Det hänger på håret – apropå Kopernicus födelsedag

I år är det skottår eftersom 2012 är jämnt delbart med fyra. Skottdagen kom till för att månaderna ska hålla sig på plats i förhållande till årstiderna, en skottdag vart fjärde år.  Men då blev det lite för många skottdagar, så därför tog man bort skottdagen vid jämna hundra år, som 1700, 1800, 1900. Fast då måste man i stället putsa lite till åt andra hållet igen så man lade man till skottdagen vid hundraårsskiften som är jämt delbara med fyra hundra. Alltså var år 2000 ett skottår, men 2100 är det inte.

Tänk vad snopet för dem som föddes den 29 februari år 2000! Även om de blir hundra år kommer de inte att ha någon födelsedag, för år 2100 är inte skottår. Det finns alltså ingen skottdag, inget 29 februari, det året.

Det var den tyska matematikern, mm, Johannes Stöffler som utarbetade underlaget till den nya Gregorianska kalendern i boken Calendarium romanum magnum 1518.

Den boken hade Kopernicus ett exemplar av, för han var intresserad av problemet och hade blivit ombedd av påven att fixa till kalender så att den stämde bättre med årsrytmen.

Kopernicus tackade nej till uppdraget eftersom han inte riktigt visste vad han skulle tro eller våga säga om det där med himmel och jord. Han skrev på sin bok om hur jorden kretsar kring solen i stället för tvärtom, vilket ju inte var ofarligt på den tiden. De Revolutionibus orbium coelestium (Om himlakropparnas omlopp) kom ut 1543, strax efter hans död.

Kopernicus tar ett snack med Gud på Jan Matejkos målning "Conversation with God". Kyrkan i Frauenburg syns i bakgrunden.

I dag är det Kopernicus födelsedag. Han föddes den 19 februari 1473 och dog alltså sjuttio år senare i Frauenburg i Polen. Numera vet man också var hans grav finns. Man hade ett ungefärligt hum om att det borde vara i kyrkan i Frauenburg (”Kvinno-staden” eller Gynepolis som Kopernikus kallade den). Men där fanns rätt många personer begravda och det var svårt att veta vem som var vem.

Då kom någon på att en av de böcker som Kopernicus hade läst flitigt, nämligen Stöfflers storverk om kalendern, hade hamnat i Sverige, på universitetsbiblioteket i Uppsala. Där kanske man kunde hitta en ledtråd. Och ser man på! I boken låg några hårstrån som DNA-matchade innehållet i en av de gravar som man trodde kunde vara Kopernicus.

Det här inlägget postades i Att läsa, Att tolka, Böcker och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Det hänger på håret – apropå Kopernicus födelsedag

  1. Musikanta skriver:

    Jag har läst det där med skottdagar två gånger och nu tror jag att jag har fått ett hum om hur det funkar. De var inte dåliga de där forskarna på medeltiden utan datorer och andra hjälpmedel och som kunde räkna ut så mycket. När det gäller skottår visste jag inte ens att varje år som är delbart med fyra (utom just undantagen) var skottår. Eller har jag kanske vetat det men glömt det som så mycket annat…
    DNA är en fantastisk upptäckt i alla fall tycker Ingrid, som just kommit hem efter att ha fått rycka in akut som kantor på en kvällsmässa. Kul!

    • Karin skriver:

      Det finns många fascinerande trådar här. En är hur rackligt det var med kalenderreformerna här i Sverige på 1700-talet. Man var ju upptagen med att kriga och glömde bort att man borde fasa in den nya kalendern med hjälp av borttagna skottdagar. Så 1753 tog man helt enkelt bort elva dagar i februari; gick direkt från den 17 februari till den 1 mars, vilket kan krångla till det för släktforskare.

      En annan är de långdragna striderna om jordens och solens placering i världsalltet. Det blev en ovanligt seg kamp i Sverige mellan kyrkan och naturvetarna, innan Kopernicus idéer blev tillåtna. Här finns en intressant artikel: http://www.svd.se/kultur/understrecket/heliocentrisk-varldsbild-i-fokus_423801.svd

  2. Skogsgurra skriver:

    Det där med undantaget från undantaget var ju synnerligen aktuellt för drygt tolv år sedan. För oss som aktivt deltog i konstruktionen av diverse styrsystem och säkerhetssystem var det hela känt sedan lång tid. Jag tror att det började med en artikel i Dr. Dobb’s Journal of Computer Calisthenics and Orthodontia där vi påmindes om hur illa det kunde gå om vi missade att 2000 faktiskt var ett skottår fast det inte skulle vara det (fast det ju egentligen skulle vara det).

    Det där blev ju så småningom nånting som journalisterna fick fatt i och drev långt bortom rimlighetens gräns. Det var så myten om millienniebuggen uppstod. Det skapades speciella försäkringar, folk fick bra betalt för att ligga i beredskap för diverse samhällsfarliga – men ospecificerade – felfunktioner och nervositeten var stor i många läger.

    Nyårsnatten hände i stort sett inte mycket. Några problem uppstod senare i några administrativa system, men först månadsskiftet februari/mars.

    Vi ser många sådana här larm nuförtiden. Och just inga som vi kan göra något åt.

Kommentarer inaktiverade.