Den där rutiga färgen i Kalle Anka-programmet på julafton får ofta kommentarer som antyder att det inte finns sådana färger i verkligheten.
Men faktum är att de finns. Nästan i alla fall. Sådana som liksom målar sig själva. Som en del akvarellfärger. Och vissa sorters bläck.
Somliga bläck består av många olika pigment för att ge riktig svärta, som Parker Quink och Leipziger schwartz. Om man målar med dem på ett vått akvarellark skiljer de olika pigmenten ut sig och sjunker olika snabbt. Om man har tur kan det bli riktigt vackert.

Här ovanför är båda målade med Parker Quink. Den första ser kanske ut som ett undervattenlandskap? Alternativt något Blåkulla-aktigt med blå skymning och flaxande häxor? Den andra är ännu mer obestämd, men skulle kunna bli en medeltidsstad, om jag kompletterar med att antyda husfasader och fönster. 
Här har vi också Parker Quink. Först blötte jag bara övre delen av pappret och la på bläcket så jämt och försiktigt som möjligt. Efter ett tag hällde jag lite rent vatten på den undre delen, så att det tog med sig lite bläck från den övre. Det tar ett tag innan man fattar hur bläcket beter sig, och det överraskar ofta. Det är kanske det som gör det så spännande.
Bland akvarellfärgerna finns också hjälpsamma sorter. Om man vill måla en sten som är lite grov i strukturen kan man ta Mars black, som granulerar snällt. Till en gammal kopparhink tar man bränd sienna med lite ultramarin, så fixar färgerna nyanserna.
Och om man vill måla ett enkelt litet landskap kan man blanda ett par färger ganska slarvigt, t.ex. ultramarin och ockra, som man lägger på tvärs över pappret. Sedan lite vatten ovanför och nedanför så att färgerna flyter ut till något landskapsaktigt. Om man dra med änden på penselskaftet i färgen innan den torkat, får man stammar och grenar, där det ska se ut som träd.
Om någon skulle kommentera den där Kalle Anka-färgen när jag är närvarande, har risken varit mycket stor att jag skulle börja föreläsa om att det finns sådana färger, men nu kan jag ju bara hänvisa till det här blogginlägget i stället.

