Och vad har vi här då?

Vad kan detta vara? En nyupptäckt djuphavsfisk? En svampsort, typ ticka (om nu tickor är svampar, vilket jag inte alls är säker på)? Ett fynd i grönsakslådan som passerat inte bara bäst före datum utan också den tidpunkt då det inte längre är identifierbart?

Nej det är en aggressiv kantbitare, en akvarellfärg. Den heter transparent orange och märket är Windsor&Newton. När jag slutade måla i går kväll låg det en pöl med den färgen på paletten. När den sedan torkade, utifrån kanterna och inåt bildades de där linjerna som är typiska för kantbitarna. ”Snällare” färger, som till exempel ockra, torkar till en slät yta.

Det där ögat har uppstått för att det ligger en liten klatt med alizarin crimson där. Det som bildar pupill. Den färgen jagar bort andra. Den lilla gula stjärtfenan på fisken är naples yellow och den är inte alls lika frånstötande.

Så, det är mycket att hålla reda på när man målar akvarell. Eller många grejer på ett spett, som pappa brukade säga. Vilket gör det väldigt frustrerande, ganska ofta. Men det är desto roligare när man lyckas hänga med i svängarna och utnyttja färgernas alla hyss.

Och visst kan alizarin och transparent orange samsas om man ger dem en chans att nalkas varandra under oordnade former.

Det här inlägget postades i akvarell, Att måla och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Och vad har vi här då?

  1. Musikanta skriver:

    Jag skrattar gott åt din fisk. Men du verkar väldigt duktig på dina färger. Själv har jag dålig koll på hur de reagerar med varandra när jag häller ut dem på duken. Så mycket har jag dock lärt mig att vitt och svart dominerar så dem får man vara försiktig med. Men i vilken ordning de ska ligga för att framträda så tydligt som möjligt är fortfarande ett mysterium. Men jag ger inte upp…
    Ha det gott önskar Ingrid

    • Karin skriver:

      Jag med! Skrattade åt fisken som blängde på mig när jag kom upp på morgonen.

      Det verkar som om akvarellfärgerna är extra individuella och har mer av en egen vilja än till exempel olja och akryl. Jag brukar ju citera akvarellgurun Arne Isacsson som sa: ”Att måla olja är som att ha hund. Men att måla akvarell är som att ha katt.” Färgerna gör lite som dom vill och det är mycket att ta hänsyn till. Hur finmalda de är – de grovkorniga kan göra helt andra saker än de finmalda. Hur transparenta de är. Om man vill ha många lager som skimrar igenom går det inte att använda någon av de mer täckande färgerna. Och så det där med kantbitningar som man kan använda för att få fram fina linjer. Osv i all oändlighet. Dina hällor är så spännande och där kan jag tänka mig att det är viktigt med de olika färgernas sätt att bete sig. Men snygga blir det ju, åtminstone de som man kan se på din blogg!

  2. margareta börjesson skriver:

    Kul bild och fin läsning, det är svårt att måla akvarell – du är skicklig!

  3. Brorsdottern skriver:

    Blaffan ger verkligen betraktaren onda ögat, den ser riktigt misstänksam ut.

    Den andra bilden är betydligt trevligare att titta på, sååå fint!

  4. Häftig första bild, sätter fantasin i spel.
    Den sista bilden är så vacker och mystisk.
    Ha det bra!

    • Karin skriver:

      Tack Lena! Ja, det är alltid spännande att se vad färgerna kan hitta på. Men det är sällan de lyckas skrämma mig, som med det där onda ögat!

  5. Paula skriver:

    Jag önskar att jag kunde klicka i bilderna och förstora upp dem, kan du inte göra det möjligt? Tavlan är helt fantastisk, du har precis den talangen jag har önskat mig. Ja jag har önskat mig en talang, lite vilken som helst, gärna inom konst, musik eller skådespeleri. Men jag får nog konstatera att i detta livet bidde jag en medelmåtta. Amen. Men, jag är bra på att uppskatta sånt jag uppskattar, bra va? Och dina akvareller uppskattar jag! Mucho….dessutom är orange min favoritfärg

    • Karin skriver:

      Men vet du vad, dina fotografier då? Där snackar vi verkligen talang! Och kunskap. Och mångårig träning, skulle jag tro. För så är det ju med allt skapande, 90% transpiration och 10% inspiration.

      Tack för uppskattningen – den uppskattas:) Visst är det så att orange piggar upp!

      Det där med klickbara bilder måste jag ta tag i. Det verkar ha hänt något vid någon uppdatering, för tidigare gick det ju att klicka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.