Galleri Fredag: Mitt favoritrum

Veronica Viktoria förser oss mer veckans fredagsgalleriteman och idag är det Mitt favoritrum. Jag funderade lite på att hoppa över skaklarna och skriva om alla mina favoritrum, för de är många, men fastnade ändå för ett till sist. Kanske för utsikten.

 

Kanske för att det var mina föräldrars första gemensamma hem. Rummet med utsikt över sjön på övervåningen i farfar och farmors stuga, den som vi nu har som fritidshus.

 

Rummet renoverades på femtiotalet och förtjänar en varsam retrorenovering idag. Återkommer kanske med bilder från rummet när det är fixat, någon gång framöver.

Komplettering: Nu har jag hittat en bild till från det där rummet och här ser man att det tidigare var två fönster. När huset renoverades på 50-talet byttes de ut till ett större. Ser mycket trivsammare med de två tycker jag. De gamla fönstren finns nog kvar på bodvinden…

Övriga fredagsgallerister finns under rubriken Galleri Fredag i sidhuvudet.

Det här inlägget postades i fredagstema, Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

35 svar på Galleri Fredag: Mitt favoritrum

  1. Karin på Pettas skriver:

    Jag förstår mycket väl att det där är ditt favoritrum. Skulle så vara för min del också om jag hade tillgång till det. Jag känner rymden i det, doften och allt….konstigt nog.
    Bilderna är fina, fina

    • margaretha skriver:

      Svartvita bilder är oslagbara.
      Bilden där en kvinna (din mamma?) sover, är så underbart fridfull.
      Rum rymmer så mycket mer än ögat kan se.
      Margaretha

      • Karin skriver:

        Ja, det är mamma som vilar i bäddsoffan. Och rummet rymmer mycket, det har du så rätt i. På sekretären står en bild av pappa. Han var inkallad för det mesta och hur mamma kände sig när nyheterna om kriget nåde södra Dalarna kan man ju föreställa sig. Hon väntade dessutom sist första barn, troligen på den bilden.

    • Karin skriver:

      Och ändå, Karin, var konkurrensen så hård från andra favoritrum att jag funderar på en uppföljare med en serie sådana. Fotograf är förstås min pappa, i vanlig ordning.

  2. Nilla skriver:

    Härlig utsikt! Det är något jag saknar… Ha en fin helg.

    • Karin skriver:

      Det är roligt att kunna jämföra utsikten då och nu. Alen har blivit betydligt grövre, till exempel. God helg till dig också!

  3. Musikanta skriver:

    Jag undrade också vem det var som låg och sov på sängen. Ser fram emot fler gamla fotografier av rummen i stugan. Kanske du kan göra en sammanställning (bok) med foton på rummen förr och nu, sen renoveringen har blivit färdig. Intressant att se hur mycket som har bevarats och hur mycket man kanske har varit tvungen att ändra…
    Härlig utsikt och så fint stugan ligger vid sjön!
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Tänk om jag bara hade fotograferat mer. På skruttrum som jag rustat upp, till exempel. Väldigt få bilder på hur det var innan, och någon enstaka på hur det blev sedan. Men nu ska det bli ändring, jajamän!

  4. Annika skriver:

    SÅ fint med de gamla stugrummen!
    OCh stugan ser alldeles underbar ut.
    Månadens värd heter Victoria :-)
    Ha en fin helg!

  5. Skogsgurra skriver:

    Bilden på väggen (den sovande personen, inte säker på identiteten) är målad av Paul Nordlund. Det var en mycket bra tecknare och jag hittade detta när jag googlade: http://runeberg.org/svlartid/1930/0717.html Det dök också upp Frida Åslund, syster till fjällmålare Osslund.

    Bilden på väggen, berättade fader Martin vid ett tillfälle, hade Nordlund gjort som en illustration till Martins benägenhet att bygga luftslott. Och visst var han både en drömmare och romantiker. Figuren i förgrunden föreställer alltså vår far som vinkar till någon (eller vinkar farväl) till det rosa luftslott som tornar upp sig mot en blå himmel. Undrar var den bilden finns nu?

  6. Annika skriver:

    Åh, vilken mysig stuga! Och så roligt att ha den kvar i släkten.

  7. Pysseliten skriver:

    Härligt rum! Min mormors hus rymmer många minnen och favoritrum, det är nog minnen som gör ett rum så trevligt. Fin utsikt hade jag från mitt hotellrum på Värmdö, rummet var annars helt anonymt. Får man båda delar kan man skatta sig lycklig!

  8. Skogsgurra skriver:

    Hittar mera grejer!
    Den lilla statyetten till vänster på sekretären är en madonnabild som Dal-Edvin från Norberg gjort. Vi har den hos oss nu.

  9. Pysseliten skriver:

    Inte boot camp, det är inte förrän till våren. Vi hade avdelningskonferens. Det var ungefär lika kul som det låter, men ok, eftersom man inte hinner ”sådant” på vanlig arbetstid.
    Hemma suger vi upp avlagda möbler som ingen vill husera mer och ibland tycker jag att hemmet är mer som en möbel-kyrkogård. Å andra sidan finns det något kul att berätta om nästan alla saker i vårt, trots allt, unga hem.

    • Karin skriver:

      Nej, inte möbel-kyrkogård. Se det som en möblernas fristad, ett ställe där mobbade eller utrotningshotade möbler kan återfå lite stolthet och trygghet. Vi är några i familjen som har samma läggning och särskilt kökssoffor har en tendens att åka omkring och hälsa på i olika hem.

  10. Penny skriver:

    Jag förstår att det rummet har en speciell plats i ditt hjärta! Så roligt att ni forttfarande har kvar huset i familjen.

Kommentarer inaktiverade.