4. Skogsgurra skriver:

    Gruvan i Malmberget är officiellt känd som Vitåfors industriområde, vilket alltid leder till förvirring när förstagångsbesökaren kliver in i taxin och vill bli körd till Gruvan och taxidrivarn säger ”Jo, Vitåfors industriområde, jo” Varpå förstagångsbesökaren säger ”Nej, Gruvan, LKABs gruva!” Varpå den infödde säger ”Jo, Vitåfors industriområde, jo”

    Så där kan det hålla på ett tag. Tills någon antingen blir förbannad eller inser att det faktiskt är just dit han ska.

    Efter denna ganska långa inledning ville jag bara meddela att nerfarten till gruvan sker genom en luftsluss så att inte hela vinterkylan rasar ner i gruvan och gör vägytan i snedbanan fruktansvärt hal och denna sluss går under benämningen Giman. Det är ju faktiskt en stålram som portarna är fästade i. En gima alltså, precis som på vilken bakugn som helst.

    Nu måste jag kolla Hellquist!

    • Karin skriver:

      Jag hann först! Se kommentar till Hyttis här ovanför.

      • Skogsgurra skriver:

        OK, du vann!

        Men nästa gång ska jag inte ta det där hindrande telefonsamtalet. Och skippa kvällsteet.

        Krispigt ska tunnbrödet vara. Blir det inte ungefär samma som det där indiska brödet? Det där som gör att jag känner mig mobbad. Har vi ärvt både ord och mat från ”subkontinenten”?

      • Karin skriver:

        Väldigt mycket som vi ärvt från subkontinenten, ja. Sanskrit får nog sägas vara upphovet till det mesta i språkväg i våra trakter.
        Men krispigt indiskt bröd? Kan bara vara papadam. Varför känner du dig mobbad av det? Eller vänta… aha, papadum! OK. Ta det inte personligt!

        Men det är lite skillnad på olika, om man säger. Papadums friyrkokas och torrt tunnbröd snabbgräddas i ugn i 400 grader.

  5. Kicki skriver:

    Jag har gjort det, bakat tunnbröd.
    Varje by har ett eget recept och det receptet är naturligtvis det enda riktiga. Jag har hört att det finns byar där man har vetemjöl i tunnbrödet. Det är ju alldeles fel, potatis och kornmjöl ska det ju vara.

    • Skogsgurra skriver:

      Jag har också gjort det! Men jag var lite längre ner/fram/bak i näringskedjan genom att jag i stället för att baka det, åt det.

    • Karin skriver:

      Det där supertunna, hårda, krispiga brödet som frasar så gott när man äter det… undrar om det inte är lite vetemjöl i det i alla fall. Det mjuka tunnbrödet däremot behöver inget vetemjöl.

      • Emma skriver:

        Gräddar du lite länge så blir det hårt i vilket fall. Snopet om man är ute efter mjukt tunnbröd, men hårt är ju också gott.

      • Karin skriver:

        Men GÅR det överhuvudtaget? efter tjugo sekunder verkar det som om allt förkolnas (eller kanske exploderar, enligt Kulturchefen). Kanske med lite lägre temperaturer än ”ljusugnens” drygt 400 grader?

  6. Musikanta skriver:

    Vacker bild på din gamla ugn. Jag bakar möjligen bullar, något annat gives icke. Inte visste jag att det gick så fort att baka tunnbröd heller. Men man var många förr i tiden och då klarade man av det.
    Ingrid som även bakar muffins emellanåt faktiskt.

    • Karin skriver:

      Min gamla ugn är också vacker, men på bilden ser man den jättestora ugnen som alla brukets husmödrar kunde använda. Vår är lite mindre, men bara lite.
      Undrar om det inte skulle bli jättegott att grädda bullar i en sådan ugn. Men då måste den svalna lite först. Tunnbrödet kräver 400 grader!

      Oj, vad jag blev muffinssugen plötsligt! Har nog alla ingredienser hemma…

  7. Kicki skriver:

    Nja, hårt och krispigt eller mjukt är i grund och botten samma bröd Blotbrö, dvs mjukt tunnbröd som man kan göra en bitå av är det viktiga. Man gör en tunnbrödsrulle med sill och potatis. Det är riktig finmat.
    Men att göra en omgång för att få knaprigt bröd och en omgång för att få mjukt bröd är alldeles för omständligt.
    Det handlar helt enkelt om förvaring. När man bakat tunnbröd så hänger man det dubbelvikt över pinnar i härbret. Det håller sig lagom mjukt. Jag hade vårt tunnbröd på balkongen med ett lakan virat runt om. När man vill ha torrt och knaprigt bröd så tar man in det i värmen och låter det torka. Så enkelt är det.
    Ungdomarna har en matblogg och där beskrivs bakandet också Sovel

    • Karin skriver:

      Mycket gott på ungdomarnas matblogg! Deras tunnbröd är nog lite tjockare än det som man gjorde i bargarstugan här i bruksparken i veckan, om det går att vända när man gräddar. Den silkespapperstunna varianten landar bara på ugnsbotten några sekunder innan den ska ut igen. Fast den går nog att hålla mjuk den också ven om det vore bra synd. Det där fraset har liksom en egen smak.

  8. Pysseliten skriver:

    En bagarstuga är en dröm! Ibland snöar jag in på hemnet (det är en sjuka, som jag hört drabbar vissa) och då är bagarstuga ett bra sökord. Det är ju oerhört trevligt att dom bevaras för gemensam bakning i hembygdsgårdar och liknande! Jag har bakat kornbröd i Ångermanland och ärtmjölsbröd i Dalarna.

  9. Kulturchefen skriver:

    Visste ni att mjöl är explosivt? Har en närstående som bakat tunnbröd professionellt, med en elektrisk ugn. Där tar varje kaka 8 sekunder att grädda. Efter tio sekunder är det förstört. Efter tolv sekunder smäller det, varpå ugnen måste svalna innan den kan göras ren = 12 timmars produktionsstopp. Gräddaren höll två i ugnen samtidigt (omlott), såg ut som om han dansade och vände sig inte om för att säja hej när vi kom in i bageriet.

    Håller med Hyttfogden om varsamhet! Till och med elektriska ugnar beter sig alltså.

    • Skogsgurra skriver:

      Alla brännbara torra ämnen som finfördelats blir explosiva. Mjöl, slipdamm och mycket annat. Nikt, används fortfarande för ”teaterexplosioner”.

      Men det var nog inte riktigt det som hände i den ugnen du berättar om. Det var troligen brännbara gaser (förgasat bröd) som exploderade. Ungefär som när en kolmila slår.

      Däremot är det troligt att det var en mjölexplosion som tände på Eldkvarn så effektivt att den inte kunde räddas. Till nobelbankettens fromma.

    • Karin skriver:

      Hjälp! Låter farligt. Kan det vara så att elektriska ugnar gör det mera explosivt? Mindre volym, till att börja med. Eller exploderar det i gamla bakugnar också?

      • Skogsgurra skriver:

        Det är inte mjölet som exploderar i ugnen, det är de brännbara gaser som bildas när brödet får ligga så länge att det börjar bli svart och avge brännbara gaser. Syns tydligt på de röksvansar som stiger upp från brödet.

        När gaserna når en viss koncentration får man övertändning (samma som sker när man är oförsiktig och öppnar dörren eller slår in fönstret till ett rum i ett brinnande hus) och förloppet är så snabbt att det kan karakteriseras som en explosion.

        Osäker på varför eller vad man anser att man måste röja ut ur ugnen när sådant inträffar. Det kan ju inte vara större problem än den ved man eldat ugnen med.

Kommentarer är stängda.