Jag vet att det finns värre problem att ta itu med i världen, men det hindrar ju inte att man vill lösa även smärre vardagsirritationer. Jag tror dessutom att jag har en bra idé.
Det är det här med lasagne. Jag har gott om eldfasta formar i olika material, men ingen som passar till lasagneplattor. Det blir alltid halva plattor över på både längd och bredd.
Jag bryter av och fixar till så gott det går, men lasagneplattor är inte gjorda för att brytas. Det blir smulor, sneda bitar och hopplösa former.Jag stoppar tillbaka havererade plattbitar i kartongen och tänker att jag ska lägga pussel med dem en annan gång, när jag har mer tid.
Någon undrar kanske om man inte kan lägga plattorna omlott i stället för att bryta av dem. Nja, det blir inte så bra. Risken är att det blir i stabbigaste laget med så mycket pasta i lasagnen. Jag glesar hellre ut dem i så fall. Eller bryter dem, med klent resultat.
Det lär finnas ugnsformar anpassade till lasagneplattor, men det är trångt i mina skåp och jag vill kunna använda de formar jag har i stället för att skaffa en till. Lasagneplattor kan dessutom vara olika stora! Coop-plattorna är till exempel 17 x 8 cm och Buitonis är 15 x 9. (Var håller EU:s standardiseringsivrare hus – hur har detta kunnat fortgå?)
Det finns förstås andra lösningar på problemet än standardiserade lasagneplattestorlekar och anpassade ugnsformar. Man kan till exempel göra sina lasagneplattor själv i önskad storlek av äggula, mjöl, salt och vatten. Man kan, men känner jag mig rätt kommer det inte att ske. Därför tänkte jag be lagasneplattetillverkarna att räffla eller rutmönstra plattorna lite grann så att de blir mer lättbrutna på båda ledder. Det ska jag göra!




















Kommunpolitiker brukar tycka att sophantering ska ingå i den kommunala servicen, som vatten och avlopp. EU tycker att allt ska upphandlas.











