Bokcirkel med brownies och författarchat

På Svartbäcksgatan i Uppsala och på Lilla Nygatan i Stockholm ligger The English Bookshop, ett par trivsamma ställen som också ordnar bokcirklar.

Idag var det den skotska författaren Helen Fitzgeralds bok The Donor som diskuterades, en bok som är svår att placera i någon genre. Sourir noir. Dilemma-litteratur. Svart humor. Relationsdrama på mörk botten.

Extra bonus i kväll var uppkopplingen till författaren, så att vi kunde ställa frågor till henne. En effektiv form med bra diskussioner i gruppen och frågor direkt till författaren vartefter som vi undrade över något.

Helen Fitzgerald svarade snabbt och svaren lästes upp för gruppen. Fördelen var att vi kunde prata på utan att hon hörde vad vi sa och det var bara det vi faktiskt ville fråga henne om som förmedlades. Annars kan uppkopplingar av det här slaget bli mer hämmande än stimulerande.

Boken handlar om två systrar som drabbats av samma obotliga njursjukdom och måste hitta varsin donator, eller ha turen att någon med matchande njurar dör. Boken första mening är ”Det var mycket goda nyheter. Någon hade just dött.”

Gruppen undrade om hon medvetet valt en lätt ton för ett svårt ämne och hon svarade att det faller sig naturligt eftersom hon dels bor i Glasgow och dels kommer från en familj där galghumor är det gängse uttryckssättet: ”När min pappa diagnosticerades med en hjärntumör var hans kommentar ’Well, at least I have my sense of tumor intact!'”

Varför har hon valt ett manligt berättarperspektiv, i alla fall delvis? ”Oj”, svarade Fitzgerald, ”det prövade jag först, men det funkade inte för mig, så jag valde att berätta med en av systrarna som bokens jag. Fast det märks tydligen att det egentligen var pappas perspektiv som jag började med.” Ja, det gör det allt, men det funkar.

På frågan om hon visste från början hur boken skulle sluta, svarar hon att jo, det visste hon, men några av bipersonerna har inte riktigt följt hennes intentioner.

”För den här boken hade jag en utarbetad plan. Men tidigare böcker har jag bara skrivit på och det är på sätt och vis roligare.”

Vi undrar förstås varför och hur då roligare. ”För att jag gillar att bli överraskad. För att det är spännande att se hur det går!”

Bokcirklar är ett väldigt trevligt sätt att umgås kring böcker, med eller utan deltagande författare. Och på den engelska bokhandeln får man också te och brownies, of course!

Tiffany vidarebefordrar gruppens frågor till Helen Fitzgerald. Vi lovade att spara en brownie till Helen.

Det här inlägget postades i Att läsa, Att tolka, Böcker och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 svar på Bokcirkel med brownies och författarchat

  1. Hej igen – som vanligt intressant och rolig läsning, och vacker annan bild på bloggen! Kram

  2. Karin skriver:

    Välkommen tillbaka hit! Kul att du läser – och nu är det stadsliv som gäller ett tag framöver, som framgår av sidhuvudet.

  3. Musikanta skriver:

    Bra att få lite tips – en utflykt till bokhandeln i Gamla Stan står på listan över besök nästa gång jag kommer till Stockholm. Intressant läsning för övrigt!
    Kram!

    • Karin skriver:

      Mysigt ställe, kunnig personal och väldigt många lockande böcker. Det fick mig att börja fundera över hur många böcker man kan hinna med under ett liv och hur många intressanta och läsvärda böcker det finns. Verkar vara lite dålig matchning där – långt fler böcker än tillgängliga lästimmar.

      Men i alla fall: Lilla Nygatan 11 i hörnat av Kåkbrinken. Kolla öppettiderna först 08-790 55 10!

  4. Nilla skriver:

    Tack för bokhandelstipset! Det kan nog bli ett besök nästa gång jag är i Stockholm.

    Kul att du skrev en kommentar på min blogg! Jag har passerat mitten (hoppas jag, men veta kan man (jag) ju aldrig), jag dippar ibland ändå. Har mer med mig än berättelsen att göra, är jag rädd.

Kommentarer inaktiverade.