Åka tåg, igen

Så var det dags för en tågresa igen och jag  tycker alltid att det är lika spännande att se hur det ska gå den här gången.

I Krylbo möttes jag av en varningsskylt. Varning för EU, såg det ut som. Men så såg jag att det var olika skyltar.  Varning för högspänningsel och så en liten, liten skruttskylt som berättade att något var delfinansierat av den Europeiska regionala fonden. Men vad? Där fanns ju ingenting annat än perrongen. Jag frågade dem som stod där och väntade på tåget och det visade sig att man har tagit bort bänkarna som fanns där tidigare satt dig konstiga vilstöd i stället, som säkert fungerar bra om man är 2,5 meter lång. Men bänkar fungerar väl för långbenta också?

Här ska man alltså luta sin trötta kropp medan man väntar på tåget. Det kanske trots allt är någon som tänkt igenom den där placeringen av de två skyltarna så att de tillsammans ger intrycket: ”Varning för EU”.

Men det fanns i alla fall en fin godsvagn att beundra och eftersom jag inte kommer att hinna se utställningen med gatukonst i Kulturhuset i Stockholm var den här fina målningen en liten tröst.

Och så hem igen efter ett snabbesök i Stockholm. Bredvid mig sitter en luttrad person som startade från Falun i gryningen, kom till Sala, där loket gick sönder, fick byta till ett nytt tåg, som också gick sönder, tog taxi till Stockholm för att upptäcka att mötet han skulle på redan hade slutat. Tillbaka till Falun igen!

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Åka tåg, igen

  1. Kicki skriver:

    Jaha! är det det de där konstiga sneda sakerna ska vara till. Kan man inte bryta loss bräderna och lägga dom över cykelstället så man har någonstans att sitta?

    • Karin skriver:

      Jag tror det. Och om mina ben var ungefär 60 cm längre skulle jag nog kunna luta rumpan mot de där stöden. Men man kan inte lägga ifrån sig något på dem och luta sig mot dem är uteslutet för de skär in i ryggen på ett otrevligt sätt. Lägga sig framstupa verkar inte heller lockande. Har ni sådana i Mora också? Betalade av EU?

  2. ByFånen skriver:

    Jag förstår inte hur du gör när du åker tåg. Jag åker varje dag (nästan). På hela säsongen kan jag rapportera ungefär lika många incidenter som du. Verkar som ditt tågåkande är synkroniserat med problem… Bra om du kan berätta när du ska åka tåg så jag kan välja andra tider. Förresten i går när jag skulle hem visade det sig att 16:27 som jag skulle åka med var ersatt av buss, men 15:27 var försenat och hade avgång 16:25. Funkade perfekt!

  3. Karin skriver:

    Och då har jag ändå inte berättat mer än en bråkdel. Tåget hem idag, var till exempel utbytt så att det saknade vagnsnummer och platsbiljetterna stämde inte med platserna, eller varje plats hade två passageraren snarare och en gammal dam blev bestulen på sin plånbok när vi gick ombord på Centralen och mannen från Falun, som var rätt försenad efter allt krångel, blev uppringd av sin fru som fått punktering på bilen och inte kunde hämta på dagis, så kunde han kanske? Men han satt ju fast på ett tåg som skulle komma fram för sent så det blev telefonkedja till andra dagisföräldrar och allt löste sig till sist.
    OK. Jag varnar nästa gång det blir tågåka.

  4. ByFånen skriver:

    Ante att något var ur led. I Sala stod ett av dala-tågen tomt på ett spår utan perrong… För ett tränat öga betyder det strul, eller rättare det har varit strul.

  5. Skogsgurra skriver:

    Verkar vara alla lägen. Från perfekt till olidligt. Om nu SJ (eller vad det heter numera) pratar statistik så kanske dom kommer fram till att 95 % av alla ”tågrörelser” är utan problem så kan det kanske se bra ut – det är ju mer än nio av tio, och bättre än så kan man väl knappast begära? Eller?

    Jo, det kan man. Frågan är om det hjälper. Du får vara försiktig med vilka förbindelser du väljer, Karin. Eller stoppa det onda ögat i en tät liten låda under resan.

    • Karin skriver:

      Ett av problemen är väl att de heter så mycket: SJ, Upptåget, TIB, banverket, Jernhusen, diverse elförsörjningsbolag osv. Det skäl som angavs vid Sala-stoppen var att det var för svag el… Svagström?

      Men fördelarna överväger trots allt. Fick en artikel skriven på tåget, som jag omöjligt hade kunnat få till annars. Har försökt och försökt, men först ombord på tåget går det bra att jobba. En vana från skoltiden, när det gällde att plugga effektivt på tåget.

  6. Nilla skriver:

    Haha, så man ska alltså luta sin trötta kropp mot dessa ’bänkar’. Det ska jag se till att göra nästa gång jag är ute och åker tåg.

    Skrattar också åt den luttrade tågresenären. Man får hoppas att det var ett tråkigt och onödigt möte. :)

    • Karin skriver:

      Luta dig försiktigt! De skär in i ryggen på ett otrevligt sätt.

      Om jag tolkade de många mobilsamtalen rätt, till och från min medresenär, så var det ett väldigt spännande och intressant möte med Korrosionsmyndighetens kvalitetsäkringssektion som han missade. Stackarn.

Kommentarer inaktiverade.