Fullt normalt och inget att oroa sig för. Eller?

Tycker ni att det går undan? Det gör det och äntligen börjar jag förstå varför. Det ÄR så att tiden swischar förbi mycket fortare än den brukade göra. Jag har klagat, både här på bloggen och annorstädes och många har instämt, men ingen har ens antytt att det finns en naturlig förklaring till att julen numera infaller strax efter midsommar.

Men så hittar jag den ena artikeln efter den andra om hur jordbävningar förkortar dygnet.

Forskare på NASA har upptäckt att skalven påverkar dygnet eftersom jordklotets massa har förskjutits. Då roterar jorden lite lite snabbare än tidigare, vilket gör dagen kortare.

”Detta är fullt normalt” säger NASA-forskaren Richard Gross ”och absolut ingenting att oroa sig för”.

Men så kan han väl inte säga! Vi förlorar 3,7 mikrosekunder här och 6,8 mikrosekunder där; det är värdefull tid som bara stjäls från våra liv. VARJE DAG. Och ingenstans ser jag uppgifter om att jordens massa emellanåt knuffas åt andra hållet (motsols?) så att dygnet blir längre. Ska det vara så här? Borde inte någon ta tag i detta?

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

17 svar på Fullt normalt och inget att oroa sig för. Eller?

  1. Skogsgurra skriver:

    Jorå. Vi jobbar på det. Som du vet så kan man påverka en roterande massas rotationshastighet genom att flytta ut delar av massan. Det klassiska exemplet är en så kallad ”isprinsessa”* Hon startar en piruett med armar och ben utkastade i periferin. När hon sedan drar in armar och ben kommer hennes så kallade tröghetsmoment (inertia på utrikiska) att minska. Lagen om energins bevarande träder då in och eftersom energin är lika med rotationshastigheten i kvadrat gånger tröghetsmomentet och det hela delat med två, så måste hastigheten öka för att energin ska vara oförändrad.

    När hon blivit tillräckligt yr i hôvvet så kastar hon ut armar och ben så att tröghetsmomentet ökar igen. Energins bevarande gör då att hastigheten minskar.

    Det är exakt detta vi jobbar på. En lämplig plats att placera massa på, så att den kommer längre från Jordens rotationscentrum är exempelvis hängrännor. Bilden här http://gke.org/pub/files/Hangranna.jpg visar hur pittoreskt det kan te sig.

    *Jag har ingen aning om varför detta jobb är vikt åt just prinsessor. Lika lite som jag förstår att prinsar skulle vara så extra bra på att klistra upp affischer. Det är ett par mysterier som jag skulle önska att någon ägnade lite tid åt att reda ut.

    • Karin skriver:

      Det känns tryggt! Och med tanke på alla hängrännor som vi disponerar sammanlagt kan det nog bli en hygglig hastighetsminskning.

  2. Nilla skriver:

    För bövelen, det här kan vi ju inte acceptera!
    Jag ska genast börja bolla med mina ägodelar som i nuläget bara ligger och dräller och bidrar till massans förtätning.

    • Skogsgurra skriver:

      Upp med dem så långt det går! Parkera bilar längst upp i backar. Hissa alla flaggor. Tappa upp massor med vatten från lågt liggande reservoarer. Det är mycket vi gräsrötter kan göra!

  3. Skogsgurra skriver:

    Clue: glue.

    Ursäkta, det blev alldeles för uppenbart på annat språk. Lite skadad av julkalender hos Lotten.

  4. Skogsgurra skriver:

    På åtta poäng har vi följande ledtråd: Googla ”Kalle och Långben har som jobb”

    • Skogsgurra skriver:

      På sex poäng har vi följande ledtråd: Skämtsam benämning på yrkesgrupp som med hjälp av så kallat lim och en så kallad piassavakvast sysslar med att sätta upp meddelanden i storformat å därför iordningsställda, oftast vertikala, ytor som placerats i väl synliga lägen. Företrädesvis där en myckenhet allmänhet passerar.

  5. Musikanta skriver:

    Vad det inte jag trodde… din bror kommer ju med en lättillgänglig och pedagigisk förklaring på detta mysterium, tack för den! Skönt att veta att både han och andra jobbar på det här problemet!
    Ingrid som tar bloggpaus några dagar för att åka upp till kungliga hufvudstaden med Mirrfamiljen och göra den (=hufvudstaden) osäker. Kanske även familjen, vad vet jag.

  6. Roger skriver:

    Simma lugnt. Jorden saktar in hela tiden, och det beror på tidvatteneffekterna som månen ger upphov till. Det varierar lite grann, men dagen blir omkring ett par millisekunder längre per århundrade. Flera storleksordningar (tre, närmare bestämt) större än effekten av en futtig jordbävning.

    Allt förklaras med många ord på https://en.wikipedia.org/wiki/Tidal_acceleration.

    • Karin skriver:

      Fantastiskt! Det är ju som Skogsgurras ballerinaeffekt när hon sträcker ut armarna, eller hur? När vattenmassorna ger sig iväg en bit från sin ”naturliga” plats, utåt, uppåt. Men då återstå ändå mysteriet med den accelererande tiden. Kan det ha med universums allt snabbare expansion att göra?

Kommentarer är stängda.