Porträttet av Aguéli, på bokomslaget i förra inlägget är målat av Fritz Lindström, medlem av Rackstadgruppen och populär porträttmålare på sin tid. Han har själv kommenterat de oseende ögonen, med att Aguéli var mer introvert, att hans blick var svårfångad. På ett ungefär. Alternativt är det glasögonblänk. Eller både och. Porträttet känns i alla fall övertygande.
Jag har alltid vetat att porträttmåleri är en vansklig bransch. Det förstod jag redan i tioårsåldern när jag besökte en utställning med tavlor av lokala konstnärer på hemorten, målargruppen Grifflarna. Där stod konstnären, som målat av dottern till en av skolans lärare, i samspråk med barnets mor.
Då gick en av ortsborna fram till dem, pekade på porträttet och frågade: ”Men vad är det där för en ful unge?” Jag minns fortfarande den laddade tystnad som uppstod i utställningslokalen.
Av alla duktiga porträttmålare i världen finns det en som jag upptäckt nyligen och som jag är särskilt förtjust i, Alice Neel, verksam framförallt i USA under en stor del av 1900-talet.
Hon lyckas förmedla så mycket mer än modellernas utseende. Man ser en hel del av deras personlighet och karaktär, ja rentav deras öde.
Jag vill förstås gärna måla av mina förtjusande barnbarn och har gjort många misslyckade försök. Jag kommer att göra några till innan jag ger upp för gott; det vore kul att kunna fånga dessa personligheter. Just nu kämpar jag med att försöka måla av yngsta barnbarnet som snart ska fylla tre år. Hur jag är gör ser han mer ut som en sjuåring eller äldre! Det är bara att kämpa på, men det kan ju också vara så att jag egentligen inte är någon porträttmålare.
Under tiden lägger jag upp några skisser från svartvita gamla foton. Jag har ritat med en vattenlöslig tuschpenna och sedan använt akvarellpensel och vatten för att mjuka upp tuschet.
En konstnär som jag gärna återvänder till är (var) Liu Shouxiang, från Wuhan i Hubeiprovinsen i Kina. Han dog för ett par veckor sedan det är så sorgligt att tänka sig att denna makalösa akvarellist och vänlige man (som det verkade av de filmsnuttar jag sett) inte längre finns.
