Drottningen vänder blad

Bland sommarens läsfröjder fanns Drottningen vänder blad, en liten bok från Ordfront av Alan Bennet, som kom i pocket förra året. Den som eventuellt läser boken för att se vad Silvia har för sig blir garanterat besviken. De är inte den drottningen som vänder blad. Det är en annan icke namngiven drottning i Buckingham Palace, vars hundar förirrar sig till slottets bakgård där bokbussen står, till personalens fromma. Drottningen, som är väluppfostrad, lånar artigt en bok av författaren Ivy Comton-Burnett och noterar att boken inte varit utlånad sedan 1989. Bibliotekarien svarar att hon inte är särskilt populär. ”Hur kan det komma sig”, undrar drottningen, ”Jag adlade henne.”

När hon lämnar tillbaka boken frågar bibliotekarien om drottningen läst ut den. ”Åh, jo, till sista sida. När jag väl börjar med en bok så läser jag ut den. Det är så jag är uppfostrad. Böcker, smörgåsar, potatismos – man äter upp det man har på tallriken.”

Sedan lånar drottningen Nancy Mitfords Förföljd av kärlek, eftersom en av författarens systrar hade en svärmor som varit drottningens överhovmästarinna. Detta var ett mer lyckosamt val; drottningen blir bokslukare. Hon blir allt mer förströdd i sina officiella åtaganden. Alltid en bok till hands, som hon ofta måste gömma och läsa i smyg. Hon blir bra på att läsa och vinka till folket samtidigt, när hon är ute och åker.

Hon grämer sig över alla författare som hon träffat utan att kunna prata med dem om något vettigt, T.S. Eliot, Philip Larkin och Ted Hughes, alla hade fått tunghäfta i hennes närhet och själv hade hon inte haft något att berätta eller fråga. Hon beklagar sig för en av kammarherrarna som undrar om hon inte blivit briefad före dessa möten.

”Naturligtvis”, sade drottningen, ”men att bli briefad är inte detsamma som att läsa. I själva verket är det läsandets antites. /-/ Briefingen stänger dörren om ett ämne, läsningen öppnar den.”

På engelska heter boken The uncommon reader och översättningen, som är gjord av Sofia Boda, flyter på bra. Hon har sinne för den engelska överklassens återhållna stil. Och titeln är ju framsynt, på gränsen till synsk. Men då och då är texten rätt svåröversatt. ”Literature is a commonwealth; the letters a republic”. Det översätts med ”breven en republik”. Där  hade kanske ”böckerna” passat bättre? Och hon drar sig till minnes lady Ivys frisyr som ”a roll like a pie crust”. På svenska blir det ”som en valk, ett pajskal”, vilket ju nästan är en ordagrann översättning. Det stör dock läsningen lite när man försöker föreställa sig hur denna kvinnas frisyr egentligen såg ut. Man måste vara bekant med de övertäckta engelska pajerna och deras ”Margaretafläta” runt kanten för att förstå. ”En pajkant” hade varit bättre. Men detta är bara språknörden i mig som nördar sig lite. En väldigt fin liten bok är det om att läsa!

Och nu när man ser bilder på den engelska drottningen börjar man undra. Titta på det där officiella programmet hon håller i – är det inte så att hon gömmer en bok i det, medan hon sneglar lite skuldmedvetet omkring sig.

Och den vidbrättade hatten, den är väl till för att skydda henne från upptäckt, om det skulle finnas någon fotograf på läktaren? Så där intresserad kan man väl knappast vara av de olika programpunkterna i en ceremoni? Hon måste ha smugglat med sig en bok! Man skulle ju bra gärna vilja veta vad hon läser. Men jag tycker vi lämnar henne där, ifred med sin bok.

Det här inlägget postades i Att läsa, Att översätta, Böcker och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

6 svar på Drottningen vänder blad

  1. Skogsgurra skriver:

    Tycker detta blev en riktigt underhållande snutt. Där ser man vad frihet från tvång och deadlines betyder! Och jag ska nog få en närstående bokläserska att bära hem den där boken. Så får hon läsa högt för mig när jag ska sova.

    • Karin skriver:

      Hold the horses! Den engelska versionen är på väg. Och du har så rätt i att friheten är lockande, nästan så att jag adlat denna frihet till ett tvång. Eller i alla fall en vana. Även Drottningen började skriva anteckningar om vad hon läste och lite annat också och så gick det som det gick!

  2. Skogsgurra skriver:

    Skicka med Stugvakten också! Eller prova med garanterat färska batterier först.

    • Karin skriver:

      Drottningen har redan givit sig av västerut. Stugvakten kommer lunkande i sinom tid. Nya batterier har kollats utan framgång.

      • Skogsgurra skriver:

        Drottningen anlände i dag. ”A masterpiece of comic brevity”.

        Men, en lycka kommer sällan ensam. Samma dag kom också Johnsons ”Strändernas svall” och Taubes ”Svarta tjurar”. Båda är led i förberedelserna inför höstvinterns resa mot Medelhavets norra strand.

        Paniken nära. Jag vill ju läsa sakta. Jag vill kolla referenser. Men hur ska jag hinna?

        Tack i alla fall. Hyttfogden ser ut att ta hand om drottningen och jag hör redan skratt. Det löser sig.

        • Karin skriver:

          Man behöver inte läsa sakta. Det finns forskning på att man läser ”bättre” när man läser fort, dvs tar in hela texten liksom intravenöst och kommer ihåg den bättre än vid långsam läsning. Så – es fixet sich!

Kommentarer är stängda.