Skuggor

Mitt tulpanprojekt från i går får vänta. Kanske tar jag tag i det igen nästa gång jag har en bukett halvvissna tulpaner.

Men det där med skuggor har jag svårt att släppa. När jag bläddrade igenom lite gamla bilder hittade jag ett motiv med tydliga skuggor, någonstans från mina gamla hemtrakter. Glasgränd, kanske, eller Mäster Mikaels gata.

Såhär blev det efter lite justeringar av motivet. Jag har plockat bort rätt mycket, fönster, lyktstolpe och annat, för nu var det ju skuggor det handlade om.

 

Skuggor är svårt. Där trädet skuggar den vita väggen borde det vara mer blågrått. Den borde också vara ”slätare”, vilket innebär att jag borde planerat bättre och blött hela skuggytan innan jag målade. Men det gamla snöhögen till höger är väl OK, om man bortser att snön brukar vara smutsigare i Stockholms innerstad. Att måla från foto är också svårt. Idealet är ju att kunna se motivet live. Kanske blir läge för det när värmen kommer.

Det här inlägget postades i Planering och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Skuggor

  1. skogsgurra skriver:

    VARNING FÖR TRÄNGSEL!

    En ensam akvarellist drar alltid till sig åskådare. Du riskerar att attrahera åskådare. Det är vanligen ingen större risk med det. Men med tvåmetersregeln – hur ska du kunna koncentrera dig på uppgiften samtidigt som ett dussin eller tjog åskådare trängs för att se hur du bemästrar detaljerna och du har ansvar för att åskådarna håller sig på behörigt avstånd både från dig själv och sinsemellan?

    Du kan till och med bli ett pittoreskt inslag i gatubilden och därmed troligen ansvarig för många människors hälsa och – i förlängningen – liv. Jag har inte lyckats hitta något precedensfall och risken är att ordningsmakten griper in och det kan förstås leda till intressanta juridiska förvecklingar men också till att du får byta din självvalda isolering till en mindre självvald sådan.

    Så jag tror att du ska avstå. Av skäl enligt ovan men också på andra grunder – en regnskur, häftig blåst eller mesar, måsar och trutar har för vana att ”göra var och när de vill” (ur Pyttans AB och CD-lära).

    • Karin skriver:

      Jo, förvisso. Men då har du inte tagit i beaktande att det kinesiska tecknet för ”amatörakvarellist” också kan betyda ”kris”. Som i sin tur också kan betyda ”chans”. Jag ser det nuvarande, ganska folktomma, läget som en chans att kunna måla utomhus UTAN en liten skara som tror att jag är ett pittoreskt inslag i gatubilden. Det är förvånansvärt vad snabbt det blir en liten folksamling om man försöker måla publikt. Jag försökte några gånger vid Urvädersgränd, där det finns gott om trevliga motiv, men jag fick dra mig inomhus igen rätt snabbt. Det är svårt nog att tampas med motspänstiga akvarellpapper och egensinniga färger. Visst gillar jag att få synpunkter på det jag gör – verkligen! – men kanske inte innan jag riktigt vet vad jag håller på med eller vilken väg jag ska välja. ”Du borde måla av det där huset i stället!”

      Kanske ska jag, för säkerhets skull, sätta upp en pappmugg och skylt ”Fattig coronasmittad konstnär. Var vänlig håll distansen och skänk gärna en slant.” Men möjligen kan det uppfattas som stötande.

      • skogsgurra skriver:

        Lysande! Men kom ihåg att ställa muggen på korrekt avstånd. Det är också bra att lägga i lite dragpengar (folktro från Sörmland) så att den inte blåser bort.

        Att rita en kaukasisk kritcirkel med två meters radie kanske också funkar. Stöldrisken måste du förstås tänka på. Vill det sig illa blir du av med både mugg, dragpengar och de generösa bidragen.

      • Karin skriver:

        Tänkte inte på det där med stöldrisk. Ska kanske nöja mig med pestflagg. Även om det är att segla under falsk flagg. Det är riskgrupp jag är, inte riskfaktor.

        • skogsgurra skriver:

          Det är lite tveksamt med pestflaggens användning. De flesta tänker på den helgula med betydelsen ”Jag har kolera ombord” men andra menar att den betyder att ”Mitt fartyg är fritt från smitta”. Så det kan bli falsk flagg hur du än gör.
          Det bästa är kanske att fixa en vit flagg med den där uttjatade symbolen på och som syns i varje nyhetsinslag numera. En bit lakan och medgörliga färger är allt som behövs. Använd målarkäppen som stång.

  2. Paula skriver:

    Nu måste jag säga att jag blev lite intresserad av din Johansson, han som skrev Bergslagsvers och om järnbruket, här i södra Dalarna är vi ju mitt i Bergslagen. Letade därför på mitt lokala bibliotek, o si, dom hade både Höstkvällar, Det gamla järnbruket och Bergslagsvers! Förmodligen i magasin men ändå! Nu är min fråga varför just han har väckt ditt intresse?

    • Karin skriver:

      Oj, lång story. Den korta versionen är att han liksom jag var från Horndal. Mina föräldrar flyttade som pensionärer till det hus där han växte upp och som jag nu har övertagit. Och sedan har han dykt upp lite varstans i mitt liv: http://temaarkiv.se/250/

      Vad kul att du hittade hans böcker! Mejla mig din adress så kan jag skicka en bok med ett urval av hans noveller som vi i Johan-Olov-sällskapet gav ut för några år sedan.

Kommentarer inaktiverade.