Lördagstema: Det var hennes fel!

Jag vet inte vilket språk som talas i det här inlägget, som jag råkade hitta när jag letade efter något helt annat.  Allt är mycket internationellt och universellt begripligt.

Det var inte mitt fel, säger katten, men är ändå lite skuldmedveten, för något har den ju alltid ställt till med. Men just den där kullvälta blomkrukan tänker den inte ta ansvar för.

inte jag

 

 

 

 

 

Nej, det var inte mitt fel, utan hennes!utan hon!

 

 

 

 

 

 

 

 

Och här är länken: http://www.jest.com/video/4875/guilty-cat

Byfånen förser oss med teman denna månad och här är alla lördagsbloggarna: Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt, Pysseliten

Nästa lördag skriver vi om betong.

Det här inlägget postades i Att tolka, Livet och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

9 svar på Lördagstema: Det var hennes fel!

  1. Pysseliten skriver:

    Vet PRECIS vad du pratar om! Vi har katt, jag är uppväxt med katt. Dessa märkliga djur, helt egensinniga och så älskade av många. Inte alla såklart, jag tål inte hundar ergo. har ett mycket knepigare förhållande till dem.

  2. Karin på Pettas skriver:

    Så är det ju med den underbara katten!:)
    Känner så väl igen allt!

  3. Skogsgurra skriver:

    1. Vem fan ställde dit den jävla blomkrukan!?
    2. Vem fan stängde in mig i den jävla lägenheten/villan!?
    3. När fan ska jag få den positiva uppmärksamhet jag förtjänar!?
    4. När fan ska du sluta ta en massa jävla bilder på mig!?
    5. När fan ska du skaffa trevligt herrsällskap så jag slipper sitta i det där jävla fönstret och tråna!?

  4. Kulturchefen skriver:

    Exakt! Håller nästan mest med SG – instinkten att skylla ifrån sig är ju starkare än det mesta i en liten kattkropp.

    Så även hos små barn. En tvåårig pojk hävdade bestämt att han var oskyldig när det visade sig att någon pinkat i videon. Det var ju bara en i familjen som hade snoppen i lämplig höjd, men nej, han sa; ”Nin! Nin!” och visst, det HADE ju kunnat vara hans favoritleksak tygkaninen.

  5. ByFånen skriver:

    Tänk vad man kan hitta när man letar efter något annat! Jodå, beteendet känns mer än väl igen. För kattälskare finns ju också alltid ”Simon’s cat”, lätt att fördriva tid i igenkänningens tecken där också, som på så många andra ställen på det stora vida nätet.

  6. Kicki skriver:

    Ett ypperligt tillfälle att alldeles strax skylla på en hund i närheten när man är på lajv

  7. Kicki skriver:

    Ajdå, Karin får lägga in bilden själv.

  8. Karin skriver:

    Hallå allihop! Ber om ursäkt för ovanligt lång frånvaro, men det var så att yngsta dottern, som ska emigrera på tre år till Brasilien, undrade om hon kunde ha en liten hejdåträff här idag. Eftersom hon har hyrt ut sin lägenhet och skickat bohaget till Sao Paolo. Hon har väldigt många trevliga kompisar, min dotter, så den lilla hejdåträffen har pågått i stort sett hela dagen och här har ett sjuttiotal trevliga kompisar defilerat vid resväskorna…

    Men nu är jag här och ni har tydligen samma erfarenheter av katter. Suveräna på att inte låtsas om, skickliga att skylla ifrån sig och alltid lika bra på att se ut som om vad som än händer var precis det de hade planerat.

    Och Kicki – jag försöker lägga in din bild i morgon. Nu är det sovdags!

Kommentarer inaktiverade.