Min fysioterapeut – det som förr hette sjukgymnast – har gjort slut med mig. Sist vi sågs sa han: ”Vi ska nog inte träffas mer.” Först ville jag protestera och tänkte att så kan han väl inte göra! Vi har setts regelbundet sedan mars och liksom vant oss vid varandra. Men om jag rannsakar mig själv inser jag att jag betraktat honom som min personliga tränare och en sån vill man ju behålla, för att få fortsatt pepp och feed back.
Han motiverade sitt beslut med att jag verkar fatta vad jag behöver göra för att hålla kroppen i form och dessutom gör jag det – ja då har han gjort sitt. Det har han kanske rätt i. Denna sommar har jag legat i med övningarna som jag bör göra för att bygga nya muskler eller stärka dem som tog stryk när jag gjorde en luftfärd i tunnelbanan för … för, jösses, mer än ett år sedan! Sådana där övningar kan vara mördande tråkiga, men det underlättar om man har en kuperad tomt som kräver skötsel.

Det är många muskelgrupper inblandade när skottkärran (som skymtar framför däcket) går i skytteltrafik uppför och nedför slänten.
Balansövningarna klarar jag genom att stå i den mycket ojämna slänten och rycka upp lupiner med rötterna. Jo, ibland har jag ramlat baklänges när de släpper taget, men inte särskilt många gånger.
På stora delar av tomten får gräset växa högt, men även en äng mår bra av att slås frampå sensommaren. Här försökte jag med lie, men det gick inget vidare. Det finns snedgående muskler på ryggen som sällan har bråkat med mig. Men nu protesterade de, så det fick bli trimmer i stället. Det blev ganska tufsigt och trist när jag samlade ihop allt hö, så jag kompletterade med gräsklipparen, den som inte har något driv, utan måste skjutas med muskelkraft. 
Alla muskelgrupper fick sitt, men så är det de där rörelserna i sidled som också är viktiga. Det löste jag genom att hoppa i sjön med jämna mellanrum och simma och köra lite vattengympa.
När vi skildes åt, min fysioterapeut och jag, sa han: ”Du har byggt bra med muskler i sommar. Men nu har du en jättesvår uppgift framför dig. Att fortsätta under vintern. Det ÄR inte lika kul med gym och inomhusbassänger, men något måste du hitta på.”
Suck. Han har så rätt. Jag känner redan hur jag gistnar som en gammal eka som ligger på land. HUR ska jag klara av att behålla muskelstyrkan under vintern? Tacksam för tips!
Under tre timmar kontrollerade de brandmännens identitet och hindrade dem från att jobba. Två som inte kunde visa upp ID-kort arresterades och fördes bort, utan möjlighet att prata med sina chefer eller familjer.





teaterföreställning.
Sedan fick vi en dramatisering Johan-Olovs novell Änglaknäpp, där kampen står mellan smeden Bjurbäckens kärlek till sin hustru och till fiolen, som dömts ut som ett djävulens instrument, en djävulsplanka, till skillnad från de gudomliga guitarerna.
Man gör en pöl, eller våt fläck med vatten på akvarellpappret och duttar i en färg. Sen får den sköta sig på egen hand en stund. Sen duttar man i en färg till och lutar pappret lite och då har man en tulpan, med stjälk. Eller två.

Vallmo och pioner är betydligt lättare, även om det känns ovant att måla så stort. Båda målningarna här nedanför är drygt en halvmeter på bredden, respektive höjden.


Läraren är från Frankrike och heter Christine Berlinson-Esser. Kursen handlar om att måla blommor, något som jag dragit mig för, eftersom jag tycker att de är så fantastiska som de är. Svårt att nå upp till deras skönhet och uttrycksfullhet.



Det gjorde inte jag, i stället köpte jag en ovanligt bra osthyvel på loppis.

Lysingen kallas också torparglädje och är mycket lättodlad, snudd på invasiv. Å andra sidan är den lätt att rycka upp när den sprider sig för mycket. Den får stå kvar och lysa upp, även om pollinerarna verkar välja de andra blommorna i första hand.
I morse mötte jag en förvirrad fjäril inne på verandan. Dörren till verandan var stängd så den måste ha tillbringar natten där.

För ungefär 100 år sedan, eller kanske mer, hämtade min farmor den här rosen hos min farmorsmor i Björknäs.

Och för tjugofem år sedan planterade Redaktör’n den här vita rosen vid den lilla paviljongen bredvid föräldrarnas hus.

