Lördag. Igen!

Nu går det undan ska jag säga och Gnuttans lördagstemat denna vecka är påpassligt nog Bakverk. Gnuttans blogg heter Wienerbrödslandet, så det ska bli spännande att läsa om hennes bakprojekt.

För mig blir det sällan av att baka. Jag har dock ett par paradnummer: goda taggiga hälsobullar och urgoda onyttiga mandelmassekakor.

Hälsobullarna går till så att man kokar en gröt på vad man har av flingor och frön. Rätt mycket havreflingor ska det vara, men i övrigt kan man ta lite av varje. Så rör man ut lite jäst i ljummen degvätska (här kan man välja vatten, mjölk, vassla eller vad man vill). När gröten är ljummen rör man ihop jäst och gröt och rör i såpass mycket mjöl (graham, vete, durum, eller nåt) att det blir en lös deg. Javisstja, salt och lite sirap också. Och de brödkryddor som man gillar. Så får degen jäsa någon timme. Sedan klickar man ut lagoma klunsar på en plåt och låter dem jäsa en dryg halvtimme. Eftersom degen är lite lös blir de ofta taggiga när man klickar ut dem, men det gör inget. Och så gräddar man i ganska varm ugn. Jag lovar att en sådan bulle till frukost håller en mätt fram till lunch.

bakverk1

Och så mina supersnabba och urgoda mandelmassekakor: Köp ett halvkilo mandelmassa (obs INTE marsipan!). Skiva och lägg på smörat bakplåtspapper. Eller osmörat, men då ska man bre lite smör ovanpå mandelmassan i stället, för det behövs för smaken. Och så liiite flingsalt på det. In i riktigt varm ugn, överst, i några minuter.

bakverk2

Håll koll på ugnen, för de gräddar snabbt! Farligt gott!

Kan också användas till små bakelser, med grädde och tärnade meloner, med lite honung på. Eller till konfekt, om man skär dem i småbitar och till exempel lägger lite chokladtryffel emellan (blockchoklad som man smälter i lite grädde) och en valnöt ovanpå.

Var det någon som undrade hur det går med vikten? Jotack, jag håller mig inom det något vidare spann som är min målvikt numera.

Lördagsbloggarna finns listade i ”huvudet” under rubriken Lördagstema tillsammans med december månads teman.

Det här inlägget postades i Lördagstema och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

25 svar på Lördag. Igen!

  1. Eva skriver:

    Bland knytkalasuppgifterna till julen har jag paxat bak av småkakor. Gott och härligt onyttigt. Tjuvstartade med nötkakor häromdan med barnbarnet, de tog snabbt slut. Inväntar nya tips!

  2. Musikanta skriver:

    Haha! Nu kommer jag in igen med ett klick. Du anar inte hur underbart det är efter ett halvårs ”Hämta sidan igen” 8-10 gånger för att överhuvudtaget komma in på nätet. Sen gick ju sidan bort rätt vad det var också. Så fort Kent loggade in på nätet så gick sidan bort för mig p.g.a. att vi delar nätverk. Min yngsta svärson, Åsas man, har fixat felet eller rättare sagt de två som det tydligen var. Så nu ska jag försöka ta igen vad jag har missat när det gäller vännernas inlägg så småningom.

    Tack för tipset med mandelmassekakorna. Precis sådant som jag uppskattar att baka. Dina bröd låter som receptet på min mormors våfflor. Ja, inte samma ingredienser förstås, men man tar några ägg och lite mjölk och häller i mjöl så det blir lagom, etc.etc. Jag återkommer med receptet när det blir så dags!
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Välkommen åter Musikanta! Visst kan man bli galen på krånglande uppkopplingar!

      Och när det gäller recept har din mormor har alldeles rätt. Det fina med bröd, pannkakor våfflor, mm är ju att det är så robusta recept att man kan göra lite hur som helst och det blir alltid något ätbart. Fast just våfflor har jag börjat göra utan ägg och med vispad grädde irörd i smeten. Blir frasigt värre!

  3. Musikanta skriver:

    Lagom med smör förstås till våfflorna…

  4. Kicki skriver:

    Det där med mandelmassa är bra. Om man river den och blandar med ett ägg så kan man göra ett par tårtbottnar och lägga något mellan, grädde och bär eller nåt. Utmörkt akuttårta.

  5. Kicki skriver:

    Hm, utmärkt, var det ju.

  6. Pysseliten skriver:

    Mandelmassa är bra! Glutenfritt och allt. Synd bara att den alltid är slut här hemma …

  7. Skogsgurra skriver:

    Jo, hmm.. Det hände sig vid den tiden att en ovis man besökte Fjärde Riket. Han hade order att köpa lite Lebkuchen med sig hem. Hans visa hustru tyckte nämligen att det var en trevlig tradition – om än osvensk – som man gärna kunde hålla på.

    Så den ovise mannen uppsökte ett stort tempel med många månglare i. Han hittade rökelsen och han hittade myrran och när han till slut även hittade Lebkuchen så plockade han på sig en stor påse. Det kunde räcka, ansåg han. Själv var han inte så översig förtjust i detta mandelmassa och honungs och sötaktighetsbaserade bakverk. Och han var ganska nöjd med sitt besök i templet.

    Als er fort ging stötte han på en plåtlåda med Lebkuchen. ”Men, en sådan måste jag köpa till min visa hustru” tänkte den ovise mannen. Och gjorde så. Och nöjd med sin dag vandrade han vidare. Men nu bar det sig inte bättre än att månglarna mycket väl visste hur ovise män med visa hustrur reagerade och tänkte. Så plötsligt märkte den ovise mannen att det lite närmre kassorna fanns ännu finare plåtlådor med Lebkuchen – och dessa plåtlådor var försedda med en spelmekanism som spelade gudliga hymner när man vred upp ett litet speleverk. ”Det var säkert en sådan min visa hustru menade” tänkte den ovise mannen. Och fyllde på sin kundvagn med en sådan speleverkslebkuchenlåda.

    Vagnen började bli ganska välfylld och när han passerade en hylla med Spekulatius måste han ju även köpa sådana. Föga aktade han på det höga priset – Det är min visa hustru värd – tänkte han. Men att det höga priset berodde på att Spekulatierna var framställda enligt det allra som hälsosammaste recept, dvs utan gluten och utan farliga mjölkämnen, med andra ord utan så gott som ingenting. Nästan som Kejsarens Nya Kläder. Därpå aktade han inte heller. Så det åkte med ett par förpackningar med så gott som okakor också.

    Vid kassan firade månglarna sin sista triumf. Där hade de placerat oemotståndliga enmetersförpackningar med – ja, just det – LEBKUCHEN! En hel meter LEBKUCHEN! Vem var väl den ovise mannen att förmena sin visa hustru denna ovanskliga lycka?

    Vid hemkomsten menade visserligen den visa hustrun att ”Det Far gör är alltid det rätta”, men entusiasmen över den stora myckenheten Lebkuchen ville inte riktigt infinna sig.

    Fråga: Är det nån som har ett Lebkuchenvacuum? Vi kan hjälpa till att jämna ut det.

    • Karin skriver:

      Hoppas den visa hustrun förstod att till fullo uppskatta den goda tanken bakom lebkuchenexcesserna! Ack om vi kunde hjälpa, men nu är det så olyckligt att de allra flesta Lebkuchen jag träffat på, nej förresten alla Lebkuchen etc, innehållit någon form av suckat och det är en av få saker i denna värld som jag överhuvudtaget inte kan äta. Det hjälper inte ens att pilla bort suckatet, för det ger smak åt omgivande kaka. Men någon annan kanske?

      Och apropå hemföra saker från Fjärde Riket: Bidde det något lågalkoholvin?

      • Skogsgurra skriver:

        Jojjemän!
        Men inte alls så lågoktanigt som du hoppades på. Ett torrt Riesling, Reverchon.de, med 11,5%. Det förklarades ingående och med en hel del för mig nya tyska facktermer att det inte blir så bra med lägre alkoholhalt.
        Sex putäller av Moseltyp har vi. Det var det bästa. Det var alla överens om. Dessutom till kampanjpris. Kommer att medfölja i bil vid tillfälle. Avsmakning och öppet köp erbjudes.

        Beträffande Lebkuchen så svängde grannen alldeles nyss in på gårdsplanen och röjde snö åt oss. Mycket behövligt. Han tog gärna emot en plåtlåda med Lebkuchen. Så det ljusnar på den fronten.

        Men en meter Lebkuchen – där kan det bli problem.

        • Skogsgurra skriver:

          2012er Alte Reben, trocken, 0,75 Liter är det i putällerna.

          Spezialpreis var 40 € för en kartong. Det verkar vara en bra bit under vad de tar på vingården.

        • Karin skriver:

          Jag tror att de där facktermerna är ungefär samma resonemang som de systembolagsanställda använder när de sammanfattar våra diskussioner om vin med låg alkoholhalt:
          ”Jag tror att du egentligen är ute efter ett lågkvalitetsvin.”
          ”Jajamensan”, säger jag då och där någonstans får de en lite fjärrskådande blick.

          11,5% kan nog slinka ner. Låter mycket intressant!

      • Skogsgurra skriver:

        Läste inte så noga. Men, suckat i Lebkuchen? Aldrig. Du tänker nog på någon annan grunka, typ Weinachtstollen. Lebkuchen är små grejer med oblat, marsipan och choklad. Plus lite av varje. Men aldrig suckat. Not on my watch.

        • Karin skriver:

          I så fall kommer saken i ett helt annat läge. Möjligen råder det receptförvirring på området, för det cirkulerar ett och annat recept med suckat (eller motsvarande, jag har svårt för ”candied lemon peel” också), med upp till en deciliter på en liten sats. Här är det ett hekto i det som utger sig för att vara Nürnberger Lebkuchen.
          http://germanfood.about.com/od/baking/r/nuernberger_lebkuchen.htm

          • Skogsgurra skriver:

            Dom där turistrecepten ska man inte tro på. Så här är det: http://en.wikipedia.org/wiki/Lebkuchen

            Ser att kanderad frukt nämns alldeles i slutet. Men det är inte riktigt samma sak som suckat. Och, som sagt, inget sådant i våra – som för övrigt är producerade inom stadsgränsen.

            Du kan nog överleva. Vi har för avsikt att prångla ut några livskakor i samband med putällöverlåtandet.

  8. HeLena skriver:

    Mandelmassekakor låter toppen, likaså som tårtbottnar. Måste också provas…

  9. Gnuttan skriver:

    Tack för härliga, överkomliga baktips! med tanke på hur mycket vi bakar var mitt egna bidrag kanske inte det mest inspirerande, men kanske gav det mersmak. Härligt att det också går ok med ditt viktmål. Själv har jag kommit av mig efter lopp samt sommarens bröllop och familjefest, men nu, lagom till jul (…) har jag kommit igång med träningen igen. Måste bara hitta något bra som motiverar mig.

    • Karin skriver:

      Min motivation att hålla vikten i schack är helt enkelt att jag mår så mycket bättre om jag slipper släpa omkring på onödiga kilon. Men har man inga sådana kan man ju bara vara nöjd som det är!

Kommentarer inaktiverade.