Nyttigheterna

När vi var barn brukade min pappa säga: ”Är vitaminer barn, medan det är nyttigt!”. Det grundlade nog en viss skepsis hos mig, är jag rädd. Sedan dess har jag sett råden om vad som är nyttigt avlösa varandra. Nyttigt att sola så mycket som möjligt. Farligt att sola. Farligt att äta fett. Nyttigt att äta fett. Farligt att äta socker. Jag är dock inte tillräckligt gammal för att ha upplevt kostråden från 1930-talet om att sockra ordentligt på gröten.

socker på gröten

Några hälsoproblem såg man inte. Socker är ren energi. Precis vad barn behöver!

barn i rörelseNordiska museet har gjort en fin utställning om socker, dess historia och dess hälsorisker.

grattisgodisFrån slavhandeln, då man hämtade afrikansk arbetskraft till sockerrörsplantagerna i Västindien, till statssubventionerade sockerbetsodlingar i södra Sverige. Från lyx för kungar till medelklassnjutning. Från marknadslockelser för rika bönder, till fattigmanskost. Och så alla kampanjer för att vi ska äta mer socker, eftersom den egna sockerproduktionen var så framgångsrik.

begravningsgodis

Begravningskonfekt

Och när man med tiden kom på att socker inte var så bra för tänderna, då löste man det med tandborstning, lördagsgodis och flourtanter.

det sötasteMen att socker kanske inte är så nyttigt för resten av kroppen heller, det har man egentligen inte diskuterat förrän nu. ”Tomma” kalorier, ja. Men onyttiga, njae?

Eller jo. I alla fall om man får tro Ann Fernholm, som har skrivit böcker om hälsoriskerna med socker. Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Läsvärt och tänkvärt. Efter att ha läst hennes böcker blir det lättare att välja bort sockeralternativen, både för egen del och för barn och barnbarn. Vi behöver inte socker. Socker kanske rentav är skadligt för oss. För bara två hundra tvåhundrafemtio år sedan hade de flesta svenskar aldrig ätit socker överhuvudtaget.

Uppdatering: Visst fanns det socker i Sverige förr, redan på 1300-talet och framåt. Men det var riktigt dyrt, en skryt- och lyxvara som bara de allra rikaste kunde unna sig.

sockerkurvaFörst en bit in på 1800- talet förekom det mer allmänt i Sverige. Här är en kurva över socker-konsumtionen i Sverige under några århundraden. Kring 1775 blev rörsockret från de stora plantagerna allt vanligare (trots försök att bojkotta det, för att motverka slavhandeln). Från 1850-talet går kurvan nästan rakt uppåt, för att stanna ungefär på dagens konsumtion, 50 kilo per person och år, från början av 1900-talet. Det är ju en rätt grovhuggen statistik, detta och vill man få en mer exakt kurva över samtiden kan man gå till Jordbruksverkets statistik.

Men så enkelt är det ju aldrig: den statistiken har kritiserats för att bara mäta socker från sockerbetor och sockerrör, inte fruktos som tillverkas av majs eller andra nya sockertyper. Det pågår en sockerfejd, för fullt, mellan dem som hävdar att vi inte alls har ökat sockerintaget de senaste hundra åren och dem som menar att om man lägger ihop alla sockersorter, i godis, bröd, mat och dryck, så har vi ökat intaget en hel del sedan sockerorgiernas glada 1950-tal.

Det här inlägget postades i Lördagstema och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

38 svar på Nyttigheterna

  1. Karin på Pettas skriver:

    Ja, det är inte lätt i dagens läge när nyttigheterna ändrar ansiktsuttryck flera gånger per år. Man får lita på den kunskap och erfarenhet man har sedan tidigare och hålla sig till den. Man har ju överlevt. Tillsvidare:)
    Begravningskonfekt har jag själv aldrig upplevt men har naturligtvis sett sådan, som sparats i många år som ett minne.

  2. Redaktören skriver:

    Men honung får man väl ha i gröt och filmjölk?

    • Karin skriver:

      Mnjae… lite grann kanske. Men här krävs mycket mer forskning. En droppe honung i månaden är nog lämplig dos. Tyvärr.

  3. Agneta skriver:

    Nog åts väl socker eller sötade matvaror för 200 år sedan. Kollar sylt o saftrecept från 1700-talet och socker/såcker ingår i de flesta. Och enligt uppslagsboken:

    »I Sverige (Stockholm), fick det första raffinaderiet sina privilegier redan 1647.

    Det äldsta sötningsmedlet i Sverige är bihonung, som samlades från vildbin redan under paleolitikum. Socker nämns första gången 1329, när man till gravölet efter lagman Birger Petersson, heliga Birgittas far, köpte 2 kg. Socker var länge dyrt, och det ansågs ”fint” att bjuda på sötade rätter och drycker. «

    • Karin Englund skriver:

      Jovisst fanns det socker. Men det var sällsynt och dyrt och länge var det bara kungar och den absoluta överklassen som fick karies! Gustav Vasa lär ha haft dålig tandhälsa på grund av socker.

      Jag kanske uttryckte mig slarvigt; kompletterar texten med en graf om sockerkonsumtionen.

  4. Olgakatt skriver:

    Man kan äta allt – men inte alltid! Socker som sådant behöver man ju inte, alla kolhydrater bryts ner till de sockerarter kroppen vill ha. Fö är jag glad att just nu är popcorn nyttigt!

    • Karin Englund skriver:

      Ja lite av allt och då och då, och så motion på det. I USA har man ju till sist börjat se sockret som en av förklaringarna till ökad fetma och koncentrerar sig på att få ner läskkonsumtionen (som ju är groteskt hög). Men om amrisarna åt lika galet mycket lösgodis som vi gör i Sverige, skulle man nog bekymra sig för det också.

      Just det! Är popcorn medan det är nyttigt!

    • Kicki skriver:

      VA!!! Är popcorn nyttigt nu? Jag ilar till affären genast!

      • Karin skriver:

        Visst serru! Och mörk choklad är också nyttigt fortfarande, så bunkra upp lite sånt också, så att du har från den nyttiga tiden, ifall det skulle bli onyttigt.

  5. Kristina Lejdström skriver:

    Riktig nostalgiutställning men mycket av den propaganda som
    visades var lite nytt. Toppade det hela med att fika på NK. Där
    satte man fram en sockerskål fylld med riktiga sockerbitar. Då
    skulle din kamera varit framme. Men den står nog kvar. Kolla
    vid tillfälle.

  6. Spanaren skriver:

    Underbart inlägg med fina foton *njuter*
    Ett mycket tänkvärt inlägg och frågor om socker är bra eller inte …
    Gillar verkligen ditt inlägg och det får oss att se hur hela tänket har blivit ändrat!
    Ha en bra dag/kram

  7. Ingrid skriver:

    Nog svänger det hit och dit om vad som är nyttigt och vad som är onyttigt. Just nu har det ju gått ett mjölklarm och det var nog ungefär 20 år sedan mjölken var så farlig som den är idag. För tidigt åldrande och benbrott, nej fy för mjölk!
    Socker tror jag i och för sig att det är totalt onödigt att äta, inte desto mindre petar jag i mig en hel del. Kroppens belöningssystem reagerar så. Nu har du varit duktig – nu ska du få något sött och gott. Sen blir figuren som den blir……
    Trevlig helg!
    Kram, Ingrid

    • Karin skriver:

      Mjölklarm, minsann? Det missade jag medan jag var i Brasilien. Så då kan jag ju fortsätta att dricka mjölk som om inget hänt. För det är ju gott och nyttigt… nejvisstnej. Men gott i alla fall.

  8. hyttfogden skriver:

    …”så las hon i en gryta ibland många andra djur
    och kilovis med socker för hon va ju så j-kla sur …
    Povel Ramel om den besvärliga Albertina

  9. Tove Olberg skriver:

    JA, så det svänger med vad vi kan äta och inte äta. Men forskning är bra, även om jag blir komfys av det myckna. Själv äter jag allt, men inte bara fel för ofta. Håller jag mig i rörelse så knipsar jag bort ”oförståndet”
    I mitt föräldrahem åt vi ofta sylt på smörgåsen, det fanns inte så mycket pengar till det nyttiga, att då få strö vitt vackert socker på den sura lingonen var ju helt fantastisk!
    Åt det även på gröten.
    Min farmor berättade med glans i ögonen om det att ha råd med vitt socker, hon var dock tveksam til det fina vita hvetemjölet som ända bakmjöl, det blir inte näringsrikt och mättar inget sa hon. Bara luft.
    Hon och många andra bakade ju med bark i brödet under kriget.
    Hon föddes 1898 och dog 1973. e där jag kom farmor med på ett hörn i nyttigheterna.
    Ett härligt inlägg i text och bild!
    Trevlig helg!

    • Karin skriver:

      Klok farmor som var skeptisk till det vita ”tomma” mjölet! Socker är ju klart och tydligt en smakhöjare och ett trevligt inslag i ätandet, medan skillnaden mellan fullkornsmjöl och vitt vetemjöl handlar om en utarmning. Inte alls lika näringsrikt, precis som din farmor sa!

  10. Tove Olberg skriver:

    oj oj oj… Där kom farmor med på ett hörn i nyttigheterna ska det vara.

  11. Skogsgurra skriver:

    Man kan faktiskt må ganska bra utan att bry sig så mycket om ett antal tyckanden. Jag har svårt för alla mer eller mindre dogmatiska sanningar som vi omges av:

    1. Teorin om förträngda barndomsminnen. Förstörde många oskyldigas liv under en period när psykologerna såg ett incestfall hos varje snorunge som tyckte det var spännande att få lite uppmärksamhet.
    2. Förbud att tycka att ens eget land och kultur är värt lite mer än fördömanden och förakt.
    3. ”Rön” om vad som är nyttigt och vad som är onyttigt. Dagens tema.
    4. Övertygelsen om att fysik och kroppskonstitution inte spelar någon roll i yrkesvalet.
    5. Övertygelsen om att ”alla kan sjunga” – eller utöva någon form av konstnärlig eller vetenskaplig verksamhet. Alldeles oberoende av fallenhet och, ursäkta att jag använder det fula ordet, begåvning.
    6. Ivern att alltid vara inne/på/med/ stryk det som för tillfället inte är just det och där den som råkar använda ett uttryck som inte är just det betraktas som hopplöst ute. Just den senare tendensen tycker jag mig notera i ett område med ungefär tio kilometers radie runt regeringskvarteren.
    7. Alla tabun som skapas i allt snabbare takt. Själv försöker jag se till att vi som härstammar från södra Dalarna inte ska behöva höra den nedsättande och skymfande beteckningen Rumpmas. ”Vägra Rump – Go 4 Bas!” lyder vårt fräscha motto.

  12. Musikanta skriver:

    50 kilo socker per person och år – det är ju inte klokt! Å andra sidan undrar jag om det är så förskräckligt farligt med lite socker ibland. Min mamma blev 95 år och var pigg i huvudet tills sitt sista andetag. De sista åren levde hon nästan endast på kräm och mjölk, bullar och annat lättsmält och sött.
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Som vår pappa! Mycket (sockerrikt) äppelmos och mjölk blev det. Samt många koppar kaffe (med två bitar socker i varje kopp), och bullar till det. Han blev också 93.

      Så vi har lite att brås på och kan ta en kanelbulle då och då utan att få panik!

      • Agneta skriver:

        Min mamma blev 98 och var också klar i tanken livet ut. Vi lever ju längre och friskare än vi någonsin gjort och därför känns de flesta larm om olika födoämnens skadlighet som lite mal placé.

  13. Niklas skriver:

    Jag tror alla här borde se den här lilla sockerfilmen. Att det ”modärna” konstgjorda sockret som består av fruktos och glukos men inte är molekylärt sammanbundet går direkt ut i blodet utan att först behöva spjälkas till sina beståndsdelar (spjälkningen medför en nivåreglering) är bland det läskigaste jag lärt mig på senare år. Att andra sötningsmedel är rena giftet för kroppen har jag misstänkt länge men att insulinproduktionen satte igång direkt nar man fått det i munnen visste jag inte.

    • Karin skriver:

      Intressant film! Och skrämmande. Där kom kanske förklaringen till Jordbruksverkets statistik också, som visar en viss nedgång av sockerkonsumtion, medan det allmänt känns som om vi får i oss mer socker (eller sött). De mäter inte de ”nya” sockerarterna i de tabeller jag hittade. Och det tycks vara väldigt svårt att få fram de siffrorna.
      PS. Aftonbladetartikel från i januari om att ”värstingsockret” är på väg hit.

      • Niklas skriver:

        Blä! Arkitekter borde tvingas bo i de hus de ritar och sötningsmedelsproducenter borde tvingas äta sina egna produkter i övermått.

        • Karin skriver:

          Just så! Jag har verkligen hamnat på ett sockerspår nu och till min stora förvåning börjar jag tycka att gammaldags hederligt vitt socker ändå är någorlunda OK i mindre mängd. I alla fall om man jämför med diverse mixtrade produkter.

          Ruggigt det där med att vissa sockerarter omvandlas till fett i levern, precis som när man tvångsmatar gäss med majssocker för att producera fet gåslever. Som mycket riktigt heter ”fettlever” på franska. Foie gras.

  14. Lotten Bergman skriver:

    Jag måste hurra och tjoa och slå i gongongen vad gäller sockret på gröten. Så underbart!

    • Karin skriver:

      Se bara till att spela en basketmatch efter den sockrade gröten (eller göra något annat fysiskt), för att bli av med all energi!

  15. Särskilt nyttig av mig är jag nog inte, inte onyttig heller. Vad maten anbelangar äter jag tämligen varierat men tycker att tomater är tråkiga. Gurka går bättre. Inget godis, nästa. Och ingen läsk. Äta bra mat ska man. Frågan är vad som är bra. Socker är ett skit, tror jag alla är överens om. Även jag.

    • Karin skriver:

      Japp, socker är inget vi behöver egentligen. Men vi är ju funtade så att vi tycker att socker är väldigt trevligt, eftersom det gav en ovanlig energikick när vi strövade omkring på savannen och emellanåt stötte på lite honung,

  16. Gnuttan skriver:

    Så blev man klokare på socker, eller snarare, oklokare. Därom tvistar de lärde; vad är nyttigt, vad är onyttigt? Vad räknas som socker, vad räknas inte. Det är uppenbart mycket svårare än man kunde tro. Själv tror och litar jag dock mest på en varierad kost.

    • Karin skriver:

      Absolut. Varierat är bäst. Och så ska man kanske se upp med de mer raffinerade födoämnena som vitt mjöl och vitt socker.

Kommentarer är stängda.