Strålande vinterdag idag, lagom kallt och ett fint lager nysnö av bästa kvalitet – då måste jag ju bara leta fram långfärdsskidorna och ta en tur på sjön. Tänkte jag.
Men första gången på säsongen är det ju sällan bara att hoppa i pjäxorna och spänna på skidorna, särskilt inte om man har prylarna i olika hus och ingen riktig systematik i förvarandet. I bod nummer ett hittade jag fyra olika par skidor, sedan jag sorterat bort barnskidorna. Fyra olika slags bindningar.
På vinden hittade jag tre par pjäxor, anpassade till två olika bindningar. Det finns inga pjäxor till de gamla träskidorna med kabelbindning, till vänster. Tyvärr. Dessutom saknas kabelhållaren till vänsterskidan. Bindningen till skidor nummer två förstår jag mig överhuvudtaget inte på. Pjäxorna i mitten passar till skidor nummer tre. Pjäxorna har en platta framtill med hål under som passar nabbarna på bindningen. Men de är storlek 36 och passar inte mig. De andra två pjäxparen funkar med skidorna längst till höger, MEN de är också fel storlek. De minsta är också storlek 36 och de största 44. De stora pjäxorna är så långsmala att jag nästan skulle kunna använda dem som de är, som skidor.
Trots fyra par skidor och tre par pjäxor gick det alltså inte att få till kombination som fungerar för mig. Men någonstans borde det finnas fler skidor eller i alla fall pjäxor i min storlek. I den andra boden kanske, borta vid sjön?
I stället för en skidtur på sjön fick det alltså bli en promenad i solskenet.
I den här boden finns kanske skidor och pjäxor. Det kommer jag dock inte att få veta nu, för jag vågar mig inte in. Om jag öppnar någon av dörrarna kommer snömassorna att dråsa ner över mig och det vill jag ju inte. Men jag skulle kunna hämta en kratta, lång käpp, eller liknande och slå ner snön först. Och var finns det sådana? Just det. I boden… 
Dessutom, OM jag skulle få tag i något lämpligt redskap någonstans och slå ner snön skulle den blockera dörrarna. Den där sortens snö, som hasat nedför ett plåttak, kan vara isig och stenhård i botten och mycket svårskottad. I värsta fall får jag vänta till i vår innan jag kan hämta eventuella skidor. Och då är det liksom ingen poäng.
Jag har sparat mina gamla pjäxor för kabelbindning, för dom är såååå snygga! Jag har till och med hängt upp dem på väggen. I förrådet, förvisso. Min idé att hänga mamma och pappas lika vackra konståkningsskridskor i vitt och svart bredvid gick i stöpet när jag fick veta att mamma skänkt skridskorna till en kusin. Det var såklart bra om dom kunde få åkas lite till, men jag gissar att moderna skenor är både varmare och stabilare.
Såna här? De här är ju lite rufsiga, men en välskött läderpjäxa passa bra som installation var som helst. Du kanske ska placera dem i vardagsrummet i stället?
Precis!! Jag har även kvar mina träskor från tiden då jag hade storlek 22. Det kanske kan räcka för en skohylla i bokhyllan.
Träskor i storlek 22, gulligt! Kanske träskor och pjäxor kan tjänstgöra som bokstöd?
Det där med att förvara prylar, kan man skriva metervis om!
Jag är säker på att jag har ett antal skidor någonstans, men även om jag anar var någonstans är beläget, så är där så proppfullt att man inte kommer in där.
Ser ut som du har mer snö än vad jag har. Kanske kan du göra dig en snögrotta medan du väntar på våren.
Margaretha
Mitt liv är och har varit en kamp för att mina förråd ska fungera så att jag både kan ställa in saker där OCH ta ut dem igen när jag behöver dem. Jag har långt ifrån alltid varit framgångsrik, men i vindsförrådet i stan är det ganska glest och rätt mycket tom golvyta. Det beror kanske mest på att det inte finns någon hiss dit, bara en brant trapp, så det är inte alls frestande att gå upp dit med prylarna (enklare att slänga in dem i bilen och ta med till landet …). Förra året var det inbrott i våra vindsförråd, i alla utom mitt. Jag kan föreställa mig inbrottstjuvens fundering: ”Men kolla här, nästan tomt! Gamla hyllor, böcker och en IKEA-byrå – sånt behöver jag verkligen inte!”
Det var enklare förr, en sorts pjäxor, en sorts bindningar. Fast kanske inte lika bra skidor eller pjäxor.
Skönt med en promenad också. Ser härligt ut.
Ha det bra!
Jag är lite tveksam till utvecklingen på skidutrustningsområdet. Det låter väl lite bakåtsträvande, men när träskidorna var som bäst (kanske mot slutet av 60-talet?) och med bra stålkanter och rätt ytbehandling, tyckte jag att de fungerade väldigt bra. Dagens kombo med glasfiber/plast-skidor och plastpjäxor känns lite stumt. För att inte tala om hur svårt det är att hitta pjäxor som inte gör ont!
Promenaden var en härlig ersättning för den uteblivna skidturen!
Ha det gott du också!
Hört talas om fritidsbanken?
Ja, det blir nog nästa station, om det inte finns något bra på vårt lokala återbruk i Skarpnäck. Skärholmen eller Avesta nästa gång jag är åt det hållet.
Skulle kunna tänka mig att det finns en del väldigt billiga skidor här i Mora på söndagseftermiddag. Kanske jag skulle kolla? Men nej, jag är botad från all form av skidåkning.
Men en stilla tur på välvallade långfärdsskidor, i stället för en promenad. Skulle inte det vara trevligt? Nähä, inte det …
Det var då inte dåligt med snö på det där bodtaket. Och härlig solbild. Synd bara att allt blir så slaskigt när det smälter.
Ja nu vill jag snabbspola alltihop, fram till blåsippor och islossning!