Äntligen!

Äntligen på mattan igen. Kan någon människa förklara varför man är så korkad att man inte yogar regelbundet när det är så skönt och nyttigt. Det är bra för spänsten, blodtrycket, figuren, hjärtat, humöret och säkert en hel del annat som jag inte har koll på.

Billigt är det också, det behövs inga särskilda prylar eller kläder; en yogamatta för någon hundralapp räcker bra, tillsammans med T-shirt och mjuka byxor. Inga skor. Om man går en kurs eller kollar på en instruktions-DVD har man tillräckliga kunskaper för att köra lite på egen hand. Men det är klart, det är roligare med pass där en instruktör kollar upp och rättar till när det behövs. För precisionsövningar är det ju.

– Flytta hälen utåt två centimeter, säger yogainstruktören, när jag försöker göra den nedåtgående hunden. Och visst, då känner jag att helt andra muskler sträcks.

Tänk om gymnastikens fader i Sverige, Pehr Henrik Ling hade tagit sig en tur till Indien. Då kanske vi alla hade kunnat starta dagen med en serie yogarörelser, eventuellt både solhälsning A och B. Eller förresten, vi kan skippa B, den är lite krånglig.

Om man kollar på Lings kommando-scheman för gymnastik anar man varför rörelserna inte ingår i var mans och kvinnas morgonvanor.

Här är en liten del av tredje instruktionsschemat. Ser lite stelt ut. 

Det är på något sätt roligare att leka kissande hunden eller ”happy baby” och det tar minst lika bra, som träning betraktat. Och när man gjort några solhälsningar har man av bara farten gjort en hel del armhävningar också, utan att det märks, liksom.

Så varför gör jag det då inte varje dag, eller åtminstone någon gång i veckan? Jo men det ska ju bli ändring nu. Mattan är avdammad, klippkort inköpt och första passet är avklarat.

 

Det fiffiga med att träna yoga är att man efter ett tag klarar att knyta skosnören och peta tånaglar utan att sätta sig ner. Och här ser vi solhälsning B till höger. Jag blir nog aldrig riktigt sams med den, eftersom jag inte kan lära mig att puta med rumpan så där elegant.

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Äntligen!

  1. Kicki skriver:

    Ja du har så rätt och jag skulle ju faktiskt kunna vara deltagare i en grupp fast jag är utbildad yogalärare. Men det retar mig så att jag inte kan ha yogaklasser själv p g a a-kassans regler om 75 deltidsdagar. Där räckte inte mitt yogiska lugn till.

    • Karin skriver:

      Jamen det är rätt! Ska det vara på det sättet så. Straffa dem riktigt ordentligt på a-kassan genom att låta bli att yoga helt och hållet. Eller…?

  2. Musikanta skriver:

    Har alldeles glömt att jag har ett yogapaket i bokhyllan med skiva och allt som jag aldrig har öppnat. Ska ta fram den omedelbart…
    Ingrid, som funderar på att åka in till Rehab (enklare gym på vårdcentralen i Söderköping) i morgon. Det där med att kunna knyta skosnören utan att behöva sätta sig ner låter onekligen trevligt…

    • Karin skriver:

      Jag är barnsligt förtjust i att kunna antingen bara böja mig ner och knyta skorna, eller (eftersom balansen blir bra av yoga) lyfta upp foten och knyta skosnörena, ståendes på ett ben i taget. Så det är bara att sätta igång.

      Tyvärr fuskas det en del, eftersom yogan har blivit så populär. Jag blev helt förskräckt över en del pass på Friskis&Svettis, där överambitiösa och omdömeslösa instruktörer introducerade halsbrytande (bokstavligen!) övningar för nybörjare.

    • Kicki skriver:

      Men det är allt väldigt bra att vara med i en grupp också, det är något med gruppenergin.

  3. Kicki skriver:

    Jag har några riktigt bra rörelser som man kan börja med innan man kliver ur sängen. Kan det vara något att börja med kanske?

  4. Kicki skriver:

    Tyvärr, jag har ju ingen sådan där ritbräda som du har så då går det ju inte.
    Fast om jag tänker efter så har jag nog tillgång till ett program, PPS, ska testa det.
    Papper, Penna, Sudd alltså.

  5. Kulturchefen skriver:

    Men precis, Karin! Hur dum får man vara? Jag glömmer regelbundet bort möjligheten, och skyller för tillfället på att jag inte har något fungerande att spela DVD med. Har några skivor ashtanga som jag egentligen inte tycker jättemycket om. Tips på bättre?

    • Karin skriver:

      Det är ingen ursäkt. Fram med mattan bara! Ska se om jag kan leta upp en motsvarighet till Lings kommandoscheman. Tränar man in en solhälsning så att den sitter hyfsat räcker det ju långt. Bästa träningsvideon var en VHS som jag givit till någon, men jag ska fundera och kolla lite. Ashtanga är inte så dumt, men det gäller att komma in i det på ett skonsamt sätt. Hata-yoga är nästan samma sak, men inte lika tydligt enligt ett bestämt schema. Hata är bokstäver, ashtanga är meningar.

  6. Kulturchefen skriver:

    Jag har inte riktigt tålamodet att göra en serie helt själv i tystnad. Jäpp, förmodligen är det just det som jag borde jobba på men … det blir lätt en kopp kaffe istället.

    Gillar dynamisk yoga mest, men det var nog upplägget som jag inte uppskattade så mycket. Nu var det ett tag sedan de hamnade på hyllan, så jag minns inte riktigt varför. Ska se om jag kommer på det. Den här serien är det;

    http://www.vattumannen.se/Product.aspx?ProdNo=200542

    • Karin skriver:

      Mmmm, kaffe är gott…

      Hittar ingen av de DVDs som jag letade efter. Har glömt vad instruktören heter. Sophia, nåt, tror jag. Men jag kollar nästa gång på yogaplacet. Och visst har du rätt att det är svårt att få till det på egen hand. Så mycket lättare i grupp med instruktör.

      Björkegren är nog rätt välrenomerad tror jag och ashtanga är ju alltid ashtanga så att säga – jag menar, det brukar vara ungefär lika oavsett instruktör. Och mer dynamiskt än Hatayoga och Kundalina, känns det nog.

  7. Kulturchefen skriver:

    Hej igen, jag hittade en annan hemmamöjlighet; yoga instruktion via spotify. Divine yoga flow har jag nu gjort de första elva minuterna av. Innan jag fick spader. Imorgon kanske jag klarar tolv?

    • Kulturchefen skriver:

      Ajajaj, ett mellanslag för mycket! Nu kommer jag att sova dåligt.

      • Karin skriver:

        Spotify har jag faktiskt inte tänkt på. De Youtube-klipp som finns är ju mer spektakulära än efterföljansbara. Ska kolla.

        Jag kan ta det där extra mellanslaget och fixa till ”Imorgon” med det. Hoppas det hjälper! Och att det blir tolv minuter i morgon.

  8. Kulturchefen skriver:

    Haha, jag klarar mig. Även språkpoliser begår ju tjänstefel emellanåt. Just imorgon och inatt är en gammal hang-up, jag tycker att rätt är fel, nämligen. Om jag är tillräckligt envis kanske ni hakar på?

    • Karin skriver:

      Kanske. Men hur gör du med gränsdragningarna? Idag, inatt, imorgon, igår, imorse, igår kväll, iövermorgon, iförrgår, isomras, ivår…

Kommentarer inaktiverade.